Referat av genomförda föreläsningar

Henrik Widegren

Skratt - inget man skojar bort!

220217

 

På scen en läkare. Och en gitarr. Och en cliffhanger: “-Förlänger ett gott skratt livet?”

Ånyo en fullsatt salong. Och oj, vad vi fick skratta medvetet och ofrivilligt, denna nystart efter pandemins våta filt som tyngt ner oss.

Före detta Lundaspexaren och experten i tv-programmet “Fråga Lund” Henrik Widegen underhöll sin publik på ett alldeles formidabelt sätt. Med sånger, anekdoter, roliga historier och korta filmer fick han sin publik att använda diafragman gång på gång.

 

Widegren är foniater, specialist på röst- tal och svalg, eller som han beskriver sig själv: En stämbandsnörd. Och kunskaper om stämbanden är intimt förknippade med det som Widegren valt att fokusera på denna föreläsning; skrattet.

 

Skrattet, förmodligen en primitiv funktion, aktiverar stora delar av hjärnan. Skickar i sin tur signaler via hjärnstammen till diafragmans muskler med snabba in- och utandningar som resultat. Signaler skickas också till struphuvudet och stämvecket. Signaler till munnen och svalget, vilka formar skrattets vokalljud. Hjärnan skickar också signaler till ansiktets muskler och mimik. Det händer mycket i vår kropp, när vi skrattar. Och för att vi verkligen ska se, genom visualisering, visar Henrik hur stämbanden rör sig och vibrerar med en film han gjort - på sig själv. Och vi skrattar. Igen.

 

Hur påverkar skrattet hälsan? Widegren berättar att skrattet höjer kroppens energiförbrukning med 15%, det sänker blodtrycket och minskar därmed risken för hjärtinfarkt. Vidare förbättrar skratt vårt immunförsvar, då det visat sig att kroppens så kallade mördarceller, Natural Killer Cells (NKC), ökar i antal när man skrattar. Skratt motverkar stress och är dessutom smärtstillande. Smärtstillande? Jo, när du skrattar utsöndras betaendorfin, kroppens egna knark. Det har nämligen visat sig att patienter som skrattar och mår bra, behöver mindre halter av smärtstillande.

 

Skratt påverkar den social interaktionen, icke-verbal kommunikation, eller som illustrativt beskrevs av Victor Borge: “Den kortaste vägen mellan två människor är ett leende.” Skratt och leende påverkar exempelvis behandlingstiden på sjukhus, därav sjukhusclowner. Skratt ökar välmående trots trötthet, vilket en maratonlöpare berättat hur han de sista extremt utmattande kilometrarna ler vitt och brett. Folk runtomkring ropar och hejar och han själv orkar mer. Med andra ord, visst borde “Skratt på recept” skrivas ut oftare och till de flesta i allmänhet. Och varför inte till världens fundamentalister i synnerhet. Dessa människor som inte kan skämta åt sin egen sak. Med andra ord, de kan inte se något lustfyllt i sina åsikter eller värderingar. De kan inte på ett skämtsamt manér, sätta sig själva i perspektiv.

 

Skratt och humor är ofta situationsbundet och kulturellt förknippat, men det finns roliga historier de flesta av världens människor skrattar åt. Henrik drar vitsen som vann tävlingen världens roligaste historia. Och jo, vi skrattade. Men var den verkligen världens roligaste?*

 

Nåväl, förlänger skratt livet? Och som de flesta inom vetenskapen svarar: Förmodligen, vi vet dock inte ännu. Det är mer eller mindre omöjligt att vetenskapligt säkerställa.

 

Henrik råder oss: Få in roliga saker i vår vardag. Skratta lite då och då.

Med ett vardagsexempel från sin egen arbetsplats, en så kallad journalgroda:

“Hustrun sköts av mannen som är militär.”

 

Linda Buvari

 

*Två jägare gick i skogen. Den ene faller ner på marken.

Den andre ringer 112 och säger: Min kompis har dött.

Operatören svarar: - Först måste du försäkra dig om att din kompis är död.

Pang.

Jägaren säger: - Så där!  Nu är han död.

 

 

Carl Magnus Stolt

“Sätt blommor i håret, ikväll skall vi dricka champagne”

211202

 

Ännu en gång får vi tillfälle att säga “Ääääntligen”. Knappt man tror det är sant, får nypa sig i armen. På scen har vi läkaren, författaren och konstnären; Carl Magnus Stolt. Hans föredrag har titeln “Sätt blommor i håret, ikväll ska vi dricka champagne”. Det var Salem Al - Husseini som yttrade dessa ord till sin älskade Karin. De hade precis bevittnat ett illdåd. Han fortsatte: “Vi lever nu, imorgon kanske vi ligger på bår”. Och det är just Karin Johnsson Stolt låter strålkastarens sken falla på denna kväll.

 

Karin Johnsson (född Johansson), en mystisk person som försvunnit ur vårt minne. Karin Johnsson “Orientfarararen” - feminist, författare, modell, fotograf och “förstasidesstoff”. Född i Trustorp, år 1884, i Ljungby socken i Falkenbergs kommun. Hon var radiopratare och rikskändis under 30-talet, som rapporterade från Mellanöstern. Dessutom finns brevkorrespondens bevarad mellan Johnsson och inga mindre än Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam och Karl Otto Bonnier.

 

Carl Magnus Stolt berättar hur han fann boken med rött skinnband från -35 i en antikhandel på Söder i Stockholm. Språket var rappt. Fina fotografier, konstnärliga och dokumentära. Som en käftsmäll. Stolt blev betagen och tillbringade många timmar i arkiv (både i Jerusalem och CIA) och muséer för att få veta mer om henne. Det finns också en bevarad radioinspelning av Karin som Stolt lyssnat på. Hennes trygga halländska dialekt gick inte att ta miste på.

 

Karin Johnsson tog sig från lilla Ljungby till Köpenhamn. Där studerade hon arkeologi på Glyptoteket. Men hade teaterdrömmar. Dessa drömmar drev henne att ta kontakt med ett teatersällskap. Hon fick nej från föreståndaren, men en ung kille i sällskapet tyckte det var ett felbeslut. Denna unge kille, Gösta Ekman d.ä. lär ha sagt till henne: “-Lev i nuet. Vill du skriva, så gör det.” Sagt och gjort, hon skrev “Eros på skolbänken”. Hon träffar sin Harald, en författare. Innerlig kärlek uppstår i ett slags kamratskap. De gifter sig. Men Harald uppskattar mest att vara hemma, i motsats till Karin, som vill resa och röra på sig. Och det gör hon. I Dagens Nyheter läste hon att Europa var osäkert för kvinnor. Karin valde då, att trotsa eller motbevisa, genom att cykla från Stockholm till Rom och skrev senare en reseskildring om det. Den första orientresan hon gjorde ägde rum 1928. Hon lär sig arabiska och tack vare det kan hon med ett inifrånperspektiv och förståelse för arabisk kultur göra den mindre främmande med sina artiklar i svensk media. Mest känd blev hon för boken “Som pilgrim till Mecka” 1930, som grundar sig på hur Karin förklädd till muslim gjorde denna resa. Karin var definitivt en föregångare. Hon var svensk litteraturs ökenskildrare.

 

Varför då glömd? Carl-Magnus berättar att Karin blev vän med stormuftin Amin Al-Husseini. Han kom senare att stödja Hitler. Karin hamnade med andra ord mitt i konflikterna mellan judar och muslimer. Hon förlorade i förtroende. Bonnier publicerade hennes texter sista gången 1938.

Karin blir änka 1936. Harald dör i levercancer. Hennes medskribent och bästa vän. Detta hennes arabiska romanser till trots. Karin dog 1968. Hon bodde då i Stockholm, men hennes grav finns vid Vinbergs kyrka. På hennes gravsten finns en dikt skriven av hennes man Harald Johnsson. Samma dikt finns också på hans gravsten i Skåne.

                     

“Jag vill renas i eld, jag vill renas i stoft

                                                                 Jag vill slå som en flamma mot skyn.

Jag vill andas i min längtan i blommornas doft

Från jorden i fädernebyn”

 

 

Linda Buvari

 

Thomas Andersson

“Etiopien”

211125

 

Äntligen sitter vi i stadsteatern igen. I väntan på föreläsning. Efter en lång tid fylld med restriktioner, ovisshet, munskydd, corona, vaccinationer och avstånd. Och vi väntar inte på vem som helst, utan ingen mindre än Thomas Andersson. Thomas ska denna gång låta oss ta del av en fantastisk resa i Etiopien genom ord och bild.

 

Thomas inleder med att delge fakta om Etiopien. Landet ligger centralt på den afrikanska kontinenten, Afrikas horn, angränsande till Djibouti, Eritrea, Kenya, Somalia, Sudan och Sydsudan. Etiopien är ett land med Afrikas näst största befolkning ca 115 miljoner, vilka är uppdelade i 64 olika folkgrupper/stammar. Drygt hälften av Etiopiens medborgare är analfabeter, fattigdomen är enorm och nära 30 % är undernärda. Skillnaderna är stora mellan stad och landsbygd. Det talas 800 språk. Kristendom och islam är de dominerande religionerna. Det råder ett tropiskt monsunklimat, men då landet är både hög- och låglänt skiljer sig klimat och väder diametralt åt beroende på var du befinner dig. Andersson med resesällskap blev varse detta på sin rundresa. 

 

Landet var ett kejsardöme fram till 1974 då den siste kejsaren Haile Selassie störtades. Norr om Etiopien ligger Eritrea. I trettio år varade eritreanska självständighetskriget. 2018 erkände Etiopien Eritrea. Och i och med detta godkännande “förlorade” hela kustremsan. 2019 fick Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed Nobels fredspris för sitt arbete att uppnå fred mellan Etiopien och Eritrea. I provinsen Ogaden (vilket ligger i östra Etiopien och enligt somalier heter Västra Somalia) finner vi företaget Lundin Oil och det var där som de svenska journalisterna Schibbye och Persson tillfångatogs av etiopisk militär 2011.

 

Resan i Etiopien tog sin början i huvudstaden Addis Abeba. Bland annat besöktes nationalmuséet. Där kan man bland annat beskåda Lucy. Hon är/var 3 200 000 år gammal! En hominid, med andra ord en apa som gick upprätt. I Addis Abeba fick de också smaka på landets nationalrätt injera, ett slags pannkaka som bakas på teffmjöl. Injera var något de åt flera gånger under sin rundresa. Thomas berättar också om hur frukter är så mycket smakrikare än här i Norden. Vidare körde de genom Rift Valley, en enorm gravsänka, där det bland annat finns varma källor. De såg knappt till andra turister. Det ordnas ett antal specialresor, men de stora massorna tar inte sig till Etiopien på semestern. Lite lustigt på sin resa hur stora karga områden kunde upplevas obebodda och hur öde som helst. Men när de stannade till för att pausa, dök det upp människor. Alltid vänliga, glada och trevliga. Människor är intresserade av människor överallt i hela världen, reflekterar Thomas. Och många av de som kom fram till dem var barn. Varje kvinna får cirka fem barn. Barnen är livets försäkring i Etiopien, för försörjning och trygghet. Man tror att om trettio år kommer det finnas någonstans mellan 350 - 400 miljoner människor i Etiopien. Förödande.

 

Vidare kom de till Gondar i nordvästra Etiopien. En stad med spännande och annorlunda arkitektur. Och den kändes igen från filmer många har sett... Ingen mindre än JRR Tolkien bodde i Kenya, men besökte det närliggande Gondar och byggnadsverken där kan ha påverkat honom i sitt skapande av Sagan om Ringen.

 

De vandrade i Sinaibergen, en högplatå 4600 meter över havet i Tigrayregionen. De stötte på geladaaporna, en endemisk art. De lever i stora grupper och födan består enbart av det torra gräset. Men också en speciell varg lever i dessa berg. Vargen överlever tack vare det speciella murmeldjuret som även det bara lever där. Naturens fina balansgång. Under sin vandring i bergen där luften är tunn, kan man få veta om man tål eller inte tål detta. En person i resesällskapet fick tvunget avbryt sin vandring då just den tunna luften hindrade orken.

 

Och alla dessa fantastiska foton Thomas visar. Maraboustorkar, skrikhavsörn, örongam, jättelobelia (som blommar en gång under sina tjugo livsår), rosor och människor. Flickans blick har etsat sig på min näthinna. Leendet, flätan, den röda klänningen. Bilder på kyrkor från 1500-talet, nedhuggna i berget så att de inte syns från avstånd. Foton på de hyddor dorsefolket lever i på landsbygden. Hyddor som från början när de byggs är 7 - 8 meter höga, men sjunker allt eftersom på grund av att termiter äter upp dem underifrån.

 

Tack Thomas. Ännu en gång fick vi uppleva en fantastisk resa. Du kan konsten att med din kamera levandegöra miljöer miltals från vår stadsteater i centrala Falkenberg.

 

Linda Buvari

 

 

 

5 mars 2020

Bodil Jönsson

Gott om tid

Jönsson avslutar sin föreläsning med att förebrå sig själv. Hon berättar hur det kan störa henne att fortsätta tala, när hon ser vad som händer i ögonen på dem som lyssnar. En tanke som väcks till liv. Kanske just den skulle bli en stor tanke. Men genom att fortsätta prata, hindrar hon den. Det är i mellanrummen det händer. Tiden för tanken.

Vill man vara rationell, så har vi faktiskt “mer” tid nu än förr. Vår genomsnittliga livslängd är många år fler än för ett sekel sedan. Det är nästan genant att påstå att vi fått mer ont om tid. Till det är vi både piggare och friskare numera. Förvisso med hjälp av exempelvis medicinska ingrepp av olika slag, femtio har blivit det nya sjuttio. Dessutom har tekniken försett oss med en rad tidsbesparande tjänster ex tvättmaskiner, internetbanker och robotgräsklippare. I anslutning till detta påpekar Jönsson, att med det friska åldrandet kommer ett sviktande minne, vilket kan vara det skäl som gör att vi inte lystrar till de rationella förklaringarna. I jämförelse med tjugoåringars förmåga att lära och komma ihåg detaljer, ska man ha i åtanke att äldre personers hjärna är å andra sidan mycket bättre på att förstå och se sammanhang och är mer känslosamma.

Sveriges människor är oerhört arbetsfixerade. Man lever många gånger genom och för ett arbete. Och många upplever att man jobbar alltid. Jönsson visade på motsatsen; vi arbetar ungefär 20% av vår vakna tid sett över ett år och under vår livstid 10%. Timmarna i sig är med andra ord inte all tid. Bekymret är ofta våra tankar. När du tänker jobb, tror hjärnan att du arbetar. Och du, med ständiga tankar på jobbet, upplever därmed att alltid vara i tjänst. Med andra ord, skapa förutsättning för ställtid och stunder för att tänka till. Samtala om och tänk på annat när du inte jobbar. Eller varför inte gå ut på en promenad?

Jönsson gav oss många goda tankar och hur vi ibland skulle må väl av att vrida på våra uppfattningar och se saker på ett annorlunda sätt. Men främst ville hon uppmärksamma oss på två livsviktiga begrepp; Tillit och trygghet. För oss alla, men i första hand för våra ungdomar. Det har aldrig varit så svårt att vara ung (samtidigt som det aldrig har varit så lätt att bli gammal). Håll om våra unga och bygg varaktiga relationer. Skapa en stabil grund för trygghet. Där tillit och trygghet finns, då är det mesta inte så farligt, faktiskt.

Jönsson inledde föreläsningen med att konstatera att vi har inte ont om tid, inte heller gott om tid. Tiden kan vi inte värja oss emot, varken när den kommer eller när den går. Tiden, den bara finns. Och vi med den.

Vi kan fundera på om vi lägger år till livet, eller liv till åren.

http://bodiljonsson.se/blog/

Linda Buvari

20 februari 2020

Bob Hansson

"Allvarligt talat"

Allvarligt talat behöver vi varandra lite mer än vi tror. Att göra sig tillgänglig, för sin vän, bror, syster eller medmänniska. Ansikte mot ansikte och att kroppsligen manifestera; Jag är här precis jämte dig. Nu. Ett snällt ord. En hand på axeln, en innerlig kram. En extra sockrig kanelbulle. Det är okej att vara nere och gråta, då vi alla inte mår bra , alltid. Och vi, trots vår frihet, är faktiskt beroende av andra. Och det är ju gott.

 

Bob Hansson är bland annat poet och författare och kvällens föreläsare. En fylld salong fick möta en människa med vad som uppfattades en självutlämnande personlighet med mycken humor. Hansson ville visa oss hur han trots vana, känner av den förväntade professionalismen och tyngden av prestationskravets ok. Hansson visualiserade detta i all sin enkelhet med hjälp av sin mage; Hålla in och spänna magen = professionell. Andas ut och slappna av = vara sig själv, utan att behöva bevisa något.

 

Det enkla, vardagliga och banala är vår verklighet och vårt liv. Och det är vad Hansson lyfter i sin föreläsning genom ett flertal exempel. Det till synes triviala har många gånger betydelse för självaste existensen. Sjuksköterskan som räddar det nyfödda barnets liv. Tvillingar har precis fötts och placerats i separata kuvöser. Den ena tvillingen var mindre och mycket illa däran. Sjuksköterskan tar en risk. Hon lägger den mindre av de två, jämte den andra, som berör sitt syskon med sin arm. Den mindre fick livskraft. Vidare berättar Hansson om en radiolyssnares fråga om toalettringens vara; horisontellt eller vertikalt läge, uppe eller nere? Hur vi driver toalettringsirritationen lite mer och ännu lite mer, tills “vi och dem” uppstår. De där andra är ju inte som oss. Är de sämre? Toalettringens betydelse kan med lätthet bytas ut mot frisyr, bil, kön, ekonomi och matvanor. Individens eller gruppens behov? Vana mot Vilja.

 

Hansson nämner Leo “Dr Love” Buscaglia. Buscaglia menade att en lärares största utmaning är att få elever tro att det är möjligt, att födas och leva. Att lära. Alla kan lära nytt. Med den kunskapen; är jag lat och kanske rädd för den förändring som lärande innebär? Rädslan i sin tur tar mycket energi.  Ett hårt ord har större negativ effekt än en fysisk smäll. Att vara elak och säga hårda ord, kostar i längden och leder obönhörligen mot ensamhet. Att vara snäll däremot, leder till god hälsa och skapar grunden för en stämning där alla upplever att de räcker till.

 

Hansson delar med sig av Dalai Lamas trick för att förändra världen. Varje möte ger dig en möjlighet att sprida värme och inge förtroende. Vem du än hälsar på, gå “all in” - kärleksnivå fem. Hälsa på var och en du möter, som om det vore en gammal vän.

Du. Vänta inte. Hälsa. Nu. 

 

Linda Buvari

6 februari 2020

Ingrid Carlberg

"Alfred Nobel och vägen till Nobelpriset"

Visst kan man undra, varför ägna så mycket tid och kraft att söka efter källor, studera, läsa och förstå? Varför nu, 2019? Carlberg inledde med att svara på sin egen fråga; Sällan har det väl funnits bättre tillfälle, med rabalder i Akademin och ett allmänt vetenskapsförakt som svept över världen. Boken om Alfred Nobel, är en unik samman-ställning utsagor och fakta från originaltexter och oberoende källor. Något som inte gjorts tidigare. Nobelpriset i sig är ett av Sveriges starkaste varumärken, vilket gör den ocensurerade berättelsen om Alfred Nobel än mer relevant.

 

Carlberg berättar om Nobels uppväxt, med sin intensiva, innovativa och temperamentsfulla pappa Immanuel, sin humoristiska, kloka och lugna mamma Andrietta och fyra syskon Robert, Ludvig, Emil och Betty. Pappan blev skuldsatt och lämnade familjen 1837. Familjen flyttade in till Alfreds mormor där de levde under knappa förhållanden. Detta till trots, kunde syskonen gå i skola. Alfred var imponerande, redan första terminen erhöll han högsta betyg i ett antal ämnen. Pappa Immanuel hade lyckats komma på fötter borta i St. Petersburg, tack vare den ryska militärens konsumtion av den sjömina han uppfunnit. Den nystartade verkstaden, som senare fick namnet Nobel & Söner, växte och genererade medel för att bygga ett ståtligt hus, dit hela familjen flyttade 1842. Krimkriget tog dock slut, efterfrågan av sjöminor sjönk, inkomsterna försvann och företaget gick i konkurs. Mor och far Nobel återvände då till Stockholm, där hans far fick tag på nitroglycerin och detta väckte hans experiment-lystnad ånyo. Efter faderns upprepade önskan, lämnade Alfred Ryssland och kom tillbaka till föräldrarna i Stock-holm. Och därmed var Alfred i kontakt med vad senare skulle bli hans väg mot berömmelse och stora inkomst-källa. Han flyttade från Stockholm till Hamburg, vidare till Paris, San Remo och Bofors, för att till slut bo i San Remo. Vägen till erkännande och rikedom var dock inte spikrak. Den kantades av stora explosioner, bolagsbråk, dödsfall, misstänkt spionage, hot om fängelse och utdragna patentstrider med resignation som följd. 

 

Under hela Nobels levnad fanns dock en annan sida hos honom, den han själv upplevde meningsfull, han ville få mer tid att skriva. Som tjugoåring skrev Nobel ner sina drömmar om sin framtid; bland annat en enkel bostad fylld av ömhet, få men pålitliga vänner, fru som en ängel och barn smickrande lik sin mor. En bubbla som brast. Han var hängiven vetenskap och de människor som sökte svar inom vitt skilda områden. Han donerade pengar till forsk-ning, drog igång studier och sponsrade tekniska projekt.

 

Carlberg berättade vidare om Alfred Nobels komplicerade relationer till både Bertha von Suttner och Sofie Hess. Där Bertha stod för det Alfred beundrade mest hos kvinnor; visdom, bildning och en person som gav ett intellektuellt utbyte. Men hans kärlek till henne förblev obesvarad. Deras vänskap bestod. Bertha var fredsaktivist och författare, vilket intresserade Nobel. Den arton år yngre Sofie däremot, besvarade hans kärlek. Hon förblev dock ointresserad av både böcker och utbildning. Hon lät Alfred försörja hela hennes familj och dessutom hennes älskare. Carlberg tror att samtidens konventioner och syn på anseende, Alfreds på snudd absurda tillit och hans bristande självkänsla, orsakade hans trofasthet till Hess, trots ekonomisk utnyttjan och otrohet.

 

Alfred Nobels idé om att skapa ett pris, väckte enorm uppmärksamhet och fick många reaktioner. Han hade avsatt nio tiondelar av sin förmögenhet till “de som hava gjort mänskligheten största nytta”, två miljarder i dagens penningvärde. Alfreds föräldrar och syskon var döda när han gick bort. Striden om arvet blev omfattande. Hans assistent Ragnar Sohlman såg dock till att Alfreds sista vilja blev förverkligad: Nobelpriset.

 

Alfred Nobel såg dagens ljus 1833 och dog av en stroke i San Remo 1896.

En person, en hel tidsepok.

 

Linda Buvari

23 januari 2020

Patrik Lindenfors

"Det kulturella djuret - Om människans evolution och tänkandets utveckling"

Torsdagen den 23 januari tog Patrik Lindenfors med oss på en resa i tid och rum, från de minsta gener och memer till det största, evolution och kulturen som format oss människor, och med frågorna;  varför är vi som vi är och varför det blivit så här? Vi vill nå någon form av utopi, inte att våra barn ska växa upp i och vara medskapare till en dystopi. Våra barn är alla olika, trots samma föräldrar och samma hem. Vi skiljer oss från hur de tidigare människorna var och inte minst från alla de djur som finns i vår värld.  

 

Det som främst förklarar och orsakar skillnader mellan individer är dels biologi, med var och ens unika gener, dels miljöfaktorn där de minsta beståndsdelarna memen påverkar utvecklingen. Med miljö menas inte den som finns i individens hem utan den miljö som finns runt hemmet, den samhälleliga miljön, kulturen.

 

Den biologiska evolutionen påverkas av variation, arv och sållning. Vi vet och har sett hur djur kan lära, men det som gör människan unik och skiljer sig från djuren är dess bättre inlärnings-, utvärderings- och planeringsförmåga, minne, uppfinningsrikedom och framförallt förmågan till en avancerad sekvenshantering. Djurs inlärning är på en mycket grundläggande nivå i jämförelse med en människa. Vi kan se likheter i lärande i exempelvis hundars och katters så kallade klickerträning. Det skiljer sig inte mycket från hur vi triggas och belönas av “gillaknappsklick” på sociala medier. Gener påverkar personligheten, och den kan i sin tur utgöra en människas preferenser för att exempelvis skaffa en hund.

 

Det som Lindenfors lyfter i sin föreläsning är att biologisk evolution inte förklarar, varför vi som människor bor överallt, tillverkar verktyg, förstör vår egen miljö, sluter överenskommelser och sysslar med egendomliga rituella beteenden. Detta handlar om kultur och hur kultur föder kultur, hur den förändras genom samarbete och att den är kumulativ. Kulturen lever ett eget liv, ovanför och runt mänskligheten. Den kräver anpassning, annars tas ganska säkra steg mot en individs eller verksamhets död.

 

Vi ärver gener, vilka fås vid ett tillfälle och vi behåller dem resten av livet. Men kulturens minsta beståndsdel, ett mem, får vi från alla överallt genom hela livet. Ett mem måste processas och de processas olika hos alla individer. Vi måste lära oss att tala ett språk, att räkna. Våra hjärnor klarar inte längre sig själva, de kräver det som finns runt omkring, i ett konstant samarbete. Och vad man kunnat se är att samtidigt som den kulturella evolutionen sker har våra hjärnor sakta blivit mindre. Med andra ord, ju mer tämjd människan blivit, desto mindre behov av stor hjärna.

 

Linda Buvari

5 december 2019

Thomas Andersson och Göran Johansson

"Rovfåglarnas återkomst"

 

Dagens föreläsning är ett kärt återseende. Vi skulle få ta del av fantastiska foton tagna av Thomas Andersson, tillika föreläsare och avslutningsvis en film “Femtio år med fiskgjusar” av Göran Johansson.

 

Rovfåglarna har balanserat på utrotningens kant. Men nu är många av dem tillbaka tack vare ett otal ideella krafters oförtröttliga arbete samt med stöd bland annat från både Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden.

 

Under 1700-talet och framåt betecknades rovfåglar såsom skadedjur tillsammans med exempelvis råttor. De skulle utrotas, eftersom de konkurrerade om samma föda som människan. De tog bland annat kycklingar, höns, duvor och kalvar. Med gifter, olika jaktmetoder, ägg som plockades ur bon och dessutom skottpengar, sjönk antalet rovfåglar drastiskt. Och med befolkningsökningen under 1800-talet, blev fåglarna chanslösa. I början av 1900-talet var situationen katastrofal, de höll på att försvinna. Kungs- och havsörnen fridlystes. Jakten förbjöds och antalet rovfåglar ökade, fram till och med femtiotalet. Då sattes nådastöten in - PCB och DDT. Fåglarna förgiftades till döds eller så blev de aldrig födda;  äggens skal var så sköra på grund av gifter att de gick sönder vid ruvningen. Fågeln som var hårdast drabbad var Falkenbergs egna symbol, pilgrimsfalken. Jakten på denna fortsatte under 1900-talet. 1970 fanns blott ett par kvar i sydsverige.

 

I början av sjuttiotalet startades en rad projekt på grund av det högst akuta läget. Projekt Havsörn, Projekt Örn, Projekt Pilgrimsfalk och Projekt Gladan. Ett omfattande arbete påbörjades; minutiösa kartläggningar, systematik, ringmärkning, forskning på gifters effekter, utplacering av åtlar (stödutfodring med giftfri föda) och anpassade holkar mm.

 

Projekten gav utdelning. 1985 häckade det första paret glador i Halland, 2001 kom kungsörnen och två år senare häckade det första havsörnsparet.

 

Dock tätnar frågetecknen kring fiskgjusen. Mängden häckande par ökade under 70- och 80-talen, men från nittiotalet och framåt har antalet häckande par minskat. Andersson pekar ut ett antal möjliga orsaker, ex förändringar i fiskbestånden, örnens expansion, ökat tryck från friluftslivet, vindkraften, miljögifter, flygvägen ner till Afrika där de övervintrar eller är det situationen i Afrika. Andersson efterlyser forskning på detta. Därefter introducerade Johansson filmen “50 år med fiskgjusen”. Vi fick följa fiskgjusen under några intensiva sommarmånader. Med fascination över naturens skönhet, förändring och kraft, kunde vi riktigt förstå den längtan och saknad som plötsligt infinner sig varje höst, när man som Johansson och Andersson kommit riktigt nära sitt fiskgjusepar och dess ungar.

 

Och hur gick det för pilgrimsfalken? Jo, 2010 hände det äntligen igen. Den häckade i Falkenberg på den klippliknande silons kant och har fortsatt göra så fram till idag. Vår stad har ånyo fått täckning för sitt namn och fått världens snabbaste djur tillbaka.

 

Linda Buvari

21 november 2019

Inger Arenander

"Politik och journalistik i USA och Sverige - från Olof Palme till Donald Trump"

I somras gick hon i pension. Ikväll står hon på scen i Falkenberg. Inger Arenander har under lång tid gett oss nyheter, intervjuer och analyser från Sverige, USA och världen, som journalist, programledare och korrespondent.  Hon har direktrapporterat omvälvande och alltjämt berörande händelser, såsom Olof Palme och Anna Linds tragiska bortgång, Berlinmurens fall och Estoniakatastrofen. Arenander berättade för oss hur journalisters arbetsförutsättningar radikalt har förändrats och vilka konsekvenser detta lett till under tiden hon har varit i tjänst.

 

Maktbalansen mellan media och politiken har förskjutits. Tidigare var det media som ägde agendan i högre grad, idag lanseras stoff från politiken och journalisterna får sonika svälja det byte som ges, kanske med lockelsen av exklusivitet eller att exempelvis få en ministerintervju. I början av sin karriär kunde Arenander själv ringa en politiker, ställa sina frågor och få svar direkt. Nu blir journalister hänvisade att tala med partiernas presstjänster.

 

Politiker är mer utsatta idag än under åttiotalet och risken att bli mål för ett drev är överhängande. Detta har gjort dem mer försiktiga. Som konsekvens av detta blir politikerna inte sällan förpassade bakom skyddande “murar”. Med andra ord är de i det närmaste inlåsta med mycket sparsam kontakt med livet ute i verkligheten. Och när de väl har direktkontakt, är de flesta svaren på förhand regisserade av dem som skulle kunna kallas partiernas “argumentsekreterare”. Ett talande exempel på vad som förmodligen aldrig kommer att hända någon journalist igen, är när Arenander ville tala med en politiker i anslutning till ett val. Hon chansade och ringde Rosenbad i hopp om att få svar på en spekulation; en förmodad ministertillsättning. Ingen mindre än Olof Palme hade svarat. Hans röst hade till en början avslöjat en förvåning över att han faktiskt hanterat telefonväxeln korrekt. På Arenenders fråga hade han resolut svarat: “- I helvete heller”. Arenander tackade för svaret. De lade på. 

 

Tekniken har gjort att all rapportering går så mycket snabbare och spridningen är mer omfattande. Mobiltelefonen fungerar inte bara som telefon, utan också som kamera, inspelare och redigerare. Och den är med överallt. Tiden mellan frukosten vid köksbordet till en TV-sändning i vardagsrummet kan vara tio sekunder. Denna höga rapporteringshastighet gör att både förberedelsearbete, kontroller och analyser många gånger blir bristfälliga och mer fragmentariska.  Mängden nyheter är överväldigande med dagens teknik. Rädslan som journalist är att missa något, även om det ska mycket till att missa de stora nyheterna.

 

Och så var det USA; För det första måste man bli ödmjuk inför detta land, menar Arenander. USAs inblandning och påverkan är hög och som journalist kommer världens länder mycket närmre än när man enbart befinner sig i Sverige. USA har många och allt som oftast komplicerade band till fler länder och regioner. Journalister måste ha god utbildning och kunskaper för att se sammanhang och för att kunna förstå vad som sker. Det maktpolitiska spelet i kombination med pengar styr både utspel och därmed agenda. Journalisterna blir brickor i detta spel. Arenander visar oss också hur sakpolitiska skäl framför de ideologiska har lett till medborgarnas val av president. Och jo, hon tror att Trump blir omvald.

 

Linda Buvari

7 november 2019

Tomas Sjödin

“Det är mycket man inte måste”

 

I novembermörkret lyser vår  tillvaro upp. Tomas Sjödin strålar på scen. Han vill berätta hur vi kan leva enklare, sannare och mer hållbart. Sjödin är pastor och författare. Han har varit både sommar- och vinterpratare i radio. Och i år firar han sextio år på jorden och tjugofem år som krönikör. Med berättelsens ädla konst förmedlar Sjödin hur vi i vår vardag kan finna det sammanhang vi så väl behöver. Att se längre och få överblick, att inse hur våra beslut i nuet påverkar vår framtid.  Carpe Diem - Fånga Dagen -  i all ära, men Carpe Diem Cras - Gör det mesta av Morgondagen - ger var och en möjlighet att sortera och få överblick.

 

En bra krönika, berättar Sjödin, ska vara kort, personlig och allmängiltig. Den ska aldrig överge ambitionen att trots hur nattsvart den än är, alltid inge lite hopp. Tricket med krönikan är att driva en tanke. Att synliggöra idén genom styrkan av en viskning. Två tankar i en, släcker krönikan. Sjödin upplever krönikeskrivandet lite som livet; det svåraste är att ta bort, att beskära så att det man verkligen vill inte överskuggas och förkvävs. Med andra ord, den svåra konsten som kallas urskillning, förmågan att med insikt välja och med omdöme kunna skilja mellan det bättre och sämre. Sjödin ville denna kväll berätta för oss “det man redan visste, men inte tänker på”, som en av hans läsare responderat.

 

Det finns inget kravlöst liv. Ingen kravlös kärlek, vänskap eller arbetsliv. Allt har ett pris och det måste betalas. Just därför är det viktigt att beskära och ta bort, för att skapa förutsättningar och energi till det som verkligen är viktigt och leder till ens livsmål. Sjödin exemplifierar hur den mängd “Bara Vara”-litteratur mer eller mindre försvunnit och ersatts av “Bucket list”-böcker; allt du måste göra innan du dör. En förskjutning har skett från att vara tacksam över allt man fått vara med om och upplevt, till känslan av sorg till allt man missat. Sjödin citerar Euripides med en egen liten komplettering: “Om du vill göra en människa lycklig (den kan vara en livskamrat, en vän eller du själv) ge inte rikedomar. Ta några önskningar ifrån henne.”

 

Men visst finns det saker och ting man måste. Sjödin kallar dessa “kärleksmåsten”. Kärleken är drivkraften. Tack vare det faktum att man älskar finns “måste-göra, måste-säga och måste-uppleva”. Och det blir extra tydligt, menar Sjödin, när han lyfter fram Bronnie Wares bok “Five regrets of the dying”. Ware har systematiserat samtalen hon haft med patienter på en palliativ avdelning. Samtal om vad de ångrar i sina liv. De ångrade att de inte följde sina drömmar och att de lät styras av andras förväntningar, att de jobbat för mycket, att de inte hade modet att säga nej och sätta ord på sina känslor, att de inte vårdade kontakten med sina vänner samt att de inte tillät sig vara lite lyckligare. Som en gemensam nämnare ser Sjödin att det kortsiktiga perspektivet på livet fått råda och ställer den retoriska frågan: Ska det vara så svårt att värna insikten om livet som levs nu och pågår, att älska nu medan man lever?

Våga lyft blicken och ställ de jobbiga frågorna om ditt och ert liv tillsammans. Vart är vi på väg? Hur vill vi ha det om några år? Mår våra kärlekar bra av det liv vi lever nu? Skapa din livslinje och få överblick genom att sätta dig själv och dina kära i ett sammanhang för att urskilja och ta ut riktningen.

 

När det krävs mod man inte känner sig äga, när det kommande steget är allt annat än givet;

visa tillit till någon som med sin erfarenhet kan vara din ledstång i stunder av sorg och förtvivlan. Man måste gå in i och genom mörkret och faktiskt lita på att det ljusnar så småningom.  

 

Linda Buvari

24 oktober 2019

Henrik Wilén

“Nordiskt samarbete i 100 år - framgångar och motgångar.”

 

Henrik Wilén har jobbat som journalist, press- och kulturråd på Finlands ambassader i Oslo och Stockholm samt som direktör för Nordiska ministerrådet i Helsingfors. Nu är han generalsekreterare och ansvarig för Föreningarna Nordens gemensamma kansli i Köpenhamn. Eller som han själv beskriver sin karriär: “ - En journalist som gått vilse i nordiska korridorer”. Wilén är en medryckande föreläsare som smidigt rör sig mellan allvarliga budskap och muntra anekdoter.

 

Den ideella organisationen Föreningarna Norden bildades 1919. Efter första världskriget, fyllde Föreningarna Norden ett stort behov det nordiska identitetsskapandet, en plattform för små länders samarbete och inte minst ett debattforum, vilket då var det enda i sitt slag. Samarbetet har utvecklats från elitistisk skandinavism till folklig nordism. Fortsatt har Föreningarna Norden arbetat både för att reformera och påverka politiska beslut och skapa mötesplatser mellan nordiska invånare genom exempelvis gästabud och författarbesök. Likt många andra medborgerliga föreningar har medlemsantalet sjunkit under den sista delen av 1900-talet. Nu har föreningen ungefär 45 000 medlemmar. Det Nordiska rådets åttiosju parlamentariker samlas årligen. Utöver denna session förekommer så kallade temasessioner. Parlamentarikerna representerar Danmark, Färöarna, Grönland, Finland, Åland, Norge, Sverige och Island. Finansieringen står länderna för, betalning sker i paritet med ländernas storlek. Rådsdirektör är Britt Bohlin.  I och med Finlands och Sveriges inträde i EU har föreningen fått en minskad betydelse. På det kan läggas att massmedias ointresse beror på frånvaro av kriser, då mycket av det som diskuteras är av förebyggande karaktär. En brist i organisationen är att tre stora politiska områden inte finns representerade av ministrar i dess råd:  Utrikes-, försvars- och transportdepartementen samt att det råder konsensusbeslut, vilket är ineffektivt i vissa avseenden.

 

En grundläggande tes för dess verksamhet är att “kjennskap gir vennskap”. Wilén menar att många gånger underskattas möten vid exempelvis konferenser. Just dessa möten förebygger främmandeskap och främjar samtal i “ögonhöjd”, vanliga tjänstemän har möjlighet att tala med politikens ministrar. Wilén citerar Carl Bildt: “Det produceras för mycket papper, det borde vara fler middagar. I mingel uppstår nya idéer.” Sociala möten skapar relationer och förändring.

 

Wilén ger exempel såsom medborgares gemensamma sociala rättigheter (ex. sjukvård), integrerad arbets- och studiemarknad, den nordiska språkkonventionen och Svanmärket (nordisk miljöcertifiering) där Föreningarna Norden påverkat politiska beslut. 

 

Statsministrarnas vision är att Norden ska bli världens mest integrerade region samt ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart område. Länderna i norr är ännu “de outnyttjade möjligheternas samarbete”. De privata företagen har redan visat vägen, över 700 företag har likt ett spindelnätverk, kontakter för handel, kommunikation och innovationer.

 

Yttre påverkansfaktorer idag är bland annat klimatförändring och den politiska osäkerheten ex Brexit och politiska ledares utspel. Men faktum är att de nordiska ländernas ekonomi är bland de starkaste i världen, har en välfärd skapad av marknadsekonomi med höga skatter, hög stabilitet och solidaritet. Norden har en gemensam marknad med 27 miljoner invånare, där varje land lär av och bidrar till de övriga. Internationellt sett skapas intrycket av ett koncept som skapar framgång och lycka. Vi har goda förutsättningar och tillsammans är vi starkare, menar Henrik Wilén.  

 

Linda Buvari

 

10 oktober 2019

Hindrik Öunpuu Deijenberg

“Kina - från opiumhåla till en av världens ledande industrinationer - i raketfart!”

 

Hindrik Öunpuu Deijenberg tog med oss på en historisk resa. Vår föreläsare denna kväll presenterade sig själv såsom en nyfiken person och han har genom åren engagerat sig inom flera branscher och områden, alltifrån bageri och ledarskapsutbildning till omvärldsanalys. Som ung på sextiotalet identifierade han sig som maoist, men som för många andra gick livet vidare och annat upptog hans uppmärksamhet.  Öunpuu Deijenbergs förståelse för och intresse av Kina återuppväcktes under nittiotalet då han var anställd av Ericsson och placerades i Kina. Hans mediebild av och berättelse om Kina kompletterades under denna tid.

 

Utvecklingen i Kina kan delas upp i åtta dynastier; allt sedan 1600 f Kr. till 1912 e Kr. Ett urval av alla de uppfinningar och företeelser Öunpuu Deijenberg tog upp är bland annat de skrivtecken som används idag. Dessa är samma tecken som användes för snart fyra tusen år sedan. Och trots att Kina med sina olika dialekter och språk, är dessa tecken gemensamma i hela landet. Redan under Zhoudynastin (1100 f Kr - 256 f Kr) utvecklades ett enhetligt måttsystem. Papper, tryckpress, kompass och krut var revolutionerande uppfinningar som senare kom till Europa. Under Handynastin ansågs Konfucius läror viktiga, så för att erhålla en ämbetsmannaexamen var man tvungen att kunna hans samlade skrifter utantill. Och det var en ansenlig mängd. Även det samhälleliga kontraktet grundlades, vilket innebar att kejsaren skulle se till att folket hade det bra. Om inte, blev det revolt. Under Mingdynastin producerades det eftertraktade porslinet. Kineserna hade redan då fartyg med både vattentäta skott och effektiva roder. Dessa fartyg for vida över världen och det förklarar varför människor i Sydamerika har kinesiska gener. Under 1700-talet hade Kina en lång rad produkter som européerna hett efterfrågade. Utöver det vackra Mingporslinet, även te och silke. Opium blev då en av de varor européerna påtvingade kineserna i handelsutbyte. Detta blev ödesdigert för Kina med krigsförluster under 1800-talet och ett vida utbrett missbruk som följd. Under 1900-talet har dock mycket hänt och det går fort. Det enorma missbruket har avtagit, medellivslängden har ökat markant, plantering av vegetationsområden, försäljning av fossilfria bilar, återvinningsfabriker, utbildning, forskning, handel, entreprenörskap och produktion är i framkant globalt mätt. Öunpuu Deijenberg nämner en rad jämförande siffror och statistik under sitt framförande. Bland annat att i Sverige utbildas cirka 3000 civilingenjörer årligen, i Kina 600 000 stycken. Av de nittio kvinnliga miljardärer som finns i världen är femtio kinesiskor. Den gamla ämbetsmannaexamen hänger kvar i Kina än idag så till vida att för att få en plats i parlamentet krävs hög utbildning.

 

Öunpuu Deijenberg markerar inledningsvis på att fakta är fakta och bilden man får av Kina skapas av de berättelser man lyssnar till och tar del av. Kvällens urval, att exempelvis inte problematisera mänskliga rättigheter och styrelseskicket i Kina, gjorde detta uppenbart.

 

Linda Buvari

26 september 2019

Gabriella Stenberg Wieser

“En rymdforskares vardag”

 

På scenen möter vi en nyekiperad och glädjespridande person. En person som inleder med att hon inte är van vid så mycket folk och inte heller att stå på scen. Hon är Gabriella Stenberg Wieser. Hon bor i Kiruna, arbetar vid Institutet för rymdfysik och är rymdforskare. Men också känd från TV-programmet “Fråga Lund” där hon besvarar frågor om fysik och utför en rad experiment.

 

Som barn hade inte Stenberg Wieser någon som helst tanke på att bli fysiker. Hon drömde om tre framtida yrken; journalist, Förenta Nationernas generalsekreterare alternativt filmstjärna. Intresset för fysik var inte något hon fick hemifrån. Det var den inspirerande och uppmuntrande läraren på högstadiet och sedan en till på gymnasiet. På universitetet blev Gene Kranz hennes förebild. Han var flygledare på NASA bland annat under månfärden 1969. Hans arbete tillsammans med trehundra andra såg till att denna expedition genomfördes och blev lyckosam. Redan då fanns ett tekniskt instrument med på månytan, vilket tagits fram i Sverige; Hasselbladskameran. Något vi ska vara mycket stolta över. I januari i år, anlände ytterligare ett svenskutvecklat instrument på månen - ASAN (Advanced Small Analyzer for Neutrals). En liten manick som registrerar solvindspartiklars möjliga påverkan och  interaktion med månytans damm. Just nu arbetar en forskargrupp i ett europeiskt samarbete JOS 2022. Två av de tio instrumenten utvecklas i Sverige. En stor framgång.

 

Att vara forskare inom detta område, innebär ofta att vara delaktig i flera projekt, då de flesta projekt befinner sig i olika stadier och spänner över långa tidsperioder, ett exempel är satelliten Rosetta. 1993 beslutades att projektet Rosetta skulle genomföras. 2004 skedde uppskjutningen och först 2014 kom Rosetta fram och landade på en komet. Stenberg Wiesers bidrag till denna satellit är en jonmassaspektrometer, som mäter lätta joner. Just kometer, berättar Stenberg Wieser, är likt en tidsmaskin. De består av material som inte förändrats sedan solsystemet föddes, nästan som det “byggskräp” som ligger kvar efter en renovering. Kometen består av organiska molekyler och dessa molekyler kan vara de “frön” som en gång såddes på jorden och gav upphov till det liv vi människor nu är en del av.

 

Barndomens lärande och drömmar; sportjournalistens systematiska tabellberäkningar, generalsekreterarens internationella samarbete och filmstjärnans roll att inta plats på scen, jo, arbetet som fysiker innebär även dessa förmågor. Vad man blir kan bero på talang, intresse, slump eller goda förebilder. Man vet aldrig var man hamnar till slut. Passion, nyfikenhet och lust, förneka aldrig detta. Vi ska självklart vara nyttiga, men i kombination med grundforskning. Den forskning som grundar sig på nyfikenhet utan konkreta mål, att utforska, upptäcka, uppleva och utmana. Tack vare grundforskningen föds många gånger nyttiga saker längre fram, men man vet inte vad.

 

Linda Buvari

11 april 2019

Anna Smedeby

Varför EU?

Den sista föreläsningen denna vår. Och välbesökt. Medlemmar och övriga besökare fick lyssna till en engagerad talare denna kväll, Anna Smedeby. Smedeby växte upp i Falkenberg, men har sedan tjugofem år tillbaka bott i Bryssel. 1995 började hon som tjänsteman i EU:s organisation inom översättningstjänsten. Hennes gedigna språkkunskaper blev uppenbara, när hon gav oss sin berättelse om varför EU är så mycket större än ett val i maj, dess akronymer och hur många som röstar. Kort å gott: Varför EU?

 

Idag jobbar Smedeby inom European School of Administration. Den är en del av EU:s institutioner som utbildar folkvalda och tjänstemän internt, bland annat genom introduktionskurser för nyanställd personal.

 

Europa, en enorm mångfald av språk, symboler, maträtter, flaggor och traditioner. Det olika är det gemensamt lika. Europa har också en ettusenfemhundra år lång historia fylld med förödande krig och konflikter. Smedeby berättar hur hon under förra årets världsmästerskap i fotboll, råkat på hur en belgare plockat fram och viftat med sin flagga, i glädje för nationens framgångar. Det var en handgjord flagga, en gång sydd av hans mormor för att fira freden efter andra världskriget. Smedeby upplevde i den stunden närvaron av EU:s verkliga vara, hur verkligt krigets konsekvenser alltjämt känns. Hur viktigt det en gång var att modiga politiker såsom Schumann, Monnet och Adenauer vågade ta risken att bilda Kol- och Stålunionen redan 1951, att Europas länder inledde ett reellt samarbete för fortsatt fred.  EUkanske skulle kunna kallas en ödesgemenskap. Nationer som interagerar med varandra på lika villkor leder till en faktisk solidaritet. 1957 togs nästa steg, Romfördraget/EEG, med bland annat de fyra friheterna för personer, tjänster, varor och kapital.

 

Men vad behöver man egentligen veta om hur EU fungerar? Det är lätt menar Smedeby. Det enda man har behov av att veta är att det finns ett råd, bestående av medlemsländernas ministrar, Europaparlamentet, bestående av folkvalda politiker och slutligen Kommissionen, vars syfte är att arbeta för hela EU:s bästa och har ensamrätt i att föreslå lagförslag. Rådet och parlamentet fattar gemensamt beslut av lagda förslag och har lika stor beslutsmakt då de måste komma överens. Detta gör att valet den 26 maj är av stor vikt. vi måste välja rätt.

 

EU består idag av tjugoåtta länder och fler står på kö för medlemskap. Nationers vilja att ingå i unionen har i huvudsak varit av två skäl; som ett ekonomiskt eller ett demokratiskt projekt.

 

EU har idag en rad heta frågor av kriskaraktär i sitt knä.

*EU-valet - Populismen. Folk flyr från mitten till ytterkanterna. Hur blir situationen när extremerna blockerar?

*Demokratin - Hotad då färre och färre röstar, samtidigt som eliter vilseleder och politiker inte talar för människorna.

*Den sociala pelaren - Exempelvis de gula västarna. Folk har inte fått det bättre under de senaste tio åren. Det hjälper med andra ord inte att BNP stiger, då det är de rikas BNP inte folkets. Löser vi inte detta kan de gula västarna liknas vid en lätt västanfläkt.

*Konkurrens - och industripolitiken - Kina går om oss. EU:s konkurrenspolitik är begränsande och till för att förhindra karteller, ett försök i att hålla fri konkurrens med lika villkor. Vi är nu på sidolinjerna, hur kan vi hävda oss mot Kina?

*Pengarna - Euron och budgeten, Multiannual Financial Framework (MFF). Eurokrisen är inte löst. Vi har en monetär union men inte en ekonomisk politik. Samtidigt måste nu MFF omförhandlas, långtidsbudgeten som gäller sju år framåt. Storbritannien kommer inte att betala, ska vi då skära ner när folk vill att det ska göras mer?

*Utrikes- och säkerhetspolitiken - Armén. Frågan om att bilda en armé har varit tabu sedan femtiotalet, men nu pratas det mer om detta då det säkerhetspolitiska läget har försämrats.

*Klimatet - Parisavtalet i verkligheten. Hur ska Parisavtalet realiseras? Det kan krävas en motsvarande ny Marshallplan.

*Migrationen - En fråga om solidaritet. Hur göra en jämn fördelning?

*Nya politiker - I och med det kommande valet är många politiker på väg ut och nya ska in. Därmed fattas inga beslut.

 

Och Brexit. Ingen vet ingenting. Smedeby visar ett foto från midsommarnatten 1971. Ett rum med skrivbord och telefoner. Klockan på väggen visar kvart över tre på morgonen, berättar hon. Mitt på golvet ligger människor och sover. Den natten, efter sjutton förhandlingar blev inträdet klart och Storbritannien blev medlem i EEG. Det är alltså inte första gången förhandlingar har dragit ut på tiden, och det har varit liknande händelseförlopp efter det. Och nu Brexit. Enligt Smedeby kan Brexit vara svaret på egentligen något helt annat, nämligen hur etablissemangets likformighet skapat en brist på valmöjlighet för det brittiska folket. Genom folkomröstningen fick människor en chans att ge politikerna en smäll. Det tog chansen. Men folket sköt sig uppenbarligen själv i foten. Nu vet ingen ingenting. Ovisshet råder. 

 

Kol- och Stålunionens första ordförande Jean Monnet har sagt: “People only accept change when they are faced with necessity, and only recognize necessity when a crisis is upon them”.

 

Linda Buvari

6 april 2019

Per Leijström

Nattens tysta vingslag

Från Borlänge kommer fotografen Per Leijström. Denna eftermiddag tog han med oss ut till natursköna platser, sådana de ser ut när de flesta av oss sover. På natten och under de tidiga morgontimmarna, när dimman lättar. Sedan 2008 har Leijström varit vaken i ottan för att speja och bevaka med berömvärt tålamod, för att fånga de gyllene ögonblick en uggla visar sig i sin prakt. Föreläsningen avslutades med ett bildspel, en kavalkad av foton där det ena överträffade det andra till musik Leijström själv producerat.

 

Föreläsningsföreningen håller normalt till i Falkenbergs Stadsteaters fina rum, men vid ett fåtal tillfällen har har vi bänkat oss för bildning i andra lokaler. Denna gång var ett sådant. Leijströms bror erbjöd oss plats i Tryckhallen, där det senare på kvällen också skulle hållas en konsert. Under både föreläsning och konsert hölls det insamling till Cancerfonden.

 

Ugglan är helt tyst när den kommer. Kanske lite rassel från lövverket. Plötsligt finns den där. Med sina intensiva ögon. Inte svårt att förstå, hur denna fågel står som symbol för både kommunikation, död och klokskap. Hornugglan kan också vara ursprunget till berättelsen om Skvadern, en varelse till hälften hare och hälften tjäder. Leijström visar ett foto av en hornuggla och vi som fick se bilden kunde förstå hur myten om Skvadern föddes. Leijström undrar om inte det är så att myten om troll en gång startade genom att barn sett en uppburrad slaguggleunge i ett träd. Ruggigt likt. I Egypten sågs minervaugglan som en skyddsfågel och i böckerna om Harry Potter är de navigeringsskickliga ugglorna ansvariga för posten.

 

Ugglor har en rad förmågor, som till exempel att gömma sig. Flertalet ugglor har en täckning som smälter in likt kamouflage i stammens hål, i dungar eller i snöklätt landskap. Bland annat hornugglan har en finurlig förmåga, den kan krympa ihop till formen av en örn eller varför inte till en kvist. Som naturfotograf har Leijström upplevt känslan av hur ugglan tycks ha förmågan att veta när han tittat bort en tiondel av en sekund och då helt plötsligt försvunnit ur hans sikte. Eller var den kvar, fast kamouflerad?

 

Seendet och hörseln är extraordinära förmågor. Hökugglan kan upptäcka ett byte på två kilometers avstånd. Vid fångsten är den synnerligen säker i sina rörelser. De hugger till snabbt och skoningslöst och lika snabbt flyger de iväg med bytet under dräkten. När de fångar sitt byte finns en särskild funktion i ögonen som kan liknas vid skyddsglasögon. Och de kan behövas, eftersom de flyger våldsamt fort, genom täta buskage så att kvistarna yr. Att flyga fort med häpnadsväckande manövreringsförmåga utan att någon hör, ger dåliga odds för en sork, som endast kan förnimma en ugglas ankomst.

 

Ugglor bygger inte sina egna bon, de tar över andras, eller så lägger de sina ägg direkt på marken. Honan ruvar och är kvar i boet tillsammans med ungarna. Hanen har ansvaret för att hämta mat, vilket innebär att ständigt vara på jakt. När ungarna växer till sig, flyttar ugglemamman ut till en närbelägen gren. När sedan ungarna ska lära sig att flyga, hoppar de helt enkelt ut ur boet till närmsta gren. Avstånden mellan grenarna blir allt längre. Skulle de falla till marken, klättrar de helt sonika upp igen till boet för att senare göra nya tappra försök.

 

I Sverige finns tio ugglearter: Sparv-, pärl-, horn-, hök-, katt-, slag-, lapp- och fjälluggla samt berguv. Ibland räknas även en elfte art in bland dessa; tornugglan. Vi fick lyssna till de olika ugglornas varierande lockrop. De hade olika frekvens, några ljusa andra dova och ett som var mer hest kraxig. Kände rysningar när vi lystrade till berguvens mäktiga och ljuvliga: hohooo hohooo.

 

Man kan förstå den kärlek och fascination som uppstår.

När man vet att ugglan finns där, men ändå inte.

 

Linda Buvari

 

21 mars 2019

Henrik Ekman

“Det måste finnas plats för det vilda.”

Ju mer människan breder ut sig, desto snävare blir förutsättningarna för det vilda.

Kvällens föreläsare är Henrik Ekman. Ekman är biolog, vetenskapsjournalist samt inköpare av natur- och vetenskapsprogram för Sveriges Television. Och det är nog via teve vi känner igen honom. Fast genom rösten. Och rösten var ack så bekant. Den fick ett ansikte. Föreläsningen var en exposé; “Sextio år på sextio minuter”.

 

Ekmans naturintresse startade i unga år. Han var med i fältbiologerna, föredrog deras sommarläger på Lofoten, för att med stort tålamod länge ligga tyst och orörlig, för att fånga den perfekta bilden på en fjällpipare. Som fjortonåring var han redan medveten om miljön och de förändringar som skedde och alltjämt sker. Bland annat sågs redan då hur fasaner försvann och gulsparvarna blev färre. Orsaken var kvicksilver som spreds ut i vår miljö.

 

Under sjuttiotalet gick Ekman ut journalisthögskolan. Hans journalistiska gärning fokuserade allt oftare och mer på miljö, natur och djur. Miljöfrågan blev allt hetare under detta decennium och miljörörelsen allt mer radikal. Bland annat uppmärksammades konflikten om almarna i Stockholm, där miljövännerna gick segrande ur striden. Almarna fick stå kvar. Ekman själv var dock på en annan plats vid denna tidpunkt. Han reste till Afrika, på grund av att det förekom tjuvjakt på elefanter och noshörningar. Under sjuttiotalet uppmärksammades skogsfrågorna allt mer, den så kallade hyggesstriden. Konsekvenserna av att hyggena bredde ut sig, vilket ansågs bra av ett antal, var bland annat att den vitryggige hackspettens habitat tillintetgjordes. Å andra sidan ökade antalet älgar dramatiskt, formligen en älgexplosion. Men älgarna skadade tallarna. Älgarna, i sin tur, ett lockbete för vargen som då kom till Värmland. Vacklandet mellan å ena sidan tillåta flygbesprutning för att sedan förbjuda den och omvänt, var omdiskuterat under denna tidsperiod.

 

Under åttiotalet planterades det granar. I mängder. Ekman var nu anställd på Svenska Dagbladet. På grund av granplanteringarna försvann en rad fåglar, då de förlorade sina nödvändiga livsmiljöer, exempelvis ladusvalor, gråsparvar och sånglärkor. Dessa fåglar hittar man idag i stadsmiljöer. Andra djur flyttade dock in i de nyplanterade granskogarna, exempelvis vildsvinen, som där fick sitt perfekta habitat. På åttiotalet diskuterades också försurningen. Med vindar trodde man att utsläppen i Tyskland orsakade skogsdöd i Sverige. Idag är detta inte vetenskapligt bekräftat. Men inte bara försurningen var oroande, det var även skogsindustrins utsläpp av klor. Gråsälarna höll på att dö ut, då de blev sterila av kloret.

 

Vid nittiotalets miljökonferens i Rio underskrevs ett skogsprotokoll för mångfald och detta lade grund till det senare Kyotoprotokollet. Skeenden som uppmärksammades var Brasiliens minskade skogsarealer, koleldningen i Polen, Arktis som en mottagningsstation av världens utsläpp och inte minst tundrans utsläpp av metangas (sumpgas). Om tundran på allvar börjar tina, ja då kan vi ha satt igång en galopperande utveckling och nå en ödesdiger “tipping-point”, point of no return.

 

Vargarna uppmärksammades under 00-talet, och framförallt hur de skadar människor och tamdjur. Ekman berättar att kulturen inom vargstammar är olika. Vissa stammar uppfostras att jaga vildsvin andra att jaga hjortdjur. Och vore det så att de skulle uppfostras att jaga vildsvin, skulle det nog uppskattas av många och därmed bli mindre negativt omtalade.

 

Under innevarande decennium är inte försurning, skogsdöd och hyggen på våra löpsedlar, det är klimatet. Det förändrade klimatet har bland annat lett till att isen försvunnit från Svalbard, vilket gör det problematiskt för renarna att hitta mat. Naturens tidtabell rubbas, vilket leder till att våren startar tidigare, föda för fåglarna bli mer svårtillgänglig och minskar i mängd när de behöver den som mest, när äggen kläcks. Ytterligare en förändring är den stora minskningen av insekter på grund av det effektiviserade jordbruket. Ekman påminner oss om hur vi förr fick skrapa bort insekter med Svinto från våra bilar efter några mils körning.

 

Ekman väljer att avsluta med ett antal glädjeämnen. Nyanlagda våtmarker har ökat mängden svarthakedoppingar och grågäss. Tranor hörs och vesslor, hermeliner och uttrar syns till. Havsörnar och vitryggig hackspett har fått åter sina livsnödvändiga boplatser.

 

Och angående almarna i Stockholm. Jo, de är faktiskt friska fortfarande.

Det måste finnas plats för det vilda, en förutsättning för liv.

Dynamiken skapar ett samspel i naturen.

 

Linda Buvari

 

7 mars 2019

Kerstin Ljungqvist

“Växter i medicin- och kulturhistoria”

 

Från Dals Rostock, en oas i Dalsland, kommer kvällens föreläsare Kerstin Ljungqvist. Ljungqvist lever och verkar på denna plats, en mångsysslare inom natur och kultur. Hon har bland annat skrivit boken “Nyttans växter”. En bok som bara blir mer och mer omfattande för var ny upplaga.

 

Ljungqvist inleder med att berätta om platsen Dals Rostock. En plats med tradition av medicinalväxter, örtagård, hälsobrunn, kurort, societetssalong, badhus, sanatorium och järnhaltigt vatten. Hon berättade också om Johannes Henriksson, som ansvarade för och drev Rostocks drogväxtodling vid sekelskiftet fram till 1935. De planterar användbara växter, exempelvis hampa och lin till textil, kryddväxter till olika ändamål och växter som kan kokas för att bli lim. Ljungqvists uppenbara passion är att göra skyltar. Hon älskar att skriva vackra skyltar. Hon älskar att göra fint, då andra blir glada och det gör henne glad. Kreativiteten flödar i Dals Rostock. De har anlagt en damm, en mosse med torv, byggt upp den gamla järnvägsstationen i halv skala, upprättat en geologisk avdelning med bland annat skifferstenar samt en biinformationstavla som har syftet att vi människor kan stödja bina för att gynna pollinering. Hon har gjort om sitt kök likt ett apotek som det så såg ut förr i tiden och skapat en arbetsverkstad under vintern, vilken fungerar som butik under sommaren.

Vi alla hälsas välkomna på besök.

 

Att läsa om växter och hur de blivit benämnda, ger oss en vacker inblick i människors historia; hur man matat djuren, flätat korgar och botat sjukdomar. Men också att växter varit rådgivande inför viktiga beslut, exempelvis att vänta med att fria tills borstnejlikan fått skägg.

Ända fram till andra världskriget gjorde man mediciner för hand på apoteken. Läkaren skrev ett faktiskt recept på vad medicinen skulle innehålla, därav namnet recept. Efter andra världskriget blev mediciner i allt högre utsträckning tillverkade av läkemedelsföretag. Den nu narkotiska benämningen drog kommer från officinalis. Från början stod detta begrepp för alla verksamma ämnen man kan dra ut ur växter för att få mediciner. Vi har alltjämt mycket att lära av naturen och dess utveckling, påpekar Ljungqvist.  Mellan 30 - 50% av de verksamma ämnena i våra mediciner på apoteken kommer ursprungligen från växter. Forskarna har hittills undersökt 1500 växter och deras medicinska egenskaper, man tror att det finns ca 298 000.

 

Ljungqvist visade en lång rad av växter och berättade om nyttan med dessa.

Nedan en bråkdel av allt vi fick ta del av denna kväll:

Kåda är läkande och kan med fördel tuggas och håller då tänder och tandkött friska.

Örnbräken som torkas, kan sedan strös ut bland hönsen, vilket håller loppor på avstånd, men självklart också i kuddar och madrasser.

Kamomill är inflammationshämmande och gör håret blankt. Den är också kramplösande och lugnande.

Kryddor tillhörande den flockblommiga familjen hjälper till vid matsmältning och är bakteriedödande, t ex dill, kummin, fänkål, anis, persilja och koriander.

Blåbärens antioxidanter motverkar demens och är bra för ögonens skärpa och mörkerseende.

Daggkåpa innehåller garvämnen, vilka är sammandragande, ex som ett antirynkmedel.

Älgört och vitpil i te, bildar salisylsyra; mot värk och är blodförtunnande.

 

Även djur använder de växter naturen erbjuder. Fåglar lägger kungsmynta i sina bon, för att minska mängden kvalster. Delfiner gnider in sig i ett särskilt korallslem, vilket är inflammationshämmande.

 

Ljungqvist har följande minnesvärda ord, en gång nedtecknade av Harry Martinsson, som del av en takmålning i sitt hem:

 

“Äger du tvenne slantar, sade Li Ti på en resa, köp då ett bröd och en blomma.

Brödet är till för din föda. Blomman du köper betyder att livet är värt att leva.”

 

Linda Buvari

 

 

21 februari 2019

Kerstin Wickman

Bauhaus-skolan - dess rötter, idéer och påverkan på omvärlden

Kerstin Wickman, ett förkroppsligat “enmans-universitet” med titeln professor emeritus i design- och konsthant-verk. Hon tog oss med kraft och kunnande in i en värld fylld av design och arkitektur, med blick för det personliga och särpräglade samt dess kopplingar till samhälleliga förändringar och rörelser. Wickman har sedan sextiotalet varit en nestor inom området arkitektur och design och varit anlitad i så många sammanhang att man som åhörare häpnade av beundran.

 

Bauhausskolan, uppstod inte ur tomma intet. En skola med vars formgivningsutbildning växte fram ur och påverkad av det som skedde i vårt samhälle runt sekelskiftet, bland annat standardiseringsivern, taylorismens effektivisering och Freuds tankar om det undermedvetna, spirituella och andliga. Skolan grundades av Walter Gropius i Weimar 1919, flyttades till Dessau 1925 och stängdes 1933. Gropius var den första rektorn som sedan efterföljdes av Meyer och van der Rohe. Trots denna korta livsperiod fick Bauhaus-skolan en avgörande betydelse för formutbildningar och synen på arkitektur och industriproduktion. I år firar Bauhaus 100 år.

 

Tyskland befann sig i en svår ekonomisk situation med hög inflation efter förlusten av första världskriget, när Gropius förklarade sina intentioner med skolan. Bauhaus skulle bli en skola som med hjälp av hantverk, konst och massproduktion, skulle göra Tyskland framgångsrikt och åter bli en stark nation. Bauhaus är en föregångare till funktionalismen. Namnet Bauhaus, var ingen tillfällighet. Bauhaus (sv. bygghytta) kallades de byggnader som förr huserades av tyskar med olika konst- och hantverkskompetenser. Dessa byggnader var för sig, i en enighet inom skolans ramar, var Gropius vision. Namnkunniga lärare anställdes på skolan, såsom Sommerfeld, Itten, Klee, Moholy-Nagy, Kandinskij och Albers. 

 

Wickman visade bilder av hantverk, design och arkitektur, i mångt och mycket präglat av typiska geometriska former. Vi fick bland annat se de prefabricerade och standardiserade husen, vilka sattes ihop likt byggklossar. Marianne Brandts tekannor och armaturer, Marcel Breuers stålrörsmöbler och slitstarka industritextilier samt keramik formgiven av Otto Lindig. Wickman berättade också hur kvinnliga formgivare inom skolan inte fick syssla med annat än textil och barnleksaker, och naturligtvis ledde det till konflikter.

 

Bauhausskolan bestod av människor med motstridiga känslor och åsikter, men med Gropius järnhand lät han dessa dynamiska konfrontationer lägga grunden till kreativitet och experimentlusta. Han skapade en annorlunda skola där familjekänslan var viktig och där alla studenter fick ett mål mat varje dag. Men Tyskland var fattigt. Politiken gjorde ett allt större intrång i konst och uttrycksformer. Det gjordes dessutom en skillnad i vilka människor som ansågs ha ett värde. Skolans rektorer och lärare fick slåss med näbbar och klor, för både sina judiska studenter och sin skolas existens.

 

Efter Bauhausskolans stängning, fann ett antal av lärarna och studenterna sitt livsuppehälle i USA. Ett antal mötte sitt öde i nazismens koncentrationsläger. 1937 var det i stället den av Hitler utnämnde Albert Speer som dominerade Tysklands arkitektur och formgivning. 

 

Linda Buvari

 

7 februari 2019

Frida Stranne

Två år med Donald Trump - hur är läget i USA idag?

Ännu en föreläsning med stort intresse. Frida Stranne, lektor i statsvetenskap, fil dr. i Freds- och utvecklings-forskning och driver bloggen Amerikaanalys.se står återigen framför oss på scenen. Senast hon gjorde det var i januari 2017. Hon ska återigen berätta om tillståndet i USA i allmänhet och president Trumps påverkan i synnerhet. Han har nu innehaft sitt ämbete i två år.

 

I USA idag kan vi se att ekonomin blomstrar och att arbetslösheten sjunker, vilket gör att fler amerikaner åter känner sig inkluderade i samhället. USA är ett land som internationellt sett strävar mot att definiera agendan och har en president som har det största stödet bland sina väljare av alla presidenter, under hela efterkrigstiden.

 

Det har varit två turbulenta år, konstaterar Stranne. Dagligen twittrar Trump och det är inte ovanligt att han genom dessa inlägg ändrar partiets politik från en dag till en annan i ett antal ad hoc-frågor. Detta är naturligtvis påfrest-ande för medarbetare inom det republikanska partiet. Visst finns där motståndare internt och visst har ett antal blivit avsatta, andra har valt att sluta sina tjänster och några har inte blivit omvalda. Trumps princip gäller; Lägg örat mot marken - lyssna på väljarna.

 

Trump är omåttligt populär i den republikanska väljarkåren. Trump har ganska effektivt genomfört vad han lovat, till och med mer, särskilt det som gagnar den kristna högern. Dessa har fått två nyutnämnda domare i Högsta domstolen och en rad tillsättningar i de federala domstolarna, vilket innebär lagtolkningar med en mer konservativ syn på exempelvis kvinnor, aborter, HBTQ och klimat - Guds plan för världen. Trump har dragit ur USA från Parisavtalet och NAFTA, drar hem trupper, pressat Kina och tullarna, markerat sina relationer med bland annat Venezuela, Nordkorea, Ryssland och Mellanöstern, synat den ekonomiska kostnadsfördelningen inom NATO och förespråkat den inte helt odiskuterade muren mellan USA och Mexiko.

 

Bedriver då Trump en isolationistisk politik? Nej, anser Stranne. Det som sker är snarare att USA i kombination med sin expansiva politik nu vill omforma världen med anpassning till USAs ekonomi och Trumps idé om att USA ska ha en maktposition med tolkningsföreträde.

 

Internt i USA är dock splittringen avgrundsdjup mellan människor och har varit så länge, länge. Och den eskalerar. Grupper ställer sig mot varandra; rött mot blått, kvinnor mot män, fattiga mot rika. Kampen om framtiden och samsyn kring värdegrund blir allt svårare skönja, då dialogen avtar på arbetsplatser, och även runt köksbordet inom familjer där man inte pratar politik med varandra. Statistik visar en allvarlig tendens som ett led av detta, medborgare flyttar till röda respektive blå stater, för att bo bland likasinnade. Konfrontationer mellan oliktänkande uppmärksammas genom skjutningar, rasistiska upplopp och demonstrationer. Trump må uppmana i sina tal en önskan om att föra dialog, men ganska snart efter sitt tal dödar han många gånger samma uppmaning i ett twitter-inlägg. Retoriken splittrar, liksom media. TV-kanaler i USA har starkt polariserade och färgade nyheter, Fox News å ena sidan NBC den andra.

 

Så hur går det i presidentvalet 2020? Självklart svårt att sia om. Men demokraterna som är republikanernas enda egentliga motstånd är ett parti i kris. Partiet står utan ledare, ledarskap och vision. Partiet splittras av två falanger, vänster och moderatmitten. Dessutom är demokraternas politik i dagsläget inte relevant för de fattiga i USA. Hur kan demokraterna erbjuda dem ett anständigt liv? Kan demokraterna vinna över republikanerna? Vi såg hur republikanerna vann i de delstater under mellanårsvalet 2018, där Trump varit aktiv i valkampanjen.

 

Så frågorna blir; vilket USA och inte minst vems USA väljer medborgarna 2020?

 

Den för Trump besvärande Muellerutredningen, där hans äldste son en av de synade, blir förmodligen inte föremål för ett riksrättsåtal, tror Stranne. Men å andra sidan menar hon att initierade personer hävdar att Trump “inte skulle dra sig för att slänga sin son under bussen”, för att själv inte påverkas av denna utredning negativt.

 

Valet 2020 blir kanske spännande.

 

Linda Buvari

 

24 januari 2019

Amelia Adamo

De nya aktiva äldre

Amelia Adamos nyårslöfte var att peppa yngre om att livet blir så mycket bättre. Det var inledningen till hennes föreläsning som fokuserade på “De nya äldre”, med guld i mun, rost i knäna och silver i håret, nja, snarare att vara sjuttio nu, är som att vara femtio då. Hon knäppte upp sin kavaj och den vita t-shirten hade sitt tydliga budskap:

 

“Roligare      -   Smartare     -    Skrynkligare    -        Bli 70 du med!”

 

Adamo är en mediagigant i Sverige. Hon har bland annat startat tidningarna Amelia, Tara och Mmagasin. Alla med sina specialiserade målgrupper. Hon har också erhållit Stora journalistpriset två gånger och pris som Årets chef. Hon föddes 1947 i Italien och kom till Sverige med sin mamma samma år. Adamo menar att som invandrare har hon också vunnit fördelar, bland annat med ett jämförande perspektiv och distans till det svenska.

 

Med glimt och glöd i sina ögon beskriver hon hur livet efter sextio är som en ny tonårstid fylld av frihet. Man är oberoende och har oftast tillräckligt med pengar, faktiskt den rikaste generationen. Dagens sextioåringar är präglade från sin uppväxt och sina liv av framtidstro och att kunskapssamhället räddar alla. Man tar saker och ting i egna händer och har en känsla av att allt är möjligt. Dessa “sextio-plussare” är många, dessa människor har uppfunnit botox, suven, rock n’ roll och dagis. De har också förstört planeten. Och de är många. Mediciner har blivit effektivare. Sjuttiofem procent av alla tränar med följden att hjärt- och kärlsjukdomar är på nedåtgående trend. Sextioåringarna är vanligtvis inte deprimerade, de är tvärtom mer som levande lyckopiller. Mycket beroende på att att denna fas i livet upplevs mindre kravfylld och utan förväntningar. En känsla av att leva och må bra idag, att gilla läget, imorgon kan vi dö.

 

De nya femtio, fast sjuttio, är människor som inte stoppar pengarna i madrassen. De står för 70% av köpkraften och 80% av förmögenheten och dessutom står de för en rekordkonsumtion. Adamo tipsar de yngre i publiken denna kväll: “Se till att ta ut arvet i förskott”. Fyrtiotalisterna köper Hästen, lägenheter och den alltför dyra barnvagnen till barnbarnen. De hämtar dessutom barnbarnen, i allt högre utsträckning, på förskolan då de har både bil och tid. Vidare, reser de mycket mer och detta gärna till särskilda vuxenhotell med zooning (=barnfria pooler) samt kräver svensktalande guider med hälso-, kunskaps- eller specialteman. De vill inte befatta sig med varken myggor, tält eller vakuumförpackat.

 

Men inget gott som inte för  något ont med sig; vi får ett så kallat hemskt “skitår” till, som ett tillägg till den ökade livslängden, tack vare alternativt på grund av livsuppehållande läkemedel och teknik. Och, skilsmässor, ja de ökar inte inom andra åldersintervall än just hos de som fyllt sextio. Adamo citerar: “Jag är trött på vård av vuxen man”. Dessvärre inbegriper konsumtionen även alkohol. Många dricker alldeles för mycket. Se upp, varnar Adamo: “Akta dig för lådor, de kan leda till alkoholism”. Dagens sjuttioåringar är också klämda mellan generationer, en anhöriggeneration. Adamo beskriver situationen med exemplet att man har ett ansvar för att ta hand om sin gamla mor och far, att se till att deras liv är ett liv, ända till slutet, även om det blott handlar om att ha fått höra en fågel kvittra den dagen. Man vet också, som sjuttioåring, att sömnlöshet, artros och prostata hör livet till, liksom fruktad och ihärdig smärta. Det ingår i kittet. Är inte förhandlingsbart.

 

Amelia Adamo rekommenderar åhörarna i den välfyllda stadsteatersalongen: “Gör gärna många misstag, men fresta dock inte på nåden” och inte minst; “Ta ut glädjen i förskott! Tiden är dyrbar. Vi vet ju inte hur morgondagen ser ut.”

 

Linda Buvari

6 december 2018

Barbro Santillo Frizell

Myternas etrusker - ursprung, frihet, undergång

1927 reste DH Lawrence till Italien och lär ha sagt:

Vem vill ha undervisning om utdöda folk?

Vad man vill ha är kontakt. Etruskerna är ingen teori eller tes. Om något är de en upplevelse.

I sin bok “Etruscan Places” ger DH Lawrence en personlig beskrivning av etruskerna. Lawrence är förvisso mer känd som skapare av verket “Lady Chatterley’s älskare”, vilken kom ut året därpå, men dess huvudbudskap hade  låtit sig inspireras av etruskernas; ett mer jämställt och jämlikt samhälle.

 

Barbro Santillo Frizell, professor i Antikens kultur och samhällsliv, under många år chef för Svenska Institutet i Rom och författare, har precis kommit ut med sin bok “Myternas etrusker”. Den behandlar etruskerna utifrån ett nytt perspektiv, inte utifrån forskarnas vetenskapliga förhållningssätt, utan ifrån det intresse som skapats av författare, amatörer, resenärer och pionjärer, konsthandlare och samlare…

 

Santillo Frizell förde sina åhörare till Italien, närmare bestämt till Etrurien, ett vulkaniskt klipplandskap, norr om Tibern. Där bodde ett folk, etruskerna ca 700 f Kr. Tack vare detta speciella och svårbyggda landskap finns flera tretusenåriga ruiner och byggnader kvar som minner om deras liv. Men vilka var etruskerna? Ja, ställer man frågan idag, har många oftast ingen aning, ställde man dock samma fråga för sextio år sedan, skulle de flesta svara: Höll inte gamla kungen Gustav VI Adolf på med dem? Jo, det gjorde han. Gustav VI Adolf kallades också den “grävande kungen”. Han grävde i Italien, bland annat i de etruskiska städerna San Giovenale och Acquarossa. Hänförd och på snudd besatt av detta folk. Under 300-talet före vår tideräkning tog romarna över det etruskerna byggt upp. Det gick förhållandevis snabbt, mest beroende på etruskernas politiska indelning, en kung i varje stad, samt avsaknad av gemensam militär, vilket ställdes mot romarnas politiska och militära samarbetsförmåga. Det en gång självständiga etruskiska folket, med rik handel och kultur, sögs upp av och in i det styrande Rom.

 

Etruskerna var enligt myter och legender ett mystiskt, gåtfullt och lössläppt folk som dessutom var omoraliska festprissar. Denna berättelse har skapats bland annat genom DH Lawrence och Gustav VI Adolf. Förklaringen finns dock mest i de förväntningar resande hade under 1800-talet. De ville resa på bildningsresor med upplevelser av romantik. 1800-talets borgare reste till etruskernas gravar. Etruskerna, som inte ingick i de antika akademierna, hade ett gåtfullt ursprung och en undergång höljd i dimmor, vilket passade romantikens resenärer.

 

Borgarna möttes av fantastiska väggmålningar i gravarna. Avbildade fanns bland annat kvinnor som festar och dansar, vilket ansågs ytterst omoraliskt. Även det faktum att inte bara män låg till bords och åt, utan tillsammans med kvinnor, gav ett jämbördigt uttryck med kontakt och beröring. Lawrence blev tagen av detta. Etruskerna bar fina tyger och guldsmycken. De levde enkelt, men höll istället banketter som manifesterade rikedom. Dessa banketter hölls i samband med begravningar, ett sätt att hylla sina anfäder. Vid banketterna hölls också idrottstävlingar och ceremoniella vapendanser. Etruskerna var också skapare av de grymma djurhetsnings- och gladiatorspelen, som många gånger felaktigt pekats ut som en skapelse av romarna. Etruskerna var besatta av religion och de lärde romarna att tolka gudarnas vilja i fåglarnas flykt. Ytterligare symbolik är den stängda dörren, bakom vilken de döda fördes. Vad som fanns bakom den fick vi aldrig veta. Bilder visar också de etruskiska dödsdemonerna, fasansfulla och flitiga, och fridsdemonen vars uppgift var att föra bok över de döda som färdades över till andra sidan.

 

Intresset för etruskernas leverne ledde till att muséer under 1800-talet mycket pedagogiskt skapade en illusion, genom ett revolutionerande sätt att utforma sina utställningar. De grundades på kontext och upplevelse. De besökande fick gå in i gravarna som de en gång såg ut. Utställningen i London 1837 utlöste ett slags etruskomani, som spred sig även till Europas nordliga delar. Carl Jacobsen, känd som grundare av Carlsberg, beställde bland annat kopior av etruskiska gravmålningar för att placera i sitt museum. Trots sin kopiestatus, är de idag mycket värdefulla.

 

Besök gärna denna del av Italien; beskåda den döende staden Bagnoregio, de två nekropolerna Cerveteri och Tarquinia eller klippstaden Blera. Gå på broar och vägar byggda för tretusen år sedan, eller varför inte smaka en bit Pecorini; osten med sin speciella smak gjord på fårmjölk.

 

Linda Buvari

 

15 november

Maria Perers

Det ideala hemmet förr och nu

Maria Perers tog oss med ord och bild till en svunnen tid. Så tydligt det blev för oss i publiken att denna svunna tid påverkar och styr oss än idag, så otroligt nära, kanske så omedvetet in på bara skinnet. Heminredning och design i våra hem kan tyckas vara unika, skapat och anpassat efter var och ens personliga smak.

Men är det så, egentligen?

 

Perers är doktorand vid Bard Graduate Center i New York. Hon berättar för oss om innehållet i sin avhandling, hur staten, Ikea och Allt i hemmet formade och skapade bilden av den goda bostaden under 50- och 60-talen. Och inte minst hur vi idag i mångt och mycker lever med effekterna av dessa ideal.

 

Under tjugotalet i Stockholm levde människor trångt, så pass trångt att var fjärde hade en inneboende och det byggdes taklösa nödbostäder i idrottshallar. Men det hände något på bostadsmarknaden fram till rekordåren under 70-talet då livet i Sverige innebar störst och flest boendeplatser i världen.

 

Ställ gärna frågorna; Varför ser mitt kök ut som det gör? Varför är sängen just nittio centimeter bred?

Tänk sedan T-ford och Taylor. Jo, för så var det faktiskt. Statens Bostadsstyrelse, Hemmens Forskningsinstitut, tidningen Allt i Hemmet och inte minst heminredningsföretaget IKEA genomförde, visade upp, anammade och populariserade de resultat som kom fram genom bland annat tidsstudier á la Taylor. Studier som granskade och förfinade det rationella och effektiva köket, hushållsarbetet blev en ingenjörskonst. Den svenska standarden upprättades. Som exempel räknade de ut att ett standardiserat kök sparade 45 kilometer steg per år tack vare dess planritning, och detta effektiviserade själva arbetet i köket för att inte stöta emot något och med ge minskad energiåtgång osv. Allt i Hemmet använde sedan mått och standarder i sina bildkollage och artiklar. De specifika mått som räknades ut spreds i världen av IKEA som med stor kraft lanserade det rationella och prisvärda. Femtiotalets hem var rationella, prydliga och funktionella. Pinnstolar och helst med ett verktygsskåp i köket. Till vardags trängde folk i hop sig i detta rum, där man oftast trivdes bäst. Söndagsmiddagen i tidningen Allt i Hemmet illustreras av hur frun med förkläde kommer in med slottssteken på en serveringsvagn in i vardagsrummet, där familjen sitter välklädda runt bordet med linneduk och silverbestick.

 

Under sextiotalet blir köken större, särskilda sovrum läggs in i planritningar samt vardagsrummen blir nu en plats att vara i, inte bara när man har gäster. Den stora skillnaden i synen på vardagsrummet, kom relativt snabbt när TVn  blev allmän egendom. På bara några år fanns en miljon licenser. I kombination med den traditionella bokhylleväggen, formades ett slags altare med plats för TV, souvenirer, barskåp och foton. Soffgruppen konkurrerade ut matsalsbordet. Särskilda soffbordstillbehör blev vanliga, exempelvis TV-kannan. Sextiotalet innebar också ett enklare liv, de rustika furumöblerna, plast och papper som sedan slängdes i öppna spisen, inte putsa och mangla dukar och servetter som förr, all dryck i samma typ av glas (Allglaset) och besticken hade minsann nylonskaft.

 

Nu har inte Statens Bostadsstyrelse och Hemmens forskningsinstitut den påverkan som de en gång hade.

Visst finns krav på hur man får och ska bygga, men inte i samma utsträckning. Men uppenbarligen kommer krav på andra sätt. Därför, om man gör en jämförelse av de lägenheter som ligger ute till försäljning, är likheten slående. Lika vita väggar med en utstickande fondvägg, lika svart kakel, lika handtag… Inte särskilt unika. Kraven på säljbarhet sätter sina spår. Och idag, är trångboddheten ånyo ett problem; många unga har inte råd att flytta hemifrån, men också till viss del även självvald trångboddhet, då viljan att bo centralt står högre än att bo utanför centrum på fler kvadratmeter och billigare. I små lägenheter är det inte ovanligt att kök blir till sovrum, köket flyttas ut till vardagsrummet och bokhyllan, ja, den har gjort sitt. För nu.

 

Linda Buvari

8 november

Birgitta Holst Alani

Kan det bli fred i mellanöstern?

Birgitta Holst Alani har en diger meritlista, bland annat diplomat och ambassadör. Men den informella utnämningen “Iraks svärmor”, berättar mer om hennes förhållningssätt och innerliga engagemang i världen i allmänhet och Mellanöstern i synnerhet.

 

Hennes arbete har inneburit en rad upplevelser; att vara bortskämd som ambassadör med all upptänklig service. Och i kontrast till det; leta efter sin container i FN-lägret för att sova en stund. Holst Alani berättar dock varmast om sina möten med människor. De som lever under omänskliga och fruktansvärda förhållanden, andra möten där hoppet och längtan efter fred och demokrati lett till samtal som bortsett från både tradition och tabun. Hon var chef för för Svenska institutet i Alexandria under den arabiska våren. Tillfälligheterna gav ett sk “window of opportunity”. Med dialogen som verktyg och den underliggande kraften av kreativitet i Egypten, lyckades Holst Alani arrangera en diskussion i Kairo mellan olika partirepresentanter. Från att anse “är du inte med mig, är du emot mig” till att påstå “du förstår, vi har olika åsikter, men delar annat”. Idag är dock situationen ytterst ansträngd, under ytan ligger det och pyr. De invånare som var tjugo år gamla under den arabiska våren växer och blir äldre. Demokratin kan komma men det tar tid.

 

Att medla idag är mer fragmentiserat än förr. I Mellanösternkonflikten är tolv länder inblandade och mer än tusen rebellgrupper. Det är svårt att hålla reda på alla, än svårare är det när de inte kan tänka sig att sitta vid samma förhandlingsbord, vilket har lett till att sk proximity talks (opartiska representanter för samtal mellan parter i olika rum eller vid olika tillfällen) blivit vanligare. Kriget i Syrien kan anses ha vunnits av Assad, grundat på det stöd han ges av omvärlden, både med- och motvilligt. Han sitter ganska säkert. Rysslands Putin, är en av de starka medvilliga. Eventuellt hot från rebeller eller annan opposition leder inte fram till något, till största del orsakad av ekonomisk och politisk splittring. Europa är mer motvilliga att stötta honom, men motiveras starkt av att begränsa flyktingströmmarna.

 

Holst Alani blev rådgivare efter att hon skrivit ett PM till sin chef angående vad hon ansåg om invasionen av Irak 2003. PM:et hamnade på kabinettssekreterarens bord. Senare fick hon frågan om hon vill ha uppdrag som rådgivare. Det har varit positivt för Holst Alani att vara kvinna då hon fått möjlighet till samtal med både kvinnor och män. Hennes reflektion är att samtal med män gått allt bättre ju äldre de och hon själv har blivit; med glimten i ögat och en strykning över sitt eget hår; “ju vitare hår, desto lättare”.

 

Holst Alani blev tidigt fascinerad av Mellanöstern, vilket ledde till att hon läste semitiska språk vid Lunds universitet, och senare modern arabiska i Göteborg. Hon fick bland annat i uppdrag  att översätta en dialekt av arabiskan som talades i en liten by jämte Tigris, då denna by hotades av en vattenförhöjning på grund av ett beslut att bygga en damm.

 

Holst Alani är idag pensionerad. Hon berättar dock att hennes liv alltjämt är tudelat, så till vida att livet hemma på gården i Enköping skiljer sig mycket, från exempelvis livet i Beirut, dit hon ska pendla de kommande två åren. Men det fungerar så länge hälsan står bi, och naturligtvis med en förstående man vid sin sida. Som rådgivare för Women’s Advisory Council, är målet att skapa möjlighet för inkluderande av kvinnor och deras behov i processen mot varaktig fred.

 

Linda Buvari

 

25 oktober

Pia Sundhage

Vi kan göra varandra bra - spela på bästa fot

 

VM 2011. Kvartsfinal. USA mot Brasilien. Övertid. Etthundratjugoandra minuten. Nick. Mål. Två lika. Fotbollsögonblicket Pia Sundhage aldrig glömmer som tränare, där verkligheten överträffade dikten.

 

Hennes föreläsning ville få oss att förstå att vi ska göra varandra bra. Det är också det som Pia anger som orsaken till att hon vågar stå på scen inför oss idag. Pia Sundhage, spelaren och ledaren med de riktigt stora meriterna i OS, VM, EM och SM. Att göra varandra bra innebär ett insiktsfullt förhållningssätt: “Jag för laget - att spela på bästa fot”.

 

Pia menar att tre faktorer ligger bakom hennes framgångar. Den första är det innerliga intresset med disciplin och rutin. Som barn var fotbollen inte tillgänglig för henne. Men en person såg henne och förstod; tränaren i Åsunda IP. Han menade att de var tvungna att fuska “- Vi kallar dig för Pelle” och i och med det var Pia med i ett pojklag, i ett sammanhang. Senare, en lärare som såg och förstod. Föreslog henne att spela med grannbyns damlag. De sprängde gränser och gjorde varandra bra.

Den andra förklaringen är glädjen och passionen, vilket inte gick att undgå under Sundhages föreläsning. Den tredje faktorn är modet att ha tålamod. Pia gav oss en inblick i hennes nuvarande ledaruppdrag för F15-landslaget. Att ha modet att vänta ut den spelare som behöver tid att utvecklas. Just den spelaren kan bli den mest framstående. Att låta spelare våga försöka och misslyckas nu, är den långsiktiga vinsten framåt. Målet är självklart vinst i EM-slutspelet för U17 2020, som arrangeras i Halland med Falkenberg som huvudort!

 

Pia Sundhages ledarskap innebär mycket. Ett delat ledarskap, bestående av människor med olika kompetenser och kunskaper, är viktigt. Det gäller att alla faktiskt bejakar mångfalden, exempelvis genom att lyssna, som mest aktivt, på dem som är varandras motsatser. Ledarskapet i sin relation till media innebär för Sundhage att göra media positivt. Att i intervjuer ge goda berättelser, inte i första hand leta fel utan att sätta ord på det som är bra. Hon vill vara en god förebild bland annat genom att vårda sitt språk, vara sig själv, behandla andra väl samt vid tillfällen bidra med en sång. Jo, Pia sjöng för oss denna kväll; The times they are a-changin’och Mitt hjärtas fågel.

 

Vi fick också ett antal exempel på implicita och explicita beteenden avseende löner, statistik, normalitet och den bristande jämställdheten inom fotbollen. Ett av dessa är när Sundhage precis har vunnit OS-guld. Journalisten ställer frågan: Vad är nästa steg? Underförstått, att det är bättre att leda män till guld. Att göra varandra bra innebär att säga ifrån och synliggöra, vilket Pia gjorde då också. Det som inte är okey, går att träna bort med vilja och repetition, överallt.

 

På frågan varför vi har så få kvinnliga tränare inom herrfotbollen, är fördomar en förklaring.

Det omedelbart spontana svaret kom från en åhörare: “- När kan du börja?”.

Applåden tycktes aldrig ta slut.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

11 oktober 2018

Gunnar Wetterberg

Ur Skånes och Hallands historia

 

Fullsatt parkett och balkong. Gunnar Wetterberg på scenen. Han är tjänstemannen som blev mer känd som historiker. Han har skrivit böcker, däribland biografier och han sitter som en av de kunniga i TV-programmet Fråga Lund. Med värme och genuint engagemang, med formuleringar och beskrivningar, utan digitala hjälpmedel, utan manus. Wetterberg har sannerligen berättarkonstens gåva. Tjuv och rackarspel, avlande och mördande, nätverkande och utnyttjande, ja, det är intrycket jag fick efter ett antal nedslag i Skånes och Hallands historia denna kväll. Är det kanske så att allt var inte bättre förr?

 

Gunnar inleder med en snabböversikt vad gäller Skånes landskap, som egentligen inte var några landskap förrän under medeltiden, och då var de tveksamma. Innan medeltiden fanns så kallade folkländer. Landskapen länkades samman genom den danska Skånelagen som stadfästes under 1200-talet, och fortsatte att gälla fram till slutet av 1600-talet då svensk lag började att gälla. Men inte över allt, prästerna i Skånelandskapen behöll den danska lönen, vilken var bra mycket högre än den lön de svenska prästerna fick. Biskopen i Lund tjänade med andra ord mer än ärkebiskopen i Uppsala. Däremot fick prästerna finna sig i de svenska krykolagarna. Intressant är att detta inte reglerades förrän i början av 1900-talet.

 

De skånska landskapens adel ägde godsen, och detta var av än större betydelse och påverkan än prästerskapets löner och regler. Adeln fick som villkor att bruka gods så nyttigt som möjligt. Gods var då endast handelsvaror. Men adeln vidgade begreppet och tolkade gods inte bara som handelsvaror, utan även landområden, herresäten och de underlydande. De gavs av kungen i Danmark, fria händer att hantera bönder som de ville och att de kunde utkräva så många dagsverken de ansåg behov av. Efter digerdöden var det ont om bönder, vilket gjorde livet lite drägligare för dem, men när antalet bönder ökade, ökade också adelns krav. Med enorma missförhållanden som konsekvens. Reglerna avskaffades under 1700-talet, i Danmark. Men i Skåne sker det egendomliga, reglerna fortsatte  att gälla. Proteströrelser startade i Halland, utan direkt resultat. Först under senare delen av 1800-talet sker en förändring.

 

Wetterberg berättar sedan i rask takt om kungar som får många barn, och hur deras barn får många barn som får barn. Vissa får inga barn alls. Andra får barn även med älskarinnor. Barn och barnbarn dödar varandra, i parti och minut, för att öka chansen att kunna utnämna sig till kung, för en dag eller två, och få makt över handel och människor. Vissa blev handelsmän, andra valde tjänst inom kyrkan. Oavsett gränser på en karta, var människorna knutna till varandra. Makten var flyktig och lojaliteterna växlade i vår historia. 

 

Då strider om makt och handel sker mellan Danmark, Norge och Sverige, låg Halland geografiskt mitt i smeten och blev därmed betydelsefullt. Genom Halland gick en handelsled, där bland annat norsk täljsten fraktades. Troligen också så att norrmän bosatte sig utmed leden och namngav platser och byar med norska namn som finns än idag. Axel Oxenstierna, greve och statsman, förhandlade snabbt med Danmark under freden i Brömsebro och lyckades bland annat få Danmark att avträda Halland, likt en pant, under trettio år. Hallands integration i Sverige gick snabbt, då tullar slopades i handel med Småland och samtidigt stärktes mot andra områden. Hallands kyrka lades dessutom under Göteborgs stift. Några år efter Oxenstiernas död, skedde de välkända fredsförhandlingarna i Roskilde. Då blev Skåne, Blekinge och Halland, på permanent basis, svenskt.

 

Axel Oxenstierna skulle förmodligen vara klar med regeringsbildningen i nutida Sverige efter Val - 18. Han var och är förmodligen den främste av alla svenska politiker, som med kallsinnig beräkning, manipulation och finess kunde frammana beslut, vilka gynnade hans syften.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

27 september 2018

Ingemar Alenäs

Falkenbergs natur - en rik biologisk mångfald

 

Ingemar Alenäs, en sann falkenbergsvän. Ingemar var tidigare kommunekolog i Falkenberg och är numera ekologikonsult. Han värderar naturen i Falkenberg högt, närmare bestämt så som oslagbar. Han fick sina lyssnare att antingen bekräfta eller inse att visst kan det vara så. Till sin berättelse visade han det ena fantastiska fotot efter det andra. Dimmorna över Ätradalen i december, snöklädda vyer, blåvinge, plommonmätare, gräsulv eller en hoppande lax i glittrande vatten.  Allt i naturen hänger samman, likt ett daggvått spindelnät i gryningen. Från minsta kryp till den största örn.

 

Han återkommer vid ett flertal tillfällen till vikten av att främja den biologiska mångfalden. Ett förslag är att likt konventionen för de mänskliga rättigheterna, upprätta “Deklaration för Naturens rättigheter”. Den biologiska mångfalden är den stora frågan, ett fundament för vår planet, för liv och livskvalité. Det är på den vi ska rikta vår uppmärksamhet.

 

Med inspiration från The Big Five i Afrika; lejon, noshörning, vattenbuffel, leopard och elefant, gav Ingemar oss sin lista på ”De Fem Stora” i Falkenberg. Han inledde med tonfisken, som inte synts till i vår närhet sedan 1964. Han visar oss bilder från en privat resa med bland annat kung Carl XVI Gustaf. En expedition vars syfte var att se hur märkning av tonfisken gick till. Märkning gör att forskare kan följa tonfiskarna, var de reproducerar sig och lära känna dem med hjälp av DNA-prov. Tonfiskar är stora, de största kan väga uppemot 700 kg, men de som märktes vägde runt 250 kg, så det krävdes både tålamod och kraft att få arbetet genomfört.

 

Till det andra av de fem stora utsåg Ingemar fiskgjusen. Ett signum för inlandet och sjöarna i Falkenbergs kommun. Nummer tre: laxen. Ingemar berättar om det storslagna och effektfulla projektet vid Hertingsforsen. Ett projekt som inneburit stora framgångar för den biologiska mångfalden, med många nyfikna besökare från när och fjärran. Vår kung var med och invigde den restaurerade Hertingforsen 2014. Alenäs rekommenderar oss att se filmen “Fria vatten” av Pelle Oscarsson*, som handlar om vandringsfiskar och hur vi kan bygga för deras överlevnad. Till nummer fyra utnämner han björnspinnaren, som representant för alla nattfjärilar. Det femte också en insekt, ungefär 32 miljoner stycken i Ätran, nämligen dagsländan.

 

Vi fick ta del av de hot som finns i form av olika gifter, som effektivt dödar liv i vår natur och anmärkningsvärt nog alltjämt får användas i Sverige, ex RoundUp, bristande utsläppsrening, metodfel, flygplansresor och okunskap.

 

Att våga satsa skapar liv. Majfisken har återvänt till Ätran, flugfisket blir bättre och faktiskt, kraftverket har fått en 5%-ig bättre verkningsgrad.

 

“För att kunna behärska naturen måste man lyda den”

                                                                                                                                  Francis Bacon

 

Linda Buvari

 

*Fria Vattenav Pelle Oscarsson,https://www.youtube.com/watch?v=Hv5WnfIsxXk

 

 

 

 

5 april 2018

Ulf Ellervik

Den svåra konsten att leva

 

Ulf Ellervik, professor i kemi vid Lunds Universitet står på scenen. Ämnet för denna kväll i april är ”Den svåra konsten att leva”.  Vi fick denna kväll följa berättelsen om Hendrikje från Holland. Hon dog 2005 och hade då uppnått den aktningsvärda åldern 115 år. Vad gjorde hon för att bli så gammal? Tja, när hon ville skoja med undrande journalister, sa hon att sill, apelsinjuice var dag är bra för hälsan och att dessutom andas ger ett långt liv. Hendrikje donerade sin kropp till vetenskapen. Resultaten är spännande.

 

Det finns inte en exakt definition för vad liv faktiskt är. Men visst är det en rad kemiska processer, visst är det celldelning, och visst är det njutning. Vi vet vad som är dött och det som är liv, men det finns så mycket som befinner sig däremellan. På ett förenklat sätt med ord och bild, visade Ellervik hur kol, väte, syre och kväve är vad som krävs för att bygga upp livets biomolekyler.

 

Ulf menar att kemi är liv och liv är kemi, allt i kroppen är kemiska processer. Vi vet hur dessa fungerar, men inte hur det hänger ihop. Det är komplexa processer. En definition för liv, är bättre än andra, tycker Ulf; Liv anpassar sig. Det liv som fanns på vår jord för fyra miljoner år sedan, skulle idag dö på fläcken. I denna anpassningsekvation, ingår dock också det oundvikliga, döden.

 

Hur länge har vi förmåga att leva? Ja, denna siffra har varit mer eller mindre konstant de senaste trehundra åren är ungefär 110 år. Det som är intressant är hur vi har ökat den genomsnittliga livslängden de senaste tvåhundra åren. I mitten av 1700-talet var den genomsnittliga åldern 38 år. Den främsta orsaken till det låga genomsnittet var den höga spädbarnsdödligheten. Från och med mitten av 1800-talet, gav den vetenskapliga metoden effekter på livslängden. Först ut, ungraren Semmelweis, som skapade förståelse för infektionssjukdomar. Sedan Labarraque i Frankrike, som fick kläm på desinfektion. Därefter doktor Snow, som med hjälp av kartläggning/epidemiologi kunde visa på en smittas epicentrum. Lister visade fenolets antiseptiska effekt genom att rädda livet på en pojke med brutet ben. Den främsta upptäckten var dock tvålen. När den sattes i massproduktion och blev var mans ägo, räddades många liv. Sammantaget, medellivslängden ökade från 38 år till 50 år vid sekelskiftet. Nästa hopp, kom sig av de medicinska framstegen inom vetenskapen, bland annat antibiotika. Nu är medellivslängden drygt 80 år. Dessvärre, är resistens mot antibiotika ett stort hot, då vi inte har något annat som ersätter.

 

Ellervik hävdar att livslängden styrs av tre faktorer. Den utmätta tiden, vilken är ungefär 110 år, är den första. Den andra är balans. En inte helt självklar faktor, då det är svårt att se effekter, där vissa kan tendera att se bra ut, men i slutändan inte var det. Den tredje faktorn är turen. Man kan till exempel bli överkörd.

 

Intressant är hur olika delar i våra kroppar är olika gamla. Hjärncellerna är lika gamla som vi är åldersmässigt, men musklernas celler byts ut ungefär vart femtonde år, medan mag- och tarmceller byts ut på bara några dagar. Celler måste dela sig, för att de blir utslitna. Och hur märkligt det än kan låta, är åldrandet ett sätt att skydda kroppen mot cancer. Försök har gjorts, men balansen rubbas och det fungerar inte i praktiken att skapa längre liv. Den metod som nu är på stark framväxt är den sk CRISPR/Cas9, ett genediteringsverktyg, som kan med oerhörd precision byta ut enskilda baspar i generna. Denna operation kan leda till att exempelvis diabetes kan bli ett minne blott. Ellervik tror att metodens upptäckare Emmanuelle Charpentier erhåller Nobelpriset inom en snar framtid.

 

Hendrikje i Holland hade bara en stamcell kvar när hon dog. Alla hennes vita blodkroppar hade kommit från den. Hon hade bara sexhundra mutationer, varav ingen var farlig. Hon hade med andra ord tur att leva så länge.

 

Vad gäller mat – jo, en kalorirestriktion förlänger faktiskt livet, vilket i praktiken innebär att du äter 90 % av att bli mätt. Men vad är meningen med livet? Inte kan det vara att gå hungrig i 105 år?

 

Låt inte målet vara att förlänga livet med dagar, utan fyll hellre dina dagar med liv.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

22 mars 2018

Jessica Abbott

Hur påverkar dina gener ditt liv?

 

Denna kväll fördes vi mot de riktigt små händelserna, vars effekter kan bli så stora.

Evolutionsbiologen Jessica Abbott, lektor på Lunds Universitet, berättade om gener, dessa arvegods från forna tider, både mytomspunna och vetenskapliga. Temat för kvällen var hur våra gener påverkar vårt liv. Med utgångspunkt från tre frågor förde Abbott oss genom det både obegripliga och begripliga.

 

Men först fick vi en bakgrund i den process den genetiska mänskliga koden – DNA – verkar och resulterar i en människas personlighet och egenskaper. DNA är ett enkelriktat informationsflöde, där DNA kopieras med hjälp av budbäraren ”mRNA”, som översätter genen till protein och dess funktionsbärare aminosyrorna. Om en mutation sker i DNA kopplas andra aminosyror till genen, vilka skapar förutsättningar för andra funktioner. Gener påverkas också exempelvis av hur stor hormonproduktionen är. Detta informationsflöde står med andra ord under ständig påverkan av flera faktorer.  Utöver det påverkas en människa av yttre faktorer, den så kallade miljön. Jessica beskriver hur genotypen i kombination med miljö genererar den så kallade fenotypen, den fysiska skepnaden. Hur en människa blir är med andra ord alltid ett samspel mellan gener och miljö, till det läggs slumpen som ytterligare en påverkansfaktor.

 

Den första av de tre frågorna: Förutbestämmer dina gener din hälsa? Svaret blir både och. Det finns sjukdomar som är mer ärftliga och därmed orsakade av en människas gener ex. Huntingtons sjukdom, medan andra i högre grad beror på samspelet mellan gener och miljö. Schizofreni är ett exempel på detta samspel. Genom statistik och uträkningar försöker forskare inom kvantitativ genetik räkna ut graden av geners påverkan, heritabilitet, inom en viss population.  På så vis har de kommit fram till att en människas längd avgörs till 80 % av föräldrarnas gener. Men man får vara mycket försiktig med resultaten, då miljö och slump gör det svårare att tolka och förstå. Skillnader mellan kvinnor och män, i det som brukar beskrivas såsom manligt och kvinnligt är mer skapade utifrån sociala normer än geners påverkan. Med andra ord, förväntningar, förebilder, kultur och stereotyper påverkar våra egenskaper och personligheter starkt.

 

Kvällens andra fråga. Är genetisk modifiering onaturlig? Svaret: Både och. Igen.

Egentligen är skillnaden mellan förädling och GMO inte skarp utan mer av en teknisk art. Att förändra en arts gener är en fråga om hur vi med stöd av moraliska aspekter bör tillämpa den. Regelverket runt genmodifiering är omfattande, vilket påverkar bland annat processer och fältförsök. Bekämpningsmedlet Roundup har varit framgångsrikt i sin användning, men har lett till att skadeinsekterna utvecklat resistens. En annan metod har varit att man i bomull klippt in BT-toxin i genuppsättningen, vilket lett till att enbart de insekter som konsumerar växten direkt påverkats, å andra sidan har man funnit negativa effekter på fjärilar och bin. Andra genförändringar har möjliggjort att vaccin kunnat distribueras via frukt, att ris försetts med A-vitamin, båda räddar liv idag. Naturligt och onaturligt, möjlighet och vilja, skapar en arena för diskussion avseende moraliska aspekter.

 

Den avslutande frågan: Har människan slutat utvecklas? Det finns en naturlig selektion, där gener som ger bättre överlevnad ökar i frekvens. Selektion sker genom överlevnad och sexuell interaktion. Vad avser människans utveckling sker den mindre slumpartat och mer utifrån sexuell interaktion.  Genförändringar i människor kan resultera i anpassningar till olika miljöer och medicinskt, exempelvis bota diabetes. Men det är svårt att förutsäga vilka vägar evolutionen tar, i vilken takt och vart de leder. Men selektion pågår.

 

Nej, konsensus råder inte. Vissa områden är okända inom genetiken och därför dras olika slutsatser. Men föreläsningens innehåll är vad majoriteten av forskare anser korrekt.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

8 mars 2018

Thomas Andersson

Polen - ett grannland

 

Tjugo mil från Skåne ligger ett av våra grannländer Polen. Ett land, dagens föreläsare tillika fotograf Thomas Andersson, besökt vid flera tillfällen. Som åhörare denna kväll fick vi i en enastående audivisuell presentation med nedslag i Polens natur, kultur, historia och samtid. Människor och deras berättelser om överlevnad och anpassning till naturens växlingar och inte minst: de enkla men rejäla skrovmålen som serveras på restaurangerna.

 

Polen lever med en självbild av lidande. Under historiens gång har Polen antingen inte haft möjlighet att ens existera eller så har landet ofrivilligt blivit styrt av främmande makt. Den relativt utbredda nationalismen, manifesterat i den styrande regeringen är sprungen ur historien, menar Andersson. Fyrtio miljoner människor bor i Polen. Ett antal av dessa har dramatiska minnen från förr och andra har växt upp i frihet och med långt mycket bättre möjligheter att skapa sin egen framtid.

 

Med fotografiska iakttagelser och en passion i sina beskrivningar, förde Thomas oss från träskmarkernas märkliga liv till stadsmiljöernas myller. En bild av Polen målas fram, vilket kan vara okänd för gemene man. Från åttiotalets kommuniststyre och stenkolsdamm till demokrati och professionellt bevakade naturskyddsområden.

 

För drygt tusen år sedan blev Polen ett land samtidigt som det kristnades. Under 1200-talet kom de tyska korsriddarna, strax efter kom mongolerna, som med sina enorma arméer höll på att underställa sig inte bara Polen utan stora delar av Europa, om det inte hade varit för Djingis Kahn, deras ledare. Helt plötsligt försvann alla mongoler för att delta vid Kahns begravningsceremoni. Arméerna återvände aldrig.  Polen växte sig större, för att under 1500-talet uppleva sitt gyllene århundrande med ett ökat välstånd. Bland annat etablerades universitetet i huvudstaden Krakow. Polen lockade under denna period bland annat till sig judar med sina förmågor och specialkunskaper. 1596 beslutade dock kung Sigismund att Warszawa skulle vara huvudstad. Jo då, Sigismund hade nära släktband med Gustav Vasa. 1600-talet kantades av splittring och krig. För att leda fram till perioden mellan 1795 – 1918, då Polen inte existerar längre. Landet delades upp mellan Ryssland, Preussen och Österrike-Ungern. Under mellankrigstiden återuppstod Polen som självständigt land, för att ockuperas av Tyskland under andra världskriget. När fred slöts 1945 beslutades under Jaltakonferensen att Sovjetunionen skulle ha kontroll över Polen och landet blev kommunistiskt. 1980 startade en landsomfattande strejk.  Så småningom bildades fack-föreningen Solidaritet, med Lech Walesa i spetsen. Tio år senare, blev han landets första demokratiskt valda president. 2004 blev Polen medlem i EU.

 

Sex mil väster om Krakow finner vi platsen för ondska och lidande, arbets- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Thomas uppmanar oss att åka dit. Bilderna berör och ger rysningar. Rälsen där ”Dödens tåg” en gång rullade in. Gaskamrar. Aska. Baracker. Kyla, löss, råttor och sjukdomar. Låt oss aldrig glömma.

 

De vackraste av foton förde oss över bergslandskap, genom våtmarker och sumpskogar. En häpnande biologisk mångfald. Ett ökande antal turister finner sin väg till Polen. Och kanske de också får se storkarna och deras bon. En fågel människor aktar högt i Polen. Den är en symbol för kärlek och familjeliv, välgång och skydd. Men också den fridfulla fågel som för med sig tur, och som barnen fick förstått; att det är storken som kom med bäbisen. Och den förklaringen har spritt sig, bland annat tjugo mil norrut, över havet till Polens grannland Sverige.

 

Thomas är fascinerad av fåglar, att ha förmågan att flyga och att från ovan se omgivningarna. Han flög under en förmiddag i luftballong. Och vi fick ännu ett perspektiv av Polen.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

22 februari 2018

Emma Frans

Att skilja vetenskap från trams

 

Sveriges Televisions nyhetsreporter visade under bästa sändningstid hur man med sax, tejp och en finmaskig nylonstrumpa kan göra svartvit bild till färg. Det var många som sedan gick till sin byrålåda i sovrummet, letade fram en strumpa och monterade den på skärmen, för att bistert inse att nylonet inte alls gav den väntade effekten. Det var den första april 1962.

 

På scen står Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Under 2017 fick hon Stora Journalistpriset i kategorin "Årets röst" och priset som Årets folkbildare. Detta, bland annat för att hon tar striden mot faktaresistens och visar på hur myter och missförstånd sprids via olika medier. I sin bok Larmrapporten berättar hon hur vi ska kunna förstå, bedöma och hantera fakta och påstådda fakta. Det finns risker med att tro på falska påståenden. Det är farligt för hälsan, för demokratin och det offentliga samtalet. Och inte minst, farligt för framtiden. Emma Frans lyfter fram källkritik och självkritik som ett motmedel.

 

Till skillnad från 1962 kan alla människor idag, femtiosex år senare, skapa sig en digital plattform. Var och en kan skriva i praktiken vad som helst och få lokal, regional, nationell och internationell spridning på en mycket kort tid. Till detta kommer att flertalet av de mer traditionella nyhetsmedierna ställs under press att snabbt publicera en nyhet. Vissa menar till och med att snabbheten är viktigare än att granska ihjäl en nyhet. Att få uppmärksamhet är en stor del av världens ekonomi idag. Den som ställer till störst spektakel vinner. Hur kan vi skydda oss, vårt samhälle och vår samtid mot detta? 

 

Till skillnad från nylonstrumpeskämtet är en rad påståenden och åsikter som sprids via nätet och övriga medier lätta att genomskåda för gemene man, exempelvis när det skrivits om att cancer är ofarligt och enkelt kan botas. Men andra påståenden fäster sig, och likt nylonstrumpan blir en sanning för många. Som exempel visar Frans hur antivaccinationsgrupper sprider statistisk desinformation om samband mellan vaccin och autism. Vilseledande statistik och obefintlig kausalitet är effektivt för att framhäva ett specifikt budskap. Frans menar att desinformation eller sk "fake news", kan ses som propaganda. Avsändaren har något att vinna på att andra tror på det man sprider.

 

I likhet med 1962, är vi varken smartare eller dummare nu. Men, vad vi vet tack vare Dunning och Krugers undersökning är att den inkompetente har en felaktig uppfattning om sig själv, den kompetente om andra. Med andra ord, de dumma är tvärsäkra på allting, de kloka tvivlar.

 

Lösningen ligger i att vi alla, var och en, måste bli mer källkritiska och använda oss av ett mer vetenskapligt förhållningssätt. För det första leta upp ursprungskällan. Att komma ihåg, likt viskleken, ju längre från källan, geografiskt och tidsmässigt, ju större sannolikhet att det skett förändringar i budskapet. Kolla också vem som står bakom, vem är det som betalar? Denna person eller organisation kan ha ett stort egenintresse. För det tredje; ha is i magen. Sprid inte uppgifter eller artiklar på en gång, man måste inte vara först. Ett fjärde tips: Se helheten, läs och lyssna på fler än en. Välj inte bara den enskilda detalj som passar dig. Avslutningsvis, se upp för anekdotisk bevisföring; att hänvisa till en undersökning eller en händelse, som sedan får ligga till grund för en generell sanning. 

 

Vi behöver också vara mer självkritiska. Det är bra att veta att rädsla gör oss irrationella. Upplever vi oss otrygga är vi mer mottagliga att tro på myter av olika slag. Vi är också varelser som inte tror det vi ser, utan ser det vi tror, och vi kan lätt finna stöd för det vi tror. En naturlig förmåga vi innehar. Det är också så att vi ofta blir än mer säkra på vår åsikt om vi kritiseras av någon annan med andra idéer.

Ytterligare att skärskåda i sin självkritik, är hur lätt det är att tillskriva en person vi respekterar och tycker om, andra förmågor och förtroende trots att det inte finns någon rationell orsak till det, den så kallade haloeffekten. Och en annan sanning; många människor bedömer sig själva vara bättre än medelmåttan. Ett talande exempel är hur en undersökning avslöjade att 93 % av de svarande körkortsinnehavarna såg sig som bättre förare än genomsnittet. Brutalt omöjligt.

 

Och Du: Möt din nästa med förståelse. Och i samtalet, erbjud fakta och sanningar som ett alternativ till de propagandabudskap din nästa bär på.

 

"Jag skulle aldrig dö för mina övertygelser, för jag kan ha fel."

Bertrand Russell

 

Linda Buvari

 

 

 

 

8 februari 2018

Nils-Ove Jansson

Ubåtskränkningar och kärnvapenhot

under Kalla kriget och idag

 

Kommendör Nils-Ove Jansson tog oss till en tid då Reagan, Gorbatjov, Thatcher och Palme dominerade innehållet i nyhetssändningarna. Till åttiotalet då Kalla Kriget kulminerade. Spekulationer, bristande förtroende, strategier och fingerad rädsla styrde handlingar i stort och smått. Nils-Ove inleder sin redovisning av ubåtskränkningar, som bygger på hans bok Omöjlig Ubåt, med att uppmärksamma oss på motivfrågan. Vet man motivet, finner man oftast den skyldige. Den som tjänar på en aktivitet är ofta drivkraften till det som sker. Till det krävs att denna part måste ha förmåga. Vi fick oss till del en fraktion av det underlag som ligger till grund för den stora mängd ubåtskränkningar som faktiskt skedde under åttiotalet, däribland U137. Genom gedigna och minutiösa analyser har mönster utkristalliserats, och genom dessa har slutsatser kunnat dras.

 

Under 1980-talet gavs vittnesmål, vilka inte togs till vara av tillsatta kommissioner. Detta på grund av att det rådde oenighet om att göra så, men också en bristande kompetens på hur dessa vittnesmål skulle analyseras. Exempelvis damen på promenad med sin hund vid Lilla Värtan i Stockholm. Hon ser ett valliknande föremål. Det fräser i vattnet. Hon blir rädd och går snabbt hem. Per telefon berättar hon om händelsen för försvaret, som skickar dit en dykargrupp. Trollingfiskaren i sin lilla båt i Karlskronas skärgård, är ett annat exempel. Han kolliderar med något i vattnet och han trillar i. Med relingen i ena handen och den andra på ett föremål, vittnar han om något spolformat försett med glasbula under vilket han skymtade en människa. Föremålet hade en knottrig yta, som kändes likt ett apelsinskal. Fiskaren gick till polisen, där hans vittnesmål tillskrevs låg trovärdighet. Senare identifierades det av dykare upptäckta bottenavtrycket till en sovjetisk dykarfarkost i Lilla Värtan. Andra underrättelser visade att undervattensfarkoster försetts med ett knottrigt material för att försvåra upptäckt av hydrofonspaning. Damens och trollingfiskarens vittnesmål, med sina detaljbeskrivningar, ledde senare till svar om vem, vad och varför. Tillsammans med dessa berättelser visar Nils-Ove flera foton och illustrationer på bland annat olika ubåtar och dykarfarkoster. Olika former av optiska och tekniska underlag, tillsammans med frågeställningar gällande motiv och förmåga, har lett till skrämmande slutsatser. Inte minst när dessa sätts in i ett större sammanhang, Kalla Krigets så kallade terrorbalans och de strategier som deklarerades av de styrande stormakterna under 1980-talet. 

 

Nils-Ove menar att bevisen som kommit fram visar på hur Sovjetunionen genomfört en medveten rekognoscering av kustnära ställen i Sverige allt sedan 1970-talet, för att placera ut atomminor och mindre kärnladdningar samt gjort förberedelser för sabotage och likvidationer allt inom ramen för ett eventuellt storkrig med Nato. Denna slutsats är otvivelaktig.

 

Nils-Ove avslutar med hur han ser på Sveriges försvarsbehov idag. Samhällets sårbarhet måste minskas för att kunna möta hotet från hybridkrigföring. Militärt, menar Jansson att det viktigaste är att satsa på ubåtsjaktfartyg, helikoptrar, minröjning och luftvärnsrobotar samt att ha en kompetent underrättelsetjänst. Men, vårt civila försvar är än viktigare att satsa på. Infrastrukturen behöver ses över med bland annat ett robustare el- och datasystem. Det krävs också att gemene man i vårt land förbättrar sin personliga beredskap. Nils-Ove tycker sig se, att allt fler medborgare uppmärksammar detta genom att exempelvis se till att bunkra upp för att klara sig i isolation upp till sju dygn. Pendeln har börjat svänga.

 

 

"All truths are easy to understand once they are discovered;

The point is to discover them."

Galileo Galilei

 

Linda Buvari

 

 

 

 

25 januari 2018

Tareq Taylor

Mat och kärlek

 

På scenen satt en ihopkrupen Tareq, leende med plirande blick och gav små skrattlockande kommenterar allt då och då, ivrig att få komma igång.

Snart skulle klockan bli dags.

Tareq bemästrade konsten att berätta och förmedlade oss sin kärlek till mat.

Han gav oss en betraktelse fylld med liv, öppenhet, värme och ödmjukhet. 

 

Han gestaltade sin mor och far med humor och respekt. Det gick inte att gå miste om vad han fått ärva av dem: viljan, glöden och den höga arbetsmoralen.  I kombination med ett sinne för ordning, perfektion och finess från sina morföräldrar, där han spenderade mycket tid som barn.

 

Hans mamma var en trollkarl i köket. Av ett storkok spaghetti och köttfärssås på måndagen, kunde det bli något nytt varje dag resten av veckan. Hans mormor visade honom trädgårdens guldkorn och alla växters möjligheter. Morfar, den konservative engelsmannen, var aldrig privat, men i köket sipprade känslorna fram. Den 23 december, 1979, gav morfar den tioårige Tareq ett förkläde och ett stort ansvar. De låste in sig i köket. Morfar berättade om kockdrömmarna han hade som ung, tårarna rann.  Vid julbordet deklarerade han: ”- Det är Tareq som gjort ”stuffingen” till kalkonen.” Där och då, vid sittande bord, bestämde sig Tareq. Han skulle bli kock.

 

Efter restaurangskolan fick Tareq anställning på en japansk restaurang. Köksmästaren fick honom att förstå, hur det japanska kökets meny är en filosofi; att följa årstiderna. Genom flera möten med människor från andra kulturer, breddade Tareq sitt kunnande. 

 

Med sparade medel och god bankkontakt öppnade Tareq med sin goda vän Jonas caféet Trappaner.  De första dagarna ekade det tomt i lokalen. Inte en gäst. Men lösningen stod i att sänka priset några kronor och matgästerna kom, kanske till grannrestaurangens förtret då deras lunchpris nu var lite högre. Gästerna var nöjda, liksom lokaltidningens recensenter. De beskrev caféet såsom en gourmetrestaurang i sina recensioner. Tareq och Jonas kände att deras ambition att vara café, inte fungerade då det inte skulle svara kommande gästers förväntningar.  Framgången genererade större ambitioner. Med sparade medel gick Tareq ånyo till banken. Denna gång för att investera stort. Restaurangen Trio invigdes. Utöver den goda maten prisades byggnaden i sig, med ett kulturpris. Hjulet snurrade fort. Men, något hände. Det tog stopp. Tareq fick sälja sitt livsverk. Kvar fanns en stor ekonomisk skuld, orkeslöshet och en förlorad framtidsvision.  Han berättade hur han grät i tre månader. Men pappans glöd fanns där mitt i tvivlet. Hade han stannat kvar i sängen? Nej, det hade han inte.

 

Som en skänk, ringdes Tareq upp av Sveriges Television och han blev anlitad som TV-kock. Det fick honom att hitta tillbaka. I Mandelmanns trädgård, fick han nyttja sin mors trollkonst och mormors guldkornspromenader i trädgården. Hans utmaning var att skapa en middag, med de ingredienser som fanns. Och i mars månad, fanns palmkål. Och det är ju förvisso en god ingrediens, men inte hur många gånger som helst. Han fick i anslutning till detta ett erbjudande om att driva Slottsträdgårdens kafé i Malmö. Tareq kände att detta fick honom att komma ner på jorden. Att hitta sig själv och möta hungriga gäster på ett mer opretentiöst sätt. Omsättningen ökade i rasande fart och Tareq tror att det var där han blev snabbare än snabbast i fingrarna.

 

Laga all din mat från grunden och välj blott de finaste råvarorna.

Att laga mat är en kärlekshandling, att tjäna någon annan. Det finaste av allt. 

Att få lov att laga mat, är att befinna sig mitt i livet och att komma nära.

 

Mat och kärlek. Kärlek och mat.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

30 november 2017

Herman Lindqvist

Finland 100 år  -  1917-2017

 

I år fyller Finland som självständigt land etthundra år.  Den sjätte december 1917, fattades det dramatiska beslutet, utan jubel och konfetti på gatorna i Helsingfors. Tystnaden var talande. Få trodde att denna deklaration skulle hålla.

 

I salongen på stadsteatern i Falkenberg fylldes varje stol denna novemberkväll, för att lystra till journalisten och författaren Herman Lindqvists stämma. Han har precis släppt sin sextioförsta bok; Mannerheim - Marsken Masken Myten.

 

Mannerheim spelade en avgörande roll för Finlands väg mot självständighet. Under sitt liv reste han i världen, bodde i flera länder, umgicks med den absoluta societeten, talade flera språk, och var både respekterad och kontroversiell. Han valdes till Finlands president 1944, och var sedan tidigare även fältmarskalk. Han styrde med andra ord över både krig och fred. Under sitt liv var han officer åt Rysslands tsar, spion i Kina och överbefälhavare i fyra av Finlands krig. Enligt Lindqvist var han också en stilig charmör som satte många kvinnohjärtan i brand.

 

Lindqvist berättade bland annat om hur Mannerheim var tvungen att ta emot Hitler på finsk mark. Panik rådde i Finland då Hitler låtit bjuda in sig själv. De hade fått veta att han endast ville ha vegetarisk mat, att han bannlyst sprit och att han inte tålde cigarrök. Finländarna, med Mannerheim i spetsen, arrangerade mötet genom att ställa upp ett tåg, dit Hitler kördes efter att ha landat på flygplatsen. Mannerheim, tog emot honom, men ville inte vidröra Hitlers hand, så han lät behålla sin sämskskinnshandske på med förklaringen att han hade eksem. Enligt vittnesmål, kunde detta historiska möte liknas vid att Hitler, såsom skolans yngste elev fick hälsa på rektorn Mannerheim, med sin pondus, världsvana, kunskaper i tyska och stora erfarenhet av förhandlingar. Deras samtal filmades, och Hitler såg mest bara lycklig ut, trots att snapsar hälldes upp och cigarrer tändes. Måltiden slutade bra. De skakade hand, utan handskar. Man undrar vad som hände? Vad ville han?

 

Men, det som satte starkast spår i mig, var hur krigen i Finland skapat ett sådant fruktansvärt lidande. Hur interna stridigheter och avgrundsskiljande politiska ideologier, i kombination med utbredd fattigdom och koncentrerad rikedom, gett upphov till en spricka mellan landets medborgare. Människor som gett sina liv för att slåss mot stormakter för att rädda sig själva och sitt land. Alla dessa liv, varav många unga, som både hungrat och skjutits till döds eller livets ljus slocknat på grund av spanska sjukan och vinterkylan. Över sextiotusen finska barn, skiljdes från sina föräldrar och flyttades till Sverige, för att skydda dem mot det förödande andra världskrigets härjningar. Många av dessa barn kunde flytta hem igen, andra stannade. Deras familjer i Finland fanns inte mer. Men också styrkan och viljan i människorna. Landet var sargat efter andra världskriget, på det lades betydande eftergifter i form av krigsskadestånd. Finland lyckades, trots detta, under de kommande sex åren göra sig skuldfria och dessutom anordna ett Olympiskt Spel, 1952.

 

Lindqvist är född i Stockholm men uppväxt i Finland, på Svenska ambassaden i Helsingfors, där hans far var anställd som pressattaché. Han berömde den finska utbildningen, där lärare är välbetalda och det råder ordning och reda. Det finns en nationell respekt för bildning och kunskap. Hans bildning och kunskaper var i det närmaste övermäktiga.

 

Självständighetsdagens talande tystnad, byttes ut mot pennspetsens viskande glädjejubel den 19 september 1944. Ett första fredsavtal undertecknades. Mannerheims förhandlingsförmåga, kyla och sensitivitet, att hitta det rätta ögonblicket för fred och mat till folket, var ett faktum.

 

 

Linda Buvari

 

 

 

 

16 november 2017

K G Hammar

Naturvetenskap och religion

 

Hur väljer vi att se på livet? En allvarlig frågeställning. Med religion, vetenskap eller både och? KG Hammar inledde med en kort berättelse: En astronaut och en hjärnkirurg talades vid. Astronauten berättade efter sin rymdfärd hur han letat och letat, men hittade inte Gud någonstans. Hjärnkirurgen svarade hur han opererat i så många hjärnor, men aldrig funnit en tanke…

 

Under en lång tid har människan levt som en del av det hela, inte haft behov av begreppen religion och vetenskap. Men under de senaste århundradena har dessa begrepp båda vuxit fram och formulerats. De har under olika epoker getts tolkningsföreträde och inte minst legitimerat makten i samhällen världen över. De är beskyllda för våldsbejakelse och pådrivare av det ohållbara samhället. Hammar menar att de inte kan ställas till svars för allt elände, båda brukas och utnyttjas av människor, och vi som individer måste ta ansvar för vad som låter påverka oss. Moralen, å sin sida, är dock något som förenar människor. Religionen för Hammar, är bärare av något större, men inte en absolut sanning.

 

Religion och vetenskap, menar Hammar, är olika sätt att välja hur vi förklarar vår livsvärld. Ett förhållningssätt är det mer fundamentalistiskt bokstavstrogna, att positionera sig, rätt mot fel, utifrån antingen religiösa texter eller vetenskapliga beräkningar. Detta val leder obönhörligen till kollision. Ett annat förhållningssätt är att religion och vetenskap båda existerar, men som storheter åtskilda från varandra. Människans val blir då att ständigt hoppa fram och tillbaka dem emellan, ett liv med schizofreni. Ett tredje synsätt är att vår verklighet kan beskrivas på olika sätt där perspektiven samspelar och kompletterar varandra genom sinnen, materia, upplevelser och den inre beröringen. Vetenskapen ska bevisa det som går att bevisa, religionen tillsammans med konst, poesi och estetik ger utrymme för det som inte kan bevisas, men alltjämt är en del av verkligheten.

 

Hammar berättar med värme om jesuiten och paleontologen de Chardin, som med entusiasm anammade Darwins tankar om evolution och såg det som en teologisk gåva. Tack vare detta, fick han inte undervisa vid det katolska lärosätet i Paris, utan blev förvisad till Kina. de Chardin var med och grävde fram mänskligt fossil strax söder om Peking. Han såg hur vetenskapen kunde påverka det som varit taget för givet inom teologin och påvisar den ständigt pågående evolutionsprocessen.

 

KG Hammars yttersta verklighet är Gud, i bemärkelsen en närvaro som finns överallt och kommunicerar viskande, är otvingande och väntar ut. Vi människor är relationsvarelser, som står på tröskeln till att ta nästa steg. Där finns kärleken.  Religionen är mjukvaran i våra liv. Vetenskapen hårdvaran.

 

Med uppriktighet och ödmjukhet, förmedlade Hammar olika förhållningssätt och de konsekvenser dessa kan ge. Vi har möjlighet att söka, tvivla och förstå. Vi har behov av och förmåga att skapa ett livets grundmönster. Hammar väljer att med Tranströmers poetiska träffsäkerhet beskriva det osäkra: ”Det finns mitt i skogen en oväntad glänta som bara kan hittas av den som gått vilse.”

 

”- Jag är väldigt hedrad av att få komma till detta bildningscentrum. Härom hade jag ingen aning. Så här mycket folk hade jag inte kunna samla i Lund. Så när jag ser Falkenberg i fortsättningen kommer jag att säga: Det var där!”

 

… och vi är här.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

2 november 2017

Nils Sjöström

Möte med Asien

 

Det är inte varje dag jag förs från stad till stad, från land till land i en världsdel långt bort, lotsad av visuella konstverk, i form av professionellt tagna fotografier. Nils Sjöström fångade vår uppmärksamhet i bild och ord. Då vi intog våra platser i salongen möttes ögat av en kinesisk djonk med Hong Kongs skyskrapor i bakgrunden. När ljuset släcktes i salongen framträdde kontraster, ljus och färger i en perfekt balans mellan närhet och djup och mellan det stora och det lilla. Nils tog oss tio år bakåt i tiden. Denna föreläsning förevisade en resa i Asien, som pågick mellan 2007 och 2010. Vi fick följa med till Kina, Burma, Filipinerna, Indien, Tibet och Mongoliet. Till fjärran platser som många av oss aldrig kommer att uppleva.

 

Nils Sjöström är en globetrotter och fotograf. Tio år av sitt liv har han befunnit sig på resande fot i olika delar av vår värld, tillsammans med sina fina kameror. Man kan undra varför denna ständigt återkommande vilja att resa till andra platser, okända och främmande. Det är en ära för mig, att få ta del av hans erfarenheter. Ständigt återkommande i hans beskrivningar och berättelser är medmänsklighet, hans genuina sätt att se och känna det vackra i allt och alla.

 

Nils har också upplevt kriminalitet och våld. Men som han menar, det tillhör inte vardagsbekymren när man är på resande fot. ”-Inte mer än vad som faktiskt händer i Falkenberg”, tänker jag. Å andra sidan ökar osäkerhets- och spänningsgraden med förändring och förflyttning, vilket i sig inte är livshotande. Nils fortsätter: ”Ibland får man ta till sin intuition och helt enkelt chansa”. Som när han tvekade om erbjudandet om lift, men ändå satte sig i bilen. Chauffören körde längre och längre bort, till en plats där han säkert kunde ta sig över floden, utan att skada sina kameror. Som när han tog tag i en persons hand, utan att se ansiktet, i den mörkaste skogen i Burma för att hitta tillbaka till sitt hotell. Eller när poliser i de mongoliska bergen hämtar upp honom, för att bara bli registrerad. Därefter tog de honom tillbaka till berget.

Femtusen meter över havet besöker han ett tempel tillhörande en buddhistisk sekt, The Yellow hats. Där skapas ett färgglatt och detaljerat konstverk av sand. För att sedan hastigt skakas bort. Ett konstverk av sand som symboliserar livets förgänglighet. Och hans ord i kombination med bilden grep tag i mig.

 

Nils hyser en konstant beundran för hur människor lever och överlever under knappa förhållanden och tuffa livsbetingelser. Hur han känner större trygghet, värme, tillit och omhändertagande på platser dit turister inte tar sig. Konsten att omfamna andra kulturer, att inte döma, utan observera och ta del av.

 

 

Linda Buvari

 

 

 

 

19 oktober 2017

Sven Larsson

Ätrans dalgång - berättelsen om ett gränsland

 

Det var en gång för länge länge sedan vid åsynen av vattendraget, som vandrarna utbrast:

”AITRA, AITRA, AITRA!”

 

Aitra är ett adjektiv, vilket vi idag uttalar ”ättri” och skriver: ettrig. Aitra, blev senare i skriftspråket Ettran, och till slut stavat Ätran på våra kartor; med andra ord det ettriga (vattnet).

 

Salongen på Holgersgatan fylldes. Vår föreläsningsförenings ordförande Sven Larsson, historiker och författare, är dagens huvudperson. Ljuset släcks och vårt blickfång upptas av ett glimrande naturfoto med texten: ”Ätran, alltid närvarande och ändå ständigt förnyad i ett evigt kretslopp”. En timme senare förstod vi mer av detta påstående.

 

Sven tog med oss på en resa med Ätran som ledsagare, i tid och rum.

Rumsligt finner vi Ätran med sin mynning i Falkenberg och sin start i Västergötland. Ån är till sin början en liten oansenlig rännil som rinner i riktning norrut. Den utgår från Äramossen vid Galtåsen, Västergötlands högsta punkt strax sydöst om Ulricehamn. Vid Smula girar Ätran motsols och rinner sedan söderut mot sjön Åsunden och staden Ulricehamn. I detta område omges ån bland annat av branta och höga dalsluttningar med en så kallad stäppartad torrmark, rik på kalk och med i flera fall ovanlig växtlighet. Dessa marker är idag naturskyddsområden. Den har också tagit sig genom regnrika mossar och mindre sjöar, vilket gör att den ganska snart förvandlas till en stor ettrig å.  På sin färd söderut växlar naturen skepnad, från magra marker i norr, via skogsbygder till ett bördigt jordbruksområde i söder. Orsaken till denna naturväxling är inlandsisen och de krafter som uppstod när den sakta smälte bort för tolvtusen år sedan. Vi återfinner också fem trappsteg i Ätran, alltså fem forsar. En av dessa är Yngeredsfors. Forsarna, som före kraftverksutbyggandet var så mycket ettrigare än idag.

 

Under tidens gång har Ätran varit viktig för människorna. Ån var för tusen år sedan, till skillnad från nu, ett naturhinder för vandrarna. Länge fanns bara två broar över Ätran, en i Falkenberg och en i Gunnarp. Alternativt fick man att ta pråmen i Vessige (numera Vessigebro) eller försöka få lift med en till buds stående eka. Det fanns ett antal vadarställen, vilka i de flesta fall brukades av militären. Förvisso frekvent använda, då området kring Ätran länge var en krigszon. Gunnarp var ett riktmärke och en knutpunkt, för människor på resande fot.

 

Mänskliga aktiviteter kring Ätran är av stor historisk betydelse; runstenar, kyrkor, kanaler och borgar visar på detta. Torpare, bönder, borgare och stormän nyttjade Ätran för att utveckla sina vitt skilda verksamheter. Länge styrdes området av de lokala adelsmännen. De idkade handel med utlandet och agerade kungamaktens förlängda arm. Storherrarna skapade en framgångsrik animalieproduktion, vilket gav dem både förmögenhet och mer eller mindre oinskränkt makt.

 

Ätran förvandlade den slumrande bondbyn Falkenberg till en växande stad. Många människors hårda och många gånger livsfarliga arbete genererade handel med timmer, fiske, spannmål och kreatur. Företagandet och teknikutvecklingen ledde till bland annat kraftverk, tegelbruk, bryggerier och garverier. Den alltjämt populära Doktorspromenaden anlades och rekreationsmöjligheterna vid Skrea strand skapades. Falkenberg vaknade till liv.

 

I och med industrialiseringen och järnvägsdragningen utmed Högvadsåns dalgång, förlorade Ätran sin tidigare så dominanta ställning som transportled. För att möta konkurrensen från Varberg i norr och Halmstad i söder, drogs järnvägssträckningen inte utmed Ätran. Stationssamhällen växte upp. De tidigare gästgivargårdarna försvann. Färdvägar och mötesplatser förändrades. Sven uppmärksammar oss på hur de väst-östliga kommunikationsnätverken påverkar infrastruktur och demografi i allt högre utsträckning, framför den tidigare syd-norrgående, då Gunnarp med sin bro var alla vägars mål.

 

Samexistens av motstridande intressen i dalen är en utmaning för framtiden.

 

Linda Buvari

 

 

 

12 oktober 2017

Sverker Sörlin

Antropocen - människans nya tidsålder

 

Varje handling som påverkar vår miljö har sitt pris. Det krävs en god pedagog för att synliggöra.

Sverker Sörlin, professor vid KTH och en av världens ledande miljöhistoriker, presenterade ett nytt begrepp, som kan ändra vår historieskrivning, vår uppfattning och vårt perspektiv. Ordet är Antropocen, vilket betyder människans tidsålder. Och det handlar om våra handlingar.

 

Att beskriva vår värld genom indelning i olika epoker är ett sätt att skapa en mall för jordens geologiska historia. Dessa epoker definieras genom förändringar i jordskorpan. Människans inträde markerar starten för epoken Holocen (den nya tidsåldern) vilken är den tidsålder vi lever i nu. Indelningar i olika tidsåldrar eller epoker är inget som görs lättvindigt. Epoker är en undergrupp i den geologiska historien till så kallade perioder, som i sin tur är en undergrupp till eror. Eror är slutligen, en undergrupp till eoner. Med andra ord, historiskt och geologiskt sett är beräkningar kring jordskorpans förändringar gjorda utifrån miljontals år.

 

Men, från flera, däribland Sverker Sörlin, hävdas att jorden återigen utsatts för outplånliga förändringar, som påverkat jorden. Spår som visar att Holocenepoken övergått i Antropocen. Denna gång är det dock inte naturkrafter som markerar en geologisk och därmed oåterkallelig brytningstid, utan det är människan som art.

 

Människan har bland annat genom teknik och vetenskap, kapitalism och humanism, politik och makt under de senaste tvåhundra åren satt igång en rörelse, som accelererar allt fortare, en kraft som berör allt fler med en tilltagande styrka. Handlingar som sker på en plats, skapar en direkt påverkan på hela klotet.  Sörlin visar en sammanställning av diagram på befolkningsökning, artutrotning, teknikanvändning, klimatförändring, pappersförbrukning, jordbruk, industrialisering, fossila bränslen, oceanernas påverkan, temperaturförändringar, domesticering, borrhål och ekonomisk tillväxt. Alla kurvor pekar på ett kraftigt ökat resursuttag. En återgång till det som en gång var är inte möjligt Däremot har vi människor som art ett ansvar att hantera det som gjorts. Mycket är anpassningsbart, men långt ifrån allt. 

 

En fråga Sörlin ställer är om vi ska glädjas åt eller förskräckas av att människan nu bevisligen satt sina outplånliga spår på planeten?

 

Medvetenhet om krafterna runt om oss, betyder inte att man enbart ska se allt i nattsvart. Sörlin menar att man kan vara en förnuftets pessimist, men hjärtats optimist. Vi måste hantera två sanningar, tillika motstridiga krafter, samtidigt. Förnekelse är i detta sammanhang, ett mänskligt aber; Jag vet, men handlar som jag brukar.

 

Antropocen; Insikten om accelerationen, ett sätt att berätta.

Vår litenhet som enskild människa, gör det svårt att greppa, men det är en tid i förändring. En tid att förstå hur varje mänsklig handling, hur liten den än må vara, har ett högt pris.

 

 

Linda Buvari

 

 

 

 

5 oktober

Ingalill Mosander

Böcker - att locka till läsning med hjälp av röda naglar

 

Det är den femte oktober och vi har via medier fått veta att Kazuo Ishiguro fått Nobelpriset i litteratur. Han skrev bland annat Återstoden av dagen, en bok som senare blev filmatiserad. Det kan knappast bli bättre att en kväll som denna få ta del av den rikedom som goda böcker är.

 

I strålkastarljuset står Ingalill Mosander. Man skulle kunna tro att man befann sig hemma nedsjunken i soffans favorithörna, för det är den känslan Ingalill ger. Hon har under de senaste tjugo åren synts i rutan i Tv-programmet Go’kväll. Tiden flög iväg, när Ingalill lockade oss till läsning, med träffsäkra recensioner av böcker som berör mixade med upplevelser från hennes möten med olika författare.

 

För Ingalill finns två författare som favoriter till kommande Nobelpris; Margaret Atwood och Ian McEwan. Ur McEwans skatt rekommenderas böckerna Domaren och Nötskal. Den spännande romanen Domaren, vars huvudfråga är: ”Varför väljer vi att leva? Dilemman inom tro och vetenskap, etik och moral, liv och död, i en actionfylld berättelse. Nötskal är annorlunda. Berättaren i boken är ett ofött barn, med andra ord fortfarande i sin mors mage. Och barnet hör allt som händer där utanför. Barnet funderar över klimatförändringar och religiös extremism, men också hur hen ska förhindra ett planerat mord.

 

Under sin föreläsning, återkom Ingalill flera gånger till vikten av att läsa för våra barn och barnbarn och sedan se till att de själva läser. Samtidigt som de ökar läshastigheten, utvecklas både hjärna och tanke. Hon växte själv upp i ett boklöst hem, men hennes mamma tog henne till biblioteket och hon började förstå böckernas magi. Enid Blyton och Fem-böckerna var då en stor passion, även om hennes fröken inte riktigt uppskattade dessa bokval. Ingalill rekommenderade oss en bokserie av de norska författarna Rörvik och Moursund, Bockarna Bruse. Den senaste Bruse-boken har till och med puttat ner Jo Nesbö från förstaplatsen av mest sålda böcker i Norge. En annan fascinerande barnbok är Maja Säfströms Fantastiska fakta om djur, lika rolig för det lilla barnet som för den vuxne. För våra äldre barn rekommenderar Ingalill Sveriges bästa ungdomsboksförfattare, Ulf Stark. Åskan handlar om två pojkar som smyger på grannen Åskan.  Temat i boken är vänskap; Hur illa det kan vara när man blir osams, och motsatsen, hur glad man faktiskt blir när man åter är sams.

 

Det bubblade av glädje och skratt, när Ingalill läste med briljant intonation ur Barbro Lindgren och Anna Höglunds pekbok för vuxna; Titta Hamlet. För dem som ett otal gånger läst böckerna om Max känns det mesta igen, och med kunskaper om Shakespeare och hans verk, gjorde upplevelsen så mycket större. ”- Hamlet kär i Ofelia. Ofelias pappa skum.”

 

Den svavelgula himlen av den finlandssvenske författaren Kjell Westö, är skriven med hjärtat och ett underbart språk. Personerna i boken blir levande för läsaren. Westö menar att klasstillhörighet präglar oss som människor och i romanen får vi följa den fattige pojken som träffar den rike, och blir förälskade i lillasystern. En annan ”måste-bok” är Den underjordiska järnvägen av Colson Whitehead. En grym och tung handling om ett mörkt kapitel i USAs historia. Efter första kapitlet, är man tvungen att andas, inflikar Ingalill. Man får ta del av journalistiskt intervjumaterial, med före detta slavars kamp att fly till nordstaterna och om de människor som hjälpte dem. Boken belönades med The Pulizer Prize för bästa skönlitterära verk 2017.

 

Och hur var det egentligen med de läslockande röda naglarna? Jo, efter det första avsnittet i Go’kväll, kom bildproducenten fram till Ingalill: ”- Du måste ha rött nagellack. Det blir bättre i bild.” Först kändes det konstigt, men nu har hon vant sig.

 

Dagen därpå går jag likt en förprogrammerad robot in i stadens bokhandel och frågar efter Den underjordiska järnvägen, och får svaret: ”- Åååååh, den…! Efter det pratade vi böcker.

 

Linda Buvari

 

Ingalills boktips, enligt lista och under föreläsningen:

Långt fall av Denise Mina

1918: året då Sverige blev Sverige av Per T. Ohlsson

Sargad av Flynn Berry

Ännu ett liv av Theodore Kallifatides

Top Dogg av Jens Lapidus

Helikopterrånet av Jonas Bonnier

Vrålstark & Skiträdd av Marie Göranzon

Den stora sömnen av Raymond Chandler

Sju år som spionchef av Morten Skjoldager

Hjälp, vi har fått barnbarn av Erik Sidenblad

Den blå poetens kärlek av Lone Thiels

Kobra av Deon Meyer

Dolt mörker av Elly Griffits

Handbok för städerskor av Lucia Berlin

Kläderna av Inger Edelfeldt

Den lille fursten av Eva Eriksson och Barbro Lindgren.

 

 

 

21 september

Annika Hagström

Möten med människor bakom rubrikerna

 

Återigen står vi inför en spännande termin fylld med tankeväckande föreläsningar. Året när vår förening firar 115 år. Återigen är salongen fylld till brädden. Vi omges av en innerligt rungande och värmande applåd. På scen ser vi en dam, trygg, gnistrande ögon och ljuvlig. Annika Hagström. En kär gäst, en Tv-personlighet, producent, gästprofessor och sångerska. För att skapa en större förståelse, berättade hon i vilken tid hon har växt upp. Det var då man sa pilsner istället för öl, Coop hette Konsum och Televerket, som Telia en gång i tiden hette. Kung Carl Gustav är alltjämt Lillprinsen, i Annikas värld.

 

Hon tar med oss på en promenad på Söder i Stockholm, där vi bildligt och på snudd bokstavligt, får ta del av ett antal möten hon minns som mycket speciella. Med träffsäkra detaljbeskrivningar och tidsmarkörer, kände vi doften från kanelbullar, tonerna från ett piano, den goda känslan av att i bara fem minuter ta en tupplur på kökssoffan, och kanske den starkaste bilden; Hennes mor, som drabbats av demens, väcktes och återfick sin identitet, sitt jag. Hur ögonen tindrade likt bärnsten, i åsynen av en kär gammal matroshatt, som legat på hatthyllan i alla år.  Vi var många som kände igen oss, likt en emotionell delaktighet.

 

Annikas möte med Evert Taube, vissångare och författare, lärde henne att beskriva människor i termer av vad de står för, inte hur de ser ut. Ulla Lindström, politiker och på sin tid den enda kvinnan i Tage Erlanders regering, var en person som genuint spred solsken. Hon gav sig ut på mållösa, men meningsfyllda tunnelbaneturer, just för att möta människor. Hur Ebba Witt-Brattström, bland annat professor i litteraturvetenskap med genusinriktning, främjade feminism genom att baka bullar på söndagsförmiddagarna. Därigenom fick sönerna och deras kompisar bilden av att om feminism var så, då vill man vara feminist. Stig Jonsson, kyrkoherde i Kista, under den period då sorgen var som störst, efter att en buss fylld med barn förolyckades i Norge 1988. Stig fanns där för Kistaborna, likt en nallebjörn vandrade han omkring och kramade om. Anhöriga undrade hur Gud kunde låta detta tragiska ske. Stigs svar: Gud vill inte det onda. Men när det onda sker, går han vid din sida, om du tar emot honom. Vi fick också stifta bekantskap med Vigdis Finnbogadottir, Islands president i sexton år. Hon berättade för Annika hur hon villkorade sin tjänst som president; varje dag, under lunchtid, skulle hon vara hemma med sin dotter Astridur. Hon blev den första demokratiskt valda presidenten i Europa, och har alltjämt rekord i antalet år som kvinnligt statsöverhuvud.

 

Avslutningsvis, möten med Annikas nära. Bland andra tant Gunda; damen som blev Annikas extramamma under sexton somrar, ute på landet. Barnen skulle komma iväg från storstadslivet och kroppsligen frodas på landet, med både invägning och utvägning. Annika tog även med oss till Japan, där hon var med på sitt barnbarns dop, när hon fann trygghet i främlingskapen. De små och stor likheterna i våra traditioner och vår kultur. Till skillnad från sin mamma, som aldrig blev tillfreds i en ny kultur. Som åhörare, blev jag känslomässigt berörd. Annikas mamma var aldrig hemma i Sverige. Hon kom från Esbjerg i Danmark, längtan dit var större än allt. Ett främlingskap till det stela, ensamma och formella svenska, där hennes sista del i livet avslutades med ett ovärdigt bemötande på ålderdomshemmet. Kistan blev inlindad med danska flaggan. Hennes mamma kom till sist hem.

 

Hur beskrivs Sverige i medierna? Allt för mycket negativ rapportering, enligt Annika. Hon menar att det kan kännas fysiskt ont att ta del av tidningarnas artiklar.  Men så ser ju inte världen ut. Det finns så mycket godhet och välvilja.

 

Möten skapar ett avtryck, de ger lärdomar och påverkar.  Det är i möten vi blir till.

 

Linda Buvari

 

 

 

6 april

Tore Hagman

"Hembygd - möten med människor och landskap"

 

Återigen kommer jag upplyft från en levande och målande föreläsning. Denna gång heter tyngdlyftsmästaren Tore Hagman. Tore är fotograf. Hans alster har under ett kvarts sekel dokumenterat människor, liv, natur, arbete och möten i en uppenbart föränderlig tid. Tore har också skrivit en rad böcker. Vi kan bland annat få läsa berättelserna om den livsavgörande hembygden.

 

Hagman har varit runt i världen och fotograferat så många platser och människor, alltifrån sitt eget Vårgårda med omnejd till Costa Ricas regnskogar och storstädernas vimmel. Han har fångat ögonblick av värme, rädsla, glädje och inte minst ögats förnöjsamhet. Foton som visar relationen mellan människor vilka delat hem, arbete, liv och barn i decennier och banden mellan generationer. Även, relationer mellan djur och dess vårdande ägare samt naturens relation och direkta påverkan av görandet och tänkandet hos människorna.

 

Hembygd betyder så mycket. Den är en plats, där vi befann oss som barn och gick i skolan, men också en kultur där vi blev de vi är. Idag är också den digitala världen en form av hembygd för många människor. Några bär sin hembygdsryggsäck med stolthet och saknad, andra med vemod och sorg, men den hänger där, alltjämt bak på ryggen, vart vi än går och företar oss. Hembygden är något som var, att minnas, och den kommer aldrig igen, både vad gäller ont och gott. Vetskapen om dess historia lär oss dock att navigera i nuet.

 

En stor skillnad i människors liv, då och nu, är begreppet överlevnad. Då var livet en kamp för att faktiskt leva, idag får vi allt serverat. Då, tog människorna allt till vara, nu konsumerar vi mer än vi kan göra av med. Bekvämlighet och välfärdssamhälle har sakta berövat oss våra drömmar. Vi söker lyckan och det goda livet genom bruket av våra kontokort. Nu ser vi hur vägar och köpcentrum anläggs i parti och minut, samtidigt som ett otal, blott hundraåriga ladugårdar, hus och torp, förfaller.

 

Tore träffade Åke, inför publiceringen av boken ”Mulens marker” i början av åttiotalet. Tore fick vara med honom och hans syster vid slåttern, att ”schlöö änga” som det hette. Tore fotograferade också mannen som betraktade bilägarnas stress och hets, med orden: ”När kora skulle över väga, bromsa di så de gnischla i asfalten.” Några människor återsåg Tore tjugofem år senare. Åke, som nu fyllt 93 år, led av åsynen av sin igenväxta hembygds plats. Åke böjde sig ner och tog tag i ett grässtrå med orden: ”- Det värsta jag vet… när gräs vissnar på rot.”

 

Timvisaren gick långsammare då. Det hårda arbetet tog längre tid, men det fanns också tid för att ta en korg fylld med en kanna kokkaffe och nybakta bullar, till en plats vid den fyrahundraåriga eken. På en virkad filt av mormorsrutor, titta upp i himlen och se tranorna flyga, växla några ord och utstråla en blick full av förnöjsamhet; det vi skapar gör våra liv bättre.

 

Du och jag kan i detta nu förändra och förbättra våra odlingsmarker i vårt fantastiska Sverige, genom att köpa rätt mat och sedan äta upp den. Avslutningsvis visar Tore en närbild på en daggmask. Varför då? Jo, vi ska hedra den, denna hen, livsavgörande för vår jords jord.

 

Och undertecknad, skomakardotter’n, fick en direkt uppmaning av Tore.

I stunden mellan hägg och syrén gör som skomakar’n; Sätt upp en skylt. Stängt. Gå ut och njut. Var tacksam över livet. ”

 

Linda Buvari

 

 

 

 

23 mars

Peter Lindberg

”Projekt pilgrimsfalk - när falken kom tillbaka till Falkenberg”

 

Vår stad, Falkenberg – falk i namnet, avbildad i stadsvapnet, en historia med falkhandel och träningsområde samt en lokalproducerad dryck med dess namn. Och ja, faktiskt, pilgrimsfalkar finns åter livs levande hos oss igen! Detta tack vare ett mödosamt arbete av hundratals ideellt engagerade människor med Peter Lindberg i spetsen.

 

Runt sekelskiftet 1900 fanns ettusen par pilgrimsfalkar i Sverige. 1975 var de färre än femton par. Pilgrimsfalken var i det närmaste utrotad. Redan under sextiotalet var Peter engagerad genom ”Operation falkbevakning”.  1972 fick han av Naturskyddsföreningen i uppdrag att leda ”Projekt Pilgrimsfalk” – att rädda pilgrimsfalken. Den främsta orsaken till utrotningen är miljögifterna, däribland DDT, ett gift som flitigt började användas under femtiotalet, på grund av dess effektivitet mot insekter. Problemet med DDT var att det ackumulerades i näringskedjan, där falkens ägg blev en slutgiltig uppsamlingsdestination. DDT:n orsakade bland annat att äggens skal blev tunnare och porerna i skalet förlorade sin kapacitet och funktion. I projektet gjordes en totalinventering av antalet och man fortsatte med häckningsplatser, mätningar och senare med avel och ringmärkning. Idag finns en mängd dokumentation av pilgrimsfalkarna. Skrivna artiklar, om bland annat DDT, har lett till ett förbud på global nivå mot användning av detta. Även andra gifter som man uppmärksammat har lett till omfattande förbudsregler världen över.

 

Pilgrimsfalken är världens snabbaste fågel. Den kan komma upp i en hastighet av 560 km/h. Falkens aerodynamiska fulländning har studerats i en omfattande skala, inte minst av flygindustrin. I sin jakt på föda, som är andra fåglar, fångar den sitt byte i luften, och då är det inte funktionellt att utnyttja sin fulla hastighetspotential. Den stannar upp för att kunna fånga, sträcker ut sina klor, tar bytet, för att därefter hugga tag i nacken med sin speciellt konstruerade näbb, som dödar genom att sära bytets nackkotor. Falkens syn är exceptionell. Det som för oss människor ses som rörlig film (med 24 bilder/sekund, FPS), ser en falk likt enskilda stillbilder, ungefär som människan uppfattar ett bildspel. Honorna är dubbelt så stora som hanarna och dominerande. Hon lägger ägg och ruvar dessa, medan hanens uppgift är att uppvakta honan och samla föda till ungarna och henne under ruvningsperioden. En ovärdig eller oduglig hane kan bli dödad och uppäten av honan. Vid parning bedömer hon hanens förmåga att fullgöra sina arbetsuppgifter, men kemin dem emellan måste också vara rätt. Orsaken till detta minutiösa val; honan bär på livet, ett begränsat antal ägg, gör valet livsviktigt.

 

Den vita jaktfalken är mest eftertraktad och säljs för sjusiffriga priser. I Mellanöstern satsar falkenerare stora pengar på resor med flyg till utvalda områden, bland annat till Tunisien och Afghanistan, på välutrustade sjukhus för falkar, juridiska falkpass, avelsanläggningar och ombyggda Rolls Royce med plats för fåglar. Efterfrågan innebär att fåglarna blivit utrotningshotade. Sibirien och Mongoliet dräneras idag på falkar. Falkenerar- och brevduvesport är fritidsaktiviteter som genererar enorma pengar. I Belgien har en avelsduva sålts för 2,35 miljoner kronor. Duvor tillhör falkarnas favoritföda, som gör att vissa brevduveuppfödare ser dem som ett direkt hot. Det finns starka indicier för att falkar mördats med det förbjudna giftet carbofuran.

 

Tack vare Peter och alla de andra i ”Projekt Pilgrimsfalken” kan vi idag i vårt Falkenberg beskåda ett av de 375 häckande falkparen som finns i Sverige.

Allt är möjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid…

 

Linda Buvari

 

 

 

 

9 mars

Karin Berglund

En trädgård - vad ska man med den till?

 

Karins passion och innerliga kärlek till trädgård, gick inte att ta miste på. Från första sekund på scen, till den sista. I synnerhet, blicken, handens ömma mottagande och röstens skörhet, när hon fick en ros som tack, av vår ordförande i föreläsningsföreningen Sven Larsson.

 

Huvudorsaken till trädgård, är dofterna och känslan till det som växer, enligt Berglund. Dofterna från jorden, äpplena, bladen och de röda smultronen. Känslan av att vara en del av skapelsen, här och nu. Självklart också: att man plockar, gräver, planterar, svettas och sliter i sin oas.

 

Även bildliga trädgårdar ligger varmt om Berglunds hjärta. Hennes käraste fresk, är en avbildning av nymfen Flora från den grekiska mytologin. En bild hon har placerat på ett flertal ställen i sitt hem. Fresken visar hur Flora en tidig morgon går svävande genom sin trädgård, barfota och lite slarvigt klädd. Daggen ligger kvar och gnistrar i morgonljuset och hon plockar blommor. Fresken finns att se i Neapel. Den är liten och sprucken och helt magisk. Karin ger oss många goda skäl att plocka blommor, likt nymfen Flora.

 

Karin menar att ens trädgård ska vara hemlig och personlig. Utifrån ska skatterna inte synas, de är blott för inifrån-besökarens betraktelse. Trädgården ska berätta en historia om dess älskare; människan.

 

I sin bok ”Det var en gång en trädgård: minnen från ett odlarliv”, berättar hon bland annat om andra människors trädgårdar, vilka betyder mycket för henne. Två av dessa fick den stora publiken i Stadsteatern ta del av denna kväll, med poetiska beskrivningar och ljuvliga bilder. Derek Jarman, en filmare och författare, som i Dungoness, England, har skapat en vild trädgård, som agerade hopp och livlina; en organisk kamp mot salt och vind, symboliskt en besvärjelse mot döden. Jarman dog i AIDS 1994.

 

Nästa trädgård Karin presenterade tillhörde en gång en speciell dam också hon med ett speciellt livsöde, Margery Fish. Först när hon fyllde femtio blev hon intresserad av trädgård. Till en början var det hennes man som styrde över trädgården, något hon innerligt och varmt accepterade, men när han dog, blev trädgårdens utformning något helt annat, den blev Margerys.  Från ordning och reda, till vilt och naturligt växande. Hennes trädgård gjorde henne till en celebritet. Vi ser ett fotografi av henne; bastant, rejäla skor, praktiska och slitna kläder. Hon slet, lyfte, grävde, välte sten, körde skottkärra och använde spett. Trots läkares inrådan att ta det lugnt, stupade hon i en trädgårdsrabatt efter att ha fått en hjärtinfarkt, 77 år gammal.

 

Från ekonomireporter på DN till en poetiskt berättande trädgårdsskribent. Är det möjligt? Jo, nog är det det. Tack, Karin.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

23 februari

Andreas Karlsson

Trollkvinnor, spågubbar och kloka gummor

 

På scen möter vi Andreas och Anna Karlsson. Ett syskonpar som vigt delar av sitt liv åt vidskepelse, människoöden och halländskt 1600-tal. De har skrivit sju böcker, vilka möjliggjort för oss som inte lärt oss läsa fyrahundra år gammalt arkivmaterial om vad som en gång hände ibland annat vårt rättsväsende och bouppteckningar. Kvällen till ära, är Anna och Andreas klädda likt välbärgade borgare från 1600-talet. Andreas tar över mikrofonen och ger oss exempel på hur vidskepelse och spådom starkt påverkade och var en naturlig del av livet och människors vardag.

 

Andreas berättar om trollknutor. Dessa knyten införskaffades dyrt och troddes kunna bringa både lycka och olycka. De sågs ha en avgörande effekt för att bota sjuka, god jakt och ett skydd mot allehanda ting. Men också ha förmåga att tillkalla djävulen och därmed bringa skada. Knytena kunde fyllas med vitlök, jord från en kyrkogård och benbitar.

 

Det kanske är så att du spottar tre gånger när en svart katt går över vägen? Det är ett arvegods från 1600-talet. Katter ansågs vara magiska. Man trodde att katten kunde förvandlas till en häxa. Ett nygift par upptäcker inför bröllopsnatten att det är lagt katthår under örngottet. Paret blev skrämda och kröp inte ner i den sängen. Dessutom lät bruden dra den misstänkta pigan inför rätta. Pigan förnekade allt genom att hävda att hon enbart ville lägga en psalmbok på sängen till de nygifta. Ord stod mot ord. Rätten ansåg bevisningen vara för svag. Vardagen och högtider var fyllda med vidskepelser, och dessa är som bekant seglivade.

 

Att bota sjukdom var också då starkt påverkat av vidskepelse, men också brygder av mindre aptitlig karaktär. Lunginflammation skulle läkas genom att den drabbade drack saften av pressad hästdynga tillsammans med havresoppa. Ett vanligt dryckeskärl vid denna tid var då ett mänskligt kranium.

 

Vi fick höra flera spännande berättelser. Flickan Börta, som med sin livliga fantasi på snudd fick sin mamma dömd till häxa då man under denna tid ansåg barn oförmögna att hitta på förvanskade verklighetsbeskrivningar, hur barn med funktionsnedsättningar ansågs vara bortbytingar från trollen samt hur osämja mellan grannar hade sitt ursprung i att damm och smuts fördes från ett hus till ett annat under påsk. 

 

Vidskepelse samexisterade vid sidan av kristendomen. De personer som ansåg sig kunna bota sjukdomar, bad samtidigt till Gud. Detta var ett sätt att friskriva sig, om utifall brygder, kranium och andra ritualer inte skulle fungera.

 

Andreas och Anna har genom sin forskning kunna dra ett antal slutsatser.  Hallands befolkning har varit förskonade från den vida kända häxprocessen. De har endast hittat sex fall. De har också funnit att rättsprocesser avseende vidskepelse var betydligt vanligare i norra Halland. Under 1700-talets inledning, har de kunnat se hur straffen blev allt mildare.

 

Men även om 1600-talet upplevs långt borta för oss idag, visade Andreas en rad bilder på de bevisföremål av vårt förflutna som vi kan finna runt om i vår bygd; gravstenar, byggnader, ljuskronor och inte minst alla dessa detaljrika målningar i Hallands kyrkor. Nästa verk som släpps av detta författarpar är boken om ”Halländska skällsord” och det ser jag framemot.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

9 februari

Olof Röhlander

Konsten att njuta av livet - och ändå få saker gjorda

 

Fullt hus. Igen. Många ville bli inspirerade av Olof Röhlanders föreläsning ”Konsten att njuta av livet - och ändå få saker gjorda." Med exempel från sitt liv; som barn i Matfors, som bordtennisspelare i Falkenberg och mental tränare samt genom aforismer och filmsnuttar ledde han sin publik genom sin checklista av långtidsverkande begrepp, vilka gör livet till en källa av njutning.

 

Olof utgick till stor del i sin föreläsning från att en persons egenskaper är en konsekvens av placeringen i syskonskaran. Alla ombads ta fram sina mobiler och kolla batteristyrkan. Det äldsta syskonets strävan är att ha ordning och reda; planerar och kategoriserar, skriver listor, är i tid till möten, skjuter inte upp och kopplar sällan av. Är du det äldsta syskonet, har du förmodligen i det närmaste 100 % kvar på batteriet. Det yngsta syskonet, har närmare 0 % kvar, på sin förmodligen spruckna mobil, är ofta systemfri, tar det lugnt, är stresstålig, kommer till möten på pricken eller strax därefter och kan se hyran som en oförutsedd utgift. Olof själv är yngsta syskonet och har gift sig med en ”hundraprocentare”. Olofs exempel från sin vardag, fick undertecknad att skratta. Igenkänningsfaktorn var stor. 

 

I början av åttiotalet fick sexårige Olof och hans två bröder veta att det skulle ske en förändring i deras liv. Denna förändring innebar en flytt från den lilla byn till Sundsvall och att föräldrarna sade upp sig, från fast anställning till att köpa och sedan driva en sportaffär. Föräldrarna jobbade stenhårt och gjorde sitt bästa. Men vinsterna uteblev, lånen större och till slut blev konkursen ett faktum. De fick dock behålla sitt hus, och Olof fick genom sin mors förtroende ett fortsatt ansvar för husnyckeln. Detta blev ett avgörande ögonblick för Olof. Nyckeln han fick, och som de flesta av oss har, får vi ständigt vårda, slipa och förbättra.

 

Olofs uppmaning till oss är att ”Njutarbeta”!

➢Reflektion – Skriv dagbok, finn platsen där du är i nuet; i skogen, på stranden…

➢Vänskap – Träffa och umgås med dina vänner men också med dig själv.

➢Frihet – Nyckeln till frihet, är människans dom. Nyckeln måste ständigt slipas, vårdas och omformas, för att inte bli dysfunktionell.

➢Chanstagande – Det innebär att du tar en risk, men du förblir en orädd människa.

➢Firande – I det stora och i det lilla, uppmärksamma guldkornen i vardagen.

 

En livsnjutare tar inte dagen som den kommer, livsnjutaren vet vad hen gör. Det räcker inte att göra sitt bästa, och se vart det bär, utan fråga och svara dig själv, varför du stiger upp och vad du vill uppnå. Då blir ett hinder, något du lättare har förmåga att hoppa över och inte fastna i. Allt är ju oftast frid och fröjd när allt flyter på, det är först vid ett hinder, i ett bakslag, som ackumulerad energi släpps ut, på riktigt. Olof berättar hur bordtennisspelaren Stellan Bengtsson, en gång ställt frågorna till honom, vilket skapade en drivkraft hos Olof. Genom en filmsnutt gav Olof ett exempel på hur ett bakslag utlöste ett energiutbrott, på grund av en upplevelse av orättvis behandling där lika insatser gav olika belöning.

 

Och till slut, Olofs urval av aforismer:

 

”Meningen med livet är njutning.”

Epikuros

 

"Jag klandrar aldrig dem som misslyckas - det finns alltför många komplicerade situationer i livet - men jag är fullständigt obarmhärtig mot den som inte bjuder till."

F S Fitzgerald

 

”Ett bakslag har ett större värde. Det har något slags mörk kraft, som man kan omvandla till något konstruktivt.”

U Lundell

 

"En förändring innebär inte alltid en förbättring, men en förbättring innebär alltid en förändring."

P Batalden

 

 

Linda Buvari

 

 

 

 

26 januari 2017

Frida Stranne

USA:s nye president och framtiden - hur blev det såhär och vad händer nu?

 

Till slut, en minut i sju, fick de sista köande en plats på Stadsteatern. Frida Stranne inleder det 115e året sedan Falkenbergs föreläsningsförening grundades 1902. Mycket har hänt under vår himmel. Och är det så att samma historier upprepar sig, enbart föremålen som växlar? Som åhörare denna kväll, blev det onekligen så att där jag satt i min stol, fick en påtaglig känsla av hur historiens vingslag viftade förbi.

 

Frida Stranne är doktor i freds- och utvecklingsforskning och lektor i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad.

 

Den amerikanska drömmen är kärnan i den amerikanska folksjälen.  Du som människa i Amerika har alla möjligheter att trygga din framtid, om du jobbar hårt nog. Frihet, entreprenörskap och självägarskap genererar lycka och makt. Och över detta finns Gud som välsignar USA. 

 

De senaste fyrtio åren har stora delar av den amerikanska befolkningen inte haft en reallöneökning. Trots att en stor andel av befolkningen haft två – tre jobb, har ändå inte pengarna räckt till för ett gott boende, för att skaffa de rätta försäkringarna, få den bästa utbildningen, med både en reell och relativ fattigdom. Utöver det har yrkesbranscher som tidigare var dominerande, till stor del försvunnit.  Den tidigare vita maktmajoriteten har sett sina resurser förlora sitt värde i förhållande till minoriteterna. Stora skulder och bankkriser har i kombination med ett alltmer bristande förtroende till politiker och deras förmåga att besluta och kompromissa underminerat förutsättningarna till förverkligande av den amerikanska drömmen. Samtidigt ur ett internationellt perspektiv, har andra länder blivit ekonomiskt starkare och skaffat sig ett större initiativutrymme. Amerikanen upplever att de blivit i kappsprungna och därmed förlorat sin hegemoniska ställning.

 

Resultatet av detta har blivit hopplöshet, otrygghet, stress, förtvivlan och frustration. Rasism och ett kränkande språkbruk har släppts lös under en längre period.

En grogrund för nationalism och traditionalism.

 

På arenan inför valet 2016 ställer sig en man till förfogande. Han lovade att han ska ge alla allt; jobb, pengar och framtidstro genom att sätta USA och dess medborgare först. Alltid.

 

Mannen personifierar den amerikanska drömmen. Han har förvaltat sitt arv, byggt upp en verksamhet som tryggar sin egen och sina barns framtid.

 

Mannen har utpekat yttre fiender, mexikanare och muslimer, för att hantera den inre splittringen, en djupt gående polarisering. I nationalismens anda har beslut fattats som är tänkta att främja egenintressen; utträde ur samverkansavtal, internationell oberäknelighet, godkänner rätten att verka för människors olika värde, bygga bildliga och bokstavliga murar gentemot omvärlden, förstärka konservativa religiösa värderingar, säkra lojaliteten genom de förestående domartillsättningarna, vända sig emot alternativt omintetgöra opinionsbildare, vetenskapen och det tidigare etablissemanget. Med stöd av en väloljad propagandaapparat och mediestrategi, en ytterst personlig verklighetsuppfattning, menar han att han ska göra landet stort igen.

 

Mannen heter Donald J Trump. Han är USA:s 45:e president. 

 

Många är innerligt bekymrade och andra djupt oroliga; i omvärlden och i USA.

Många ser hur historien upprepar sig.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

1 december

Patrik Olofsson

Resaon till Antarktis – en odyssé i södra ishavet

 

Han upplevde sin barndomsdröm. Han gick i de livsödens spår både Nordenskiöld och Shackleton en gång trampat. Tänk vad man som åhörare, kan bli lockad, inspirerad och betagen. Patricks fotografiska berättelse lämnade ingen oberörd.

 

Det var en silvertärna som fick Patrick att ta steget in i flyget, mot Sydamerika och det kanske delvis ökända Eldslandet längst söderut i Argentina, där staden Ushuaia är belägen. Staden som en gång byggdes upp av kriminella och förvisade. Staden vars Yamanaindianer dog ut i början av 1900-talet på grund av dessa nybyggares framfart och virusspridning, och staden där det inte finns något postkontor eller någon järnvägsräls som ligger mer sydligt i hela världen. Patrick jobbade i ett flyttfågelprojekt tillsammans med Lunds Universitet, där bland annat silvertärnor studerades och kartlades. Silvertärnorna är de fåglar som flyger mest, av alla på vår jord faktiskt, högst sannolikt även alla människor inkluderat. Tärnorna reser minst 44 000 km per år, under hela sin livstid som är ungefär trettio år. Bland annat tar de sig till Antarktis, det gjorde Patrick också. Quark Expeditions, anordnar bland annat tre-veckors-resor för nyfikna och hugade turister. Livet på havets våg, kan dock utmana vem som helst med vind och blåst, regn och kyla. Men medlen helgar målet, sägs det. Från Ushuaia först till Falklandsöarna. På vägen dit fick de se albatrosser med ett vingspann på två meter, glidandes efter båten i hopp om mat. Falklandsöarna är med sin skotskliknande kustlinje, kuperat, sandigt och kargt. Fyllt med pingviner och fåglar. Huvudstaden Port Stanleys bebyggelse är en färgglad syn, med mycket som minner om England; Thatcherstaty, pubar och Land Rovers. Expeditionen for vidare mot Sydgeorgien, där äventyrarna får se de första isbergen torna upp sig. I brist på rumsliga referenser, har man ingen uppfattning om hur stora de egentligen är, men stora är de. På ett av de absolut fantastiska fotona Patrick visar för oss denna kväll, får vi se ett sjuttio meter högt och sjuhundra meter brett isberg. Sydgeorgien är en plats bestående av berg och glaciärer. Men fullt med liv, ett skådespel med bland annat fyrahundratusen pingviner, skenattackerande pälssälar, elefantsälar, sjöleoparder och fåglar. Vad som lyckligtvis inte är vid liv längre är nu en spökstad; Grytviken. Här har det slaktats ungefär 175 000 valar. Idag en plats som fyller var och en med avsky och äckel. Slutligen styrde kaptenen mot Antarktis. Genom istäckta vatten nådde de med hjälp av gummibåtar målet för sin resa. Ingen äger denna plats, även om försök görs genom att bygga forskningsstationer. Antarktis är en känslig och livsviktig miljö, men också extrem. Det är en 14 miljoner kvadratkilometer stor kontinent där 98 % är istäckt. Rekordkyla har uppmätts till -94,7 grader Celsius och vindstyrkor uppemot 91 m/s. 75 % av jordens sötvattenreserv finns här, liksom 90% av världens is. Bland dessa isberg, känner man sig ganska liten, berättar Patrick, skiftande och otroliga landskap med alla dess färger tar andan ur en och ger en bestående känsla.

 

Patrick vill dit igen, om inte så kanske för att vid nästa tillfälle fånga de där ögonblicken med sin kamera han missade, men också att nästa gång passera södra polcirkeln.

Jag tror bestämt att jag vill följa med. Lånar dock gärna ett av Patricks sjösjukeplåster.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

17 november

Carola Lemne

Sverige är utmanat - hur möter vi den globala konkurrensen?

 

En ruggig och regnig kväll befann sig en stor skara trogna lyssnare i Stadsteaterns värme. Längst fram på scen; Carola Lemne, VD för Svenskt Näringsliv. Brexit, Trump, flyktingströmmar, konkurrens och oro. Och var hamnar Sverige i det hela. Klarar vi det med den så kallade svenska modellen?

 

Carola Lemne gav under en timmes tid utifrån sin roll som VD för Svenskt Näringsliv sin syn på vad som påverkar oss och vad vi bör se över och hantera som land.

 

Hon började med att konstatera att vi alltid levt i en ständig förändring, trots att många menar motsatsen. Men förändringstakten accelererar. Vi människor på jorden har aldrig haft det så bra som vi har det nu. Färre går hungriga, färre krig och fler utbildar sig. Och ändå är många oroliga bland annat i Sverige. Varför? Ja, många av de oroliga finner vi i den så kallade medelklassen.  Jobb som tidigare fanns, existerar inte längre. Gamla sanningar är inte längre sanna när det gäller företagande och entreprenörskap.

 

Vi människor vill ofta ha en enkel lösning, såsom ”Bygg en mur” eller ”Stäng ute och Stäng inne”. Enkla lösningar är inte svaret på den komplexa frågan: Hur ska vi möta konkurrensen och utmaningarna från omvärlden? Carola besvarade därmed en del av vår undran med ett tydligt ”Nej till protektionism” och samtidigt gav hon förklaringen till både Brexit och Trumps seger; tron att enkla lösningar leder till förbättring. Dessutom menade Lemne, att om det inte kommer fler människor till Sverige och arbetar och bidrar till vår produktion, kommer vi få enorma svårigheter att möta den samhällsservice som både vår privata och offentliga sektor förser oss med i dag.

 

Svenskt Näringsliv vill vinna hjärtan och hjärnor för marknadsekonomin och övertyga om företagens avgörande roll för välståndet. Det ska vara enkelt och det ska löna sig att driva företag. Sverige ska ha en öppen och väl fungerande ekonomi i ett rättssäkert och effektivt offentligt system.

 

Lemne menar att vi i Sverige idag behöver göra flera saker samtidigt, bland annat att främja livslångt lärande inom högkvalificerade jobb, öppna upp yrkesskolorna, ge fler korta universitetskurser och främja arbetskraftsinvandringen. Vad gäller enkla men väldigt viktiga och riktiga jobb; sänk lönetrösklar och kostnader samt skapa nya marknader och därmed nya jobb.

 

Globalisering och digitalisering i vår värld är vi nödgade att förhålla oss till. Det är inget vi kan eller bör bekämpa. Carola nämner att jobb som tidigare sysselsatte människor idag inte finns längre, till exempel att administrera bilarnas skattemärken. Företag som en gång flyttade från Sverige och lämnade 200 arbetslösa, kanske har kommit tillbaka, men är nu i behov av endast tjugo medarbetare. I hela världen har produktiviteten ökat, men det har inte blivit fler jobb, en så kallad ”arbetslös tillväxt”.

 

Digitaliseringen har påverkat och kommer att påverka i än högre grad i framtiden. Intressant är dock att denna digitalisering har störst inverkan på rutinmässiga jobb. Robotar och datorer är till hjälp vid revision och löpande band, men också arbeten som är mer abstrakta inom t ex vetenskap, sjukvård och juridik. Däremot finns en sektor som kan komma att ha en begränsad påverkan av digitaliseringen. De jobb som har att göra med interaktion mellan människor, där här och nu och känslor är viktiga komponenter. Exempel på yrken är säkerhetsvakter, flygvärdar, hemassistenter, servitörer och städare. Det är emellertid inte lätt att förutse vad som ekonomiskt kommer att hända med digitaliseringens utveckling och inte heller vilka branscher som kommer att påverkas.

Ett konkret exempel är de förarlösa taxibilarna, som kan bli verklighet inom en snar framtid. Självklart påverkar det taxiföretagen direkt. Men också bilindustrin, därefter försäkringsbolagen och förmodligen hur vi bygger våra hus, parkeringsplatser och senare även våra städer. Sjukvården påverkas då färre olyckor sker, men det medför också ett minskat antal hjärttransplantationer eftersom dessa är beroende av unga trafikoffers organ. Ett annat konkret exempel; Carola bad publiken att räcka upp handen om någon den senaste veckan hade varit inne på ett bankkontor. Många fler händer skulle ha sträckts upp för tjugo år sedan.

 

Sverige har ett välstånd i absolut världsklass. Det vill Carola att vi ska ta till oss, oavsett klagomål om motsatsen. Men Sverige kan inte ta välståndet för givet. Hon vill att vi får igång byggandet, moderniserar vår arbetsmarknad samt reformerar våra utbildnings- och skattesystem.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

3 november

Anders Nylund

Väder, klimat samt 50 års TV-meteorologi

 

Anders Nylund, med ett helt yrkesliv som meteorolog bakom sig, först på SMHI och före sin pensionering många år som väderpresentatör i TV 4, gästade oss denna kväll.

 

Utåt är meteorologens uppgift att inför allmänheten informera om den aktuella vädersituationen, men det väsentliga arbetet görs bakom de korta framträdandena i TV-rutan. Att förfina och fördjupa analysen av prognoserna för att kunna förutse och varna inför väderberoende katastrofer är viktiga, inte minst av ekonomiska skäl. Stora värden står på spel vid stormar av typen Gudrun, ras vid kraftiga regn i exempelvis Göta älvs dalgång eller översvämningar där bebyggelse och transportleder tar skada. Ett mera långsiktigt arbete är den faktainsamling och forskning som meteorologerna bidrar med för att kartlägga klimatförändringar.

 

Anders utgick från Halland i sin presentation av förutsättningarna för en regions väderförhållanden. De västliga fuktiga vindarna möter Sydsvenska höglandets höjder i det inre av landskapet och ger stora nederbördsmängder. Många svenska rekordnoteringar för nederbörd, stormar, köld- och värmetoppar finner man just i gränsområdet till Sydsvenska höglandet. Det gör regionen särskilt spännande för en meteorolog.

 

Tittar man ut över världen finner man en rad exempel på hur människors livsbetingelser styrs av väderförhållandena. All statistik pekar på att den globala uppvärmningen går allt snabbare. Utsläppen av koldioxid, metan och lustgas påskyndar förändringen. Med en belysande och skakande statistik visade Anders effekterna av denna påverkan. Politiska beslut för att hejda utvecklingen är nödvändiga. Man kan tycka att en region som Halland skulle gynnas av en höjning av medeltemperaturen med ett par grader fram till 2100, men globalt skulle detta vara en katastrof.

 

Anders avslutade sitt föredrag med några exempel på hur väderpresentationerna i TV har förändrats under de senaaste 50 åren. Ett par videoinslag från tidigt 60-tal, som för oss i dag ter sig dråpliga, påminner oss om detta. Så avslutas kvällen med ett leende, trots det allvarstyngda budskapet om framtida klimathot.

 

Sven Larsson

 

 

 

 

20 oktober

Örjan Berner

Härskarna i Kreml - från Gorbatjov till Putin

 

Örjan Berner, före detta ambassadör i Sovjetunionen och Ryssland, och en salong fylld med åhörare. En kväll, där vi blev medvetna om hur vår del av världen, genom våra tillgängliga informationskanaler, fylls med föreställningar som vi tar för sanning, historiskt och nu. Han berättade om utvecklingen och dess orsaker i Sovjetunionen och Ryssland. Men först ville han betona hur våra och deras föreställningar skiljer sig åt.

En medborgares tro och åsikter grundas på den information som finns tillgänglig. Så också i Sovjetunionen, oavsett om man är ledare, studerande, industriarbetare eller hantverkare. Beslut har fattats med denna information som underlag. Olika föreställningsvärldar kan orsaka farliga situationer. Inte sällan genererar dessa föreställningar förakt, vilket är viktigt att ha i åtanke då exempelvis både Ryssland och USA kan förstöra vår värld på tjugo minuter. Ofta finns också en motsättning mellan moraliskt förhållningssätt och realpolitikens konsekvenser. Analysen av och avvägningen dem emellan, i både beslut och handgripligheter i internationella relationer, kan vara skillnad mellan en hanterbar lösning och fullständigt kaos. Berner påpekar att många gånger saknas förklaringar i svenska medier till varför Ryssland agerar som det gör, vilket självklart inte behöver leda till ett godkännande, men väl en ökad förståelse.

I början av sjuttiotalet flyttade Örjan till Sovjetunionen från Kina. Han upplevde då Sovjetunionen som grått, påvert och dystert, men också säkert, jämlikt (bortsett från den lilla politiska överklassen) och fyllt med människor som var stolta över sin nation och hade tillförsikt inför framtiden. Människor i gemen hade inte en direkt kritisk syn på västerlandet. Man visste att det var ekonomiskt bättre där. Exempelvis visste man att en industriarbetare i Tyskland kunde ha en egen bil, vilket var helt ouppnåeligt i Sovjetunionen. Men de fick samtidigt veta att den tyske industriarbetaren fick slita hårt, hade långa och intensiva arbetsdagar, för att ha råd att köpa bilen.

Sjuttiotalet var en stagnationsperiod, mycket beroende på det sjunkande oljepriset. Under åttiotalet blev förhållandena allt sämre. Gorbatjov valdes till generalsekreterare 1985 och menade att ”-Så här kan vi inte ha det!”. Perestrojka (nydaning) och glasnost (öppenhet) blev paroller som spred sig över hela världen, också till eftervärlden. Muren revs 1989 och hela systemet kollapsade. Berner angav fem orsaker till att Sovjetunionen föll. Det sovjetiska centralstyrda ekonomiska systemet klarade inte att tillgodose de uppkomna behov som fanns. Produktionens fokus var i huvudsak militärindustriellt. Detta svarade inte mot den efterfrågan medborgarna hade. Det dalande oljepriset gjorde att den viktigaste inkomstkällan torkade ut. Den ökande oron och minskade disciplinen hos medborgarna skapade importkrav på bland annat jordbruksvaror, vilket systemet inte kunde möta. Demokratiseringen gav republikerna en egen parlamentarisk ordning och självbestämmande, vilket ledde till att Moskva förlorade makten. Unionens roll ifrågasattes.

I Moskva lierade sig Jeltsin med andra republikers ledare. Målet var självständighet för att kunna förverkliga reformprogrammet. Gorbatjov förlorade. Jeltsin, tillsammans med militären och ett antal grannrepublikers ledare, såg till att unionen upplöstes. Under julhelgen -91, blev Ryssland ett självständigt land. Men det fanns de människor som såg denna upplösning som en förlust av sitt fosterland. Det innebar också en förlust av alla besparingar, samtidigt som entusiasmen var förhållandevis stor för demokrati, västanknytning och marknadsekonomi.

Befolkningen fick det sämre. Lönerna uteblev, fattigdomen spred sig och en enormt resursstark oligarki utvecklades. Västanknytningen uteblev också. Jeltsin blev sjuk och var alkoholiserad.

Räddaren i nöden; hjälten, den friske, virile, starke och sportslige Putin, vann som den självklare presidenten i mars 2000. Hans ekonomiska reformer, tilltagande disciplin, centralisering samt

införande av en vertikal maktstruktur, understöddes av ett ökande oljepris. Västanknytningen skulle förbättras och företagen fungerade. En ”succésaga”. Putin mötte världen 2007 i München med budskapet att Ryssland är en stormakt.

2008, ekonomisk kris i hela världen. Så också i Ryssland. Bruttonationalprodukten dök. Putin lämnade presidentämbetet. Kina och Indien flyttade fram sina positioner. Den västliga dominansen ifrågasattes. Putin återtog presidentskapet. Säkerhetsapparaten förstärktes, men samtidigt ville Putin att relationerna till väst skulle vara goda.

Men reaktionerna vid hanteringen av Pussy Riot, ledde till något Putin inte kunde föreställa sig. Ett antal länder bojkottade OS i Sotji, händelseutveckling i Ukraina ökade kritiken ytterligare. Putin och hans rådgivare upplevde att västländerna utsatte Ryssland för en illegitim nedlåtande ton och att det inspirerade enskilda till anti-ryska handlingar. Putin såg att han inte kunde lita på västländerna.

Den ryska hanteringen av både Ukraina och Syrien kan ses som ett sätt att visa styrka och stormaktsambitioner. Den föreställningen skiljer sig inte mycket från andra länders agerande i dessa konflikter, kan jag tycka.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

6 oktober

Marcus Janson

Planeter kring andra stjärnor

 

På tre sekunder befann vi oss inte längre på stadsteatern. Vi svischades ut, långt långt bort. Det som en gång kallades nya världar har idag även en bokstavlig innebörd. De minutiösa och nyfikna astronomerna ger oss ytterligare besked om vår litenhet.

 

Marcus Janson, hemmahörande vid Stockholms universitet, arbetar med det som varit hans stora intresse sedan barnsben; rymden, planeter och stjärnor.

 

Till att börja med fick vi oss till dels att planeter kring vår egen stjärna, solen, har vi känt till sedan Antiken, av det enkla skälet att de kan ses med blotta ögat. Det grekiska ordet planet betyder ”vandrare”, då de sågs röra sig över himlavalvet. När man sedan kunde använda sig av teleskop, förstod man att det handlade om andra världar. Sedan skulle det dröja ända till mitten av åttiotalet, under förra seklet. Vi trodde oss då veta att det fanns planeter kring andra stjärnor, men först under mitten av nittiotalet, för bara tjugo år sedan, visste vi. Planeter kring andra stjärnor, än vår egen, kallas för exoplaneter.

 

Det är svårt och tålamodsprövande att hitta och sedan bevisa existensen av exoplaneter. Det är genom främst två metoder nutidens upptäcktsresande, astronomerna, finner planeter, och det är genom en kombination av dessa metoder de också kan bekräfta att det verkligen är en planet. Den ena kallas transitmetoden, vilken går ut på att om en planet passerar mittemellan stjärnan och observatören på jorden, blir stjärnan något ljussvagare. Upprepas detta kan man ana att det är en planet som passerar. Det andra tillvägagångssättet är det dynamiska, vilket innebär att observatören mäter upp en skiftande dragningskraft, en dopplerförskjutning, hos stjärnan. Man kan därigenom också ana att det är en planet som passerar. Det finns också så kallade indirekta metoder, med hjälp av teleskop. Planeterna i sig själva, är mycket ljussvaga i förhållande till sin stjärna och de flesta är ganska små. Ju längre avstånd från sin stjärna, desto svårare att upptäcka. Vår jord är tio miljarder gånger ljussvagare än solen, och just det ljusförhållandet, använder Marcus som exempel på att om det finns andra varelser som långt bort försöker upptäcka jorden, är det alltså mycket svårt.

 

Finns det möjligheter till liv på andra planeter? Marcus berättade att vi idag inte kan bevisa att det finns liv i rymden. Men han lät oss också veta att det finns 100 miljarder galaxer likt vår egen Vintergata. Vi vet att varje galax i sig har 100 miljarder stjärnor, likt vår egen sol. Vi vet att de flesta stjärnor har planeter. Möjligheterna till annat liv är med andra ord otaliga. Marcus visade i sitt bildspel det som kallas ”Den klassiska beboeliga zonen” kring stjärnor; En så kallad ”lagomzon”. Lagom nära – inte för varmt, inte för kallt, där planeterna har lagom gravitation och en viss mängd växthusgaser. Planeter har upptäckts inom denna zon, men inga är säkerställda via de båda metoderna, transit o dynamiska. Om tio år kan det stora teleskopet ELT stå klart. Med sin fyrtio meter stora spegel hoppas astronomerna på nya upptäckter. ”Big is more”, i astronomkretsar. Utöver detta vet vi att kan vi uppmäta syrgas runt en planet, vet vi att det finns liv. Däremot vet vi inte vad mängden andra ämnen bevisar. Liv?

 

Oändligheten är betydligt mer oändlig än vi tänkt oss.

Jag går hem. Lyfter blicken mot den stjärnklara natthimlen.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

22 september

Agnes Wolde

Bacillskräck och dammfobi - förr och nu

 

En i det närmaste fullsatt salong. Förväntan. Många hade sett Agnes på Skavlan. Där hon tog udden av mycket det vi trodde oss veta. Och denna kväll hände det igen. Agnes med sina kunskaper, sitt mod och engagemang i kombi-nation med en envis frustration över alla dessa myter som härjar i vårt land. Varför är vi i Sverige så rädda och maniska över det vi kallar damm? Och hur har damm blivit vår (inbillade) fiende?

 

Agnes började med att berätta vad damm är. Damm är sådant som faller ner på golv, lägger sig på en hylla eller fastnar i våra mattor. Dammet i våra hem, vid analys, är bland annat hårstrån, fibrer, pollen och hudflagor. Damm i sig, är alltså inte ett eget ämne. Damm är torrt. I damm kan ingenting växa, föröka sig eller leva. Damm i våra hem är alltså något som är ofarligt.

 

Under industrialiseringens era, separerades hem och jobb. Männen var ute i produktionen. Kvinnornas roll blev att hålla hemmen prickfria. Myndigheter och experter skrev råd om hur hemmet skulle skötas. Dessa tips, om än i uppdaterad form, är tips som alltjämt florerar. Vädra, damma, dammsug, undvik husdjur och dofter. Denna miljö, som med ett tydligt genusperspektiv, försvarats, vurmats för och pådyvlats oss från myndigheter, samhälle och så kallade experter. Husmoder har blivit hemmafru. Tjänstefolk har blivit RUT-tjänster. Men det felaktiga budskapet består – Akta dig för dammet!

 

Infektioner och spridning av dessa sjönk drastiskt under 1800-talet. Främsta orsaken till detta var den infra-strukturella utbyggnaden av sophantering, reningsverk och vattenledningar. Man vill ju tro att detta skedde på grund av kunskapen kring spridandet av virus och bakterier i det sjukliga vattnet, men huvudskälet för att åstad-komma detta då, var att det luktade illa. När infektionssjukdomarna minskade, ökade samtidigt allergierna. I mångt och mycket berodde detta på att vi genom ihärdig städning, vädring och särskilt rekommenderade dieter har gjort oss alltmer intoleranta och därmed mycket mer sårbara. Allergi är med andra ord mer miljöbetingat än betingat via arv och är vanligare i rika länder än i fattiga.

 

Agnes berättar om de olika förklaringsmodeller för hur infektioner uppstår. Ett av dessa är ”miasma” – det finns ämnen i luften, på golven; något okänt, osunt eller skadligt. Och trots att vi idag vet vad som orsakar exempelvis infektion, lever vi alltjämt också med miasmaförklaringen. Agnes visade ett färskt blogginlägg om hur kemikalier antas finnas i vårt damm och sprider infektioner och gör våra barn sjuka. Ack nej. Detta är också fel.

 

Två så kallade allergier som anses verkliga idag är damm- och pälsallergi. Och detta anser Agnes, vara mycket konstigt. Dammallergi är i själva verket allergi mot kvalster. Dessa kvalsters bajs, närmare bestämt. Kvalster över-lever bara i fuktiga och varma miljöer, vilket är ovanligt i Sverige idag, möjligtvis på västkusten och i Skåne. Päls-allergi, nja, djur, oavsett om de har päls eller inte, har alla olika så kallade allergener. Vilket innebär att allergin i så fall beror på intolerans mot ett speciellt djur. Generell pälsallergi är rappakalja.

 

Och våra spädbarn i Sverige. Det är bra, för att inte säga nödvändigt, att ge spädbarn annat än bara bröstmjölk de första sex månaderna, också. Våra spädbarn tål salt. De tål honung, frukt och grönsaker. Fortsätter vi att bara ge bröstmjölk den första tiden ökar vi också risken för att barnet får allergi.

 

Agnes tips för att göra oss själva och våra barn toleranta och allergifria:

➢Under ett barns första år: lev på bondgård och umgås med djur.

➢Drick opastöriserad kontrollerad mjölk och ät riktig mat.

➢Träna och stärk ditt immunsystem genom att inte skydda dig mot allt och alla.

 

Ett smutsigt barn är ett friskt barn.

Och jag är övertygad.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

 

7 april 2016

Sarita Skagsnes

Bara en dotter

 

”-Jag fick inte en son, bara en dotter”. Det var orden hennes syster Guddi sa när hon fått barn. ”Bara en dotter” blev titeln på det vittnesmål Sarita skrev, tillägnad hennes syster.

 

Alla royalties går oavkortat till barn som har det svårt i Indien. Pengarna har kunnat skapa ett värdigt liv för många barn. De har inte blivit omskurna, inte levt som slavar i sitt eget hem, inte blivit sexuellt utnyttjade ens av sina egna släktingar, utan de har fått kärlek, kunnat leka och fått en utbildning. Sarita ser att utbildning och information gör skillnad.

 

Sarita föddes 1969 i Indien. Familjen levde i det inre av delstaten Punjab. De var sikher (skulle enkelt kunna beskrivas som en blandning av hinduism och islam) och levde ett typiskt konservativt familjeliv avseende kultur och tradition. Det innebar bland annat att pappan styrde i stort och smått. Mamman gjorde som pappan sa och barnen var konstant livrädda. Sarita var oönskad, från födseln. Trots böner, föddes hon som en flicka, syndarens barn. En katastrof. Pappan önskade henne död, men genom ett byte, överlevde hon. Deras släktingar hade fått en pojke och pappan adopterade honom. Sarita blev därmed tjänsteflicka som tvååring hos sin faster och farbror. Hon fick diska, städa, hämta vatten och hålla rent hos djuren. Hon sov på ett liggunderlag i ett hörn, hon var ensam, hungrig och utsatt för psykiskt och fysiskt våld. Hennes biologiska familj flyttade till Norge. När hon var femton, fick hon veta att hon skulle skickas till dem. Hon trodde hon skulle komma till himmelriket, men det blev ännu ett helvete. Utöver förtryck i familjen, fick hon veta att hon var ”packis och svarting”. Pappan ansåg skandinaver vara rasister och alla flickor var lösaktiga. Sarita fick inte se på, prata med, gå med eller röra pojkar. Familjens barn blev identitetslösa utan tillhörighet. Men i Norge, fick hon dock börja skolan. Hon fick också ett jobb, som städare. Hon fick träffa norrmän. Hon fick veta att det fanns mänskliga rättigheter, vilka till och med inbegrep kvinnor. Och hon ifrågasatte pappans handlingar och åsikter. Han slog henne. Hon ifrågasatte pappans rasistiska hållning gentemot norska kvinnor. Hon blev slagen än mer. Sarita träffade en norsk man. De gifte sig. Pappan anlitade då en ”gangster” från Köpenhamn, vars uppdrag var att skjuta henne till döds. Polisen blev inkopplad. Sarita fick flytta och ha hemlig identitet. Föräldrarna trodde hon flytt landet och inte längre var en börda för dem. Men Sarita skrev en bok om sin uppväxt. Den blev publicerad. Hon blev också rådgivare till den norska regeringen. Hon höll tal tillsammans med den norska drottningen och började föreläsa land och rike runt.

 

Vår ordförande Svens avslutande ord till Sarita: Du säger att du inte är rädd, men du är modig. Sarita och hennes självbiografi ”Bara en dotter” har gjort, gör och kommer att göra skillnad.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

 

 

17 mars 2016

Knut Knutsson

Mitt liv med antikviteter

 

Kvällens avsnitt av Antikrundan må få lägre tittarsiffror. Kan det bero på att dessa tittare befann sig på Stadsteatern i Falkenberg? Vi fick glädjen att njuta av Knut Knutssons livsberättelse.

 

Livet förändras när man minst anar. Av ett möte. En nyck. Eller helt enkelt en lapp.

Lanthandlarsonen, Lennart, valde av en outgrundlig anledning, på väg till sin skola, en annan väg. En parallellgata. Såg en Jobb sökes-lapp på en dörr. Han sökte en kurs och blev guide. Behövde tillskott i sin studentkassa. Det blev allt mer jobb, men dessvärre allt färre avklarade tentor. På sin nya arbetsplats, Kulturen, fanns redan en Bengt Bengtsson och en Nils Nilsson. Således blev Lennart Knut Knutsson. Så i sitt telefonsamtal till sin far fick han inte bara meddela att han avbrutit sina juridikstudier, utan också att han fått ett nytt namn. Knut pratade inte med sin far under tid efter detta. Guidejobbet avslutades och en tjänst inom Etnologiska Institutionen påbörjades. Knuts uppgift blev att ta en utställning runtom hela Skåne. Målgrupp var blinda människor och utställningens namn: ”Känn på keramik”. Väl i Helsingborg, var institutionens presstalesman sjuk. Knut hamnade i den välrenommerade tidningen. Pappan ringde och sa: ”-Du gör visst lite nytta ändå, som du kan klara dig på.” Far och son pratade igen. Knut och hans mor, avbröt aldrig sin kontakt, ska tilläggas.

 

Knut fick senare jobb på Bukowskis. Ytterligare en händelse, när man minst anar. Och när han sedan träffar en tjej där, med skruvmejsel i handväskan som gillade avlutade byråer och torkade blommor, fattades ett tycke. Knut blev tagen. Bokstavligt och bildligt. Giftermål på det.

 

Knut köpte Uppsala Auktionskammare. Det gick mycket bra. Knut berättar hur han älskar så kallade ”hypar”; när objekt blir så intressanta att priser på dessa trissas upp. Den första historien han berättar om är målningar av Korovin. Ryska oligarker kom till lilla Uppsala. De ville ha femstjärniga hotell, som inte fanns. Och de köpte tavlor för höga belopp. Knut fick också träffa Olga Romanov. Hon ville sälja en liten ikon, men med en historia. Rätt rysk köpare dök upp. Sex miljoner kronor. Nästa ”hype”; kinesiskt porslin, närmare bestämt skålar, fat och vaser. Från ett uppskattat värde på mellan 30 – 60 000 kronor, och med rätt kinesisk köpare blev ett fat sålt för 8,5 miljoner kronor. Familjen som ägde fatet, fick ett nytt liv.

 

En auktionsfirma äger aldrig objekten. De säljer en tjänst. Som icke-ägare, ser Knut förmånen i att få se, hålla och känna på alla dessa fantastiska objekt, som kommer till firman för att sedan försvinna.

 

Knut om sitt jobb: Glädjen står i att göra en säljare glad. Knut kan stundom ifrågasätta varför han försätter sig i en auktionssituation om och om igen. Det är som att gå genom ett helvete för att sluta i en eufori. Och det är den man vill åt.

 

Knuts fascinerande passion gick inte att missa!

 

Linda Buvari

 

 

 

 

 

 

10 mars 2016

Mikael Andersson

Att göra det omöjliga möjligt

Mikael Andersson, 51 år, gift med Christina, fyra barn och bor i Västra Frölunda. Och han har lovat att aldrig bli förbannad på regnandet. Mikael fick hela publiken att anta en utmaning. Inget farligt. Ett JAAA, susade genom den fyllda Blackboxen. Och hur gick det?

 

Mikael föddes utan armar och ben. Detta på grund av hormoslyr, ett giftigt ämne hans mamma utsattes för under graviditeten. Ingen visste något, insikten kom först under förlossningen. Läkarna ger beskedet att han inte kommer att överleva, och om han gör det får han inget värdigt liv. Läkarna uppmanade föräldrarna att lämna honom ifrån sig och skaffa ett nytt barn istället. De fick kämpa hårt för att behålla honom. Mikael var ett år när han kom hem. Under det första året fick hans föräldrar besöka honom, men bara på de utsatta besökstiderna. På en punkt följde föräldrarna läkarnas uppmaning. Mikael fick en syster.

 

Mikael återkommer gång på gång om vikten av hans familj, då och nu, vänner då och nu och lärare då och nu. Mötets kraft. Men också möten som raserar. Läkaren på Eugeniahemmet som sa: ” – Jo, pojken måste ha proteser för att se normal ut.” Tiden på Eugeniahemmet, skulle kunna bryta ner vem som helst. Mikael upplevde sorg, panik, smärta och förtvivlan, vuxenvärldens svek, normalitetstänkets fördärv, bristande acceptens och exkludering. Att bli lämnad. Att falla utan att själv kunna ta emot. Mikael valde att inte se sig som ett offer. För det är lätt att skylla på andra, skylla på omständigheter och tycka synd om sig. Men det leder alltid till samma sak; Att riva ner det som byggts upp.

 

Ett exempel på mötets positiva kraft är idrottsläraren Birgitta, som förändrade både synsätt och värderingar. Den andre idrottsläraren, Staffan, bister och vältränad, låter meddela klassen: Hör upp nu, om tre veckor ska ni ha ett stort prov i handstående! Birgitta sa till Mikael; Nu har vi bråttom, bara tre veckor. Hon trodde, såg och hörde det outtalade. Mikael fick godkänt i handstående. En seger i livet. Birgitta sa vid ett senare tillfälle till honom: ” – Jag säger inte att det kommer bli lätt, men jag säger att det kommer vara värt det.” Mikael bekräftar.

 

Mikael ger oss sin syn på drivkraft; tydliga mål, en inre motivation och ta eget ansvar. Att förstå att man påverkar sitt eget liv genom aktiva val. Att välja att inte ta något för givet, utan se lyckan i det man fixar, att våga språnget och drömma och inte minst att ifrågasätta verkligheten genom att förändra den.

 

Ett ord är extra viktigt under föreläsningen. Det är ordet mod.

Att ha modet att vara annorlunda, göra annorlunda och tänka annorlunda.

Modet att vara unik.

 

Ett JAAA susade genom publiken.  Och hur gick det för oss? Jag försökte hålla löftet; att inte använda armarna nästföljande dag. Det gick mindre bra. Det höll i tjugo minuter.  Under den stunden hände mycket i min hjärna. Tack Mikael.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

 

 

3 mars 2016

Bitte Hammargren

Mellanöstern i sönderfall

Inför en publik i alla åldrar gav Bitte Hammargren en kunnig och pedagogisk lektion om en komplicerad konflikt. Historiens påverkan, individers tolkningar, idéhistoriens rötter och framväxt, religionernas och ideologiernas mångfald fylldes på med dagens politiska läge och ledares öppna och dolda agendor. Allt är inte riktigt som man tror även om vi noga följer nyhetsrapporteringen. Det är inte konstigt att det är svårt att greppa och än mindre förstå, varför 12 miljoner syrier idag är på flykt.

 

Bitte inledde med att på ett par minuter visa hur Mellanöstern har formats genom femtusen år; faraoner, israeler, assyrier, babylonier, korsfarare och osmaner (för att nämna några) har avlöst varandra för att till slut ersättas av de europeiska kolonialmakterna. Dessa som med pennor och linjaler skapade landgränser med geopolitiska utgångspunkter utan hänsyn till etniska grupper.

 

Konflikter har skapat nya konflikter som inte tidigare fanns, exempelvis mellan sunni och shia. Vardagslivet i Mosul är ett tydligt exempel på detta. Gamla och nya tolkningar av sharia har inom olika grupper drivits till sin spets. Där exempelvis Daesh/IS, med sin ledare Abu Bakr al-Baghdadi, genom sin ideologi förordar straff genom piskrapp och rätten att döda de orättfärdiga. En ideologi som dock fördöms av de flesta.

 

I Syrien har rebellkrigen varit likt slagfältets darwanism. Den starkare gruppen var Daesh/IS.  Bitte brukar beskriva dess framväxt med att ”pappan” var USA’s krigsföring i Irak, ”mamman” var Saudiarabiens ideologi. Och sist men inte minst viktig, ”barnmorskan” Assad, Syriens president. De soldater i Daesh/IS som genomför de värsta dåden är oftast utländska, flest kommer från Tunisien. Dessa får också agera kanonmat. Drogpåverkan är mycket vanlig. Man vet inte säkert vilka som finansierar deras verksamhet, men att de skaffar pengar genom att sälja olja, bland annat till Turkiet och Assad, och genom kidnappningar (en miljardindustri).  Men också konstföremål köps och säljs. Köparna finns även i väst… 

 

I Syrien regerar Bashar al – Assad. Hans motto är: ”Överlevnad till varje pris”. Hade han ställts inför rätta hade han blivit dömd för brott mot mänskligheten. Många syrier lider i sitt eget land.

 

Mot fred…

Riad Hijab, avhoppare från Assad där han bl a var jordbruksminister, är en av chefsförhandlarna i fredssamtalen. Kan han skapa fred mellan de parter som finns runt förhandlingsbordet? Dessutom med dem som inte finns vid detta bord, nämligen Daesh/IS och Nusrafronten. Det är ytterst osäkert om han har den tyngden för att lyckas.

 

Bittes korta svar på vad som krävs för att det ska bli fred:

Upprätta någon form av Marshallhjälp till Tunisien. Hoppet om fred finns när krigets finansiärer har tröttnat, när de blir känsliga för kostnader. Samtidigt måste man vrida om armarna på marktrupperna.

 

Det är ingen lätt konflikt, men även det är en insikt.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

 

 

18 februari 2016

Bo Pellnäs

Sveriges säkerhetspolitiska läge

Befinner vi oss nu i samma startblock som politiker och militärer gjorde 1914, då nationalismens vindar började blåsa starkt? Ledare idag är inte smartare och mer förutseende än de som var ledare den gången. Ska vi bygga murar runt varje land och börja skjuta på människor? Det är den yttersta konsekvensen. Kan vi klara situationen med ett uns av medmänsklighet kvar?

Det är mörkt nu. Men en kris är också en möjlighet.

 

Återigen kom en stor publik till vår föreläsning. Denna gång lyssnade vi till Bo Pellnäs, som ställde utmanande frågor. Utvecklingen i Ryssland och Mellanöstern är oroande för vår säkerhet.

 

När Gorbatjov kom till makten i Sovjet, skapades ett hopp. Han förstod att det fanns ett uppdämt behov av frihet. Födelsetalen ökade, precis som under Chrusjtjovs tid på femtiotalet. Men också omvälvningar, likt Weimarrepubliken i Tyskland under tjugo- och inledningen av trettiotalet. I Tyskland kom Hitler. Efter Sovjetunionens fall kom så småningom Putin. Via oljeinkomster rullade pengarna in. De ryska medborgarna fick det bättre, bl. a. kom pensionen på utsatt dag. Men fattigdomen var och är stor, oljeinkomsterna till trots. Ryssland är i flera avseenden ett kriminellt land. I viss mån kan Putins organisation jämföras med Milosevic styre i Serbien eller maffians organisation. Putins vänner är kopiöst rika idag och har stor makt.

 

Ryssland står med stora interna problem. Genomsnittsåldern är endast 63 år. Huvudorsaken är alkoholen. Detta missbruk leder också till produktionsmässiga problem och arbetskraftsbrist. Oljeinkomsterna har nu minskat dramatiskt. Den ekonomiska tryggheten för medborgarna blir allt sämre.

 

Vad gäller Putins strävan att nå ett regionalt stormaktsvälde så pekar Pellnäs ut Gotland som ett mycket utsatt geografiskt område. För att Putin ska säkra tillgången till Finska viken är Gotland av stor strategisk betydelse. Likadant för Nato, som skulle kunna bygga ramper för missiler som skulle nå ett flertal platser inom Rysslands sfär. Och vad har vi för försvar idag? Om vädret är vackert och Putin är snäll, kan Gotland förbli svenskt territorium i en vecka, menar Pellnäs. NATO hjälper inte Sverige av välvilja. Man vill ha framskjutna positioner. Pellnäs konklusion: Se till så att vi har ett försvar att räkna med.

 

Det vi ser i Mellanöstern idag är komplext. Det finns en ansenlig mängd fienders fiender och vänners vänner. Det finns också gott om mindre militära grupperingar, var och en med sina mål. Man utnyttjar fredsförhandlingar för att vinna tid vid markoperationer.

Vi kan också se hur befolkningsökning, oljekonflikter, torrperioder, livsmedelsförsörjning, temperaturhöjning och tidigare uppgjorda landsgränser lägger grund för fortsatta folkvandringar och uppror. Gamla geopolitiska mönster återuppstår.

 

Slutligen Pellnäs råd angående integration: Sammanträd och prata gärna, men framförallt besluta och agera. Nu.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

 

 

4 februri 2016

Marie och Gustav Mandelmann

Släpp fröerna loss - det är vår!

Marie och Gustav Mandelmann, lever där de verkligen vill. De har hittat sitt smultronställe. En plats där Linné en gång fann solitärbin, men för övrigt inte mycket annat. I Rörum på Österlen, närmare bestämt Djupadal. Och solitärbina finns fortfarande där. Ett levande minne från 1700-talet. Djupadal är en plats vi kan besöka, med visningsträdgård, odlingar och kök. Öppettiderna är begränsade, så kolla dessa innan du far dit. För det är det kan det vara värt.

    På Stadsteatern satt tvåhundrafemtio personer inför paret Mandelmann. Jag antar att de flesta var trädgårdsintresserade. Och de som inte var det, blev det, efter att de sista tonerna ekat ut från visan Marie och Gustav avslutade sin passionerade och glädjefyllda föreläsning med. ” – Åh, tänk i parken på våren, med ögon känsliga för grönt…

   Längtan till en plats där de tillsammans kunde odla var stor, där de bodde i Stockholm. Den rejäla balkongen var överfull av allsköns grönt. En dag blev drömmen sann. Marie har numera ansvar för det gröna och Gustav för djuren.

   Marie gör om sina trädgårdsrum varje år. Med sin erfarenhet och nyfikenhet formar hon färger, ljus, doft, höjd och formationer till en inre bild. Med hjälp av frökataloger, beställs en mängd spännande fröer.

  Trädgårdstipsen staplades på rad. Här är några:

Höns: Fantastiska djur. Bygg ett mobilt hönshus. Låt hönorna sprätta i hela trädgården. Mördarsniglarna kommer vara ett minne blott. De utrotar också lus, så låt gärna hönorna befinna sig under hasseln, päron- och äppelträden. Dessutom; ägg till frukost.

Får: Klipp dem sent, i månadsskiftet maj/juni. Har du tillgång till mycket ull, och du kan täckodla med den. Det växer friskt, och sniglar tycks inte uppskatta ullen.

  Gräsklipp: Lägg i vatten. Och sedan har du ett effektivt gödselmedel.

Purjolök: En fantastisk sort är St Viktor. De är violetta med stora lila bollar. Även vacker att beskåda med fröställning. Och när du tror att den växt klart, ja, då skjuter den skott igen.

Machésallad: Beställ nu, men så den först i juli/augusti. Sedan kan du skörda den långt efter att snön har fallit. Servera den då med syrade grönsaker.

Cobea: En klockranka, som växer så pass att du kan få ett blomsterrum i din egen trädgård.

Dunborstgräs, blandade med tillexempel lejongap: Så vackra att se på i solnedgången.

Kronärtskockan: Väldigt tjusiga. Marie sår dessa i mars varje år. Hon får en riklig skörd med start i mitten av augusti. Sent på hösten kan hon skörda de sista. Och de är nästan godast. Skär i tunna skivor, olivolja och citron. Som läckra chips.

Bondbönor: De klarar inte svalare väder, men klarar kall jord. Så dem inte för tidigt på säsongen. Vissa år får de löss på toppen. Nyp av toppen och vattna.

   Det började med en överbelamrad balkong, nu har de fyra välfyllda växthus, kor, får och hönor. Paret har haft en egen TV-serie, och nu håller de på som bäst med sin kokbok: ”Självhushållade recept från Djupadal”.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

 

 

21 januari 2016

Thomas Andersson

Island - is, eld och fåglar

Årets första föreläsning, en odyssé, på marker så förunderligt vackra och sagolika.

Thomas Andersson fångade en välfylld salong med välvalda ord och än mer talande bilder – om Island med fokus på is, eld och fåglar.

 

Förra året besökte drygt en miljon turister Island. En av dem var Thomas. Han for dit med två vänner, Klaus och Patrik, tillika initierade naturfotografer. Deras resa till Island bestod av en rundresa, utanför de direkta turiststråken, även om de korsade även dessa från en gång till annan. De följde, mer eller mindre, den 500 mil långa kusten i ett motsolsvarv, med bil. De tältade, åt, fotograferade och njöt.

 

Vi fick se flera bilder på silvertärna, rödspov, rödvingetrast, tordmule, ejder, guding, simsnäppa, sillgrissla, rödbena, småspov, islom, storlabb och inte minst den fascinerande lunnefågeln. Thomas berättade om dessa fåglars liv och leverne på ett personligt sätt, vilket allt då och då tilldrog sig innerliga skratt.

 

Naturen är skiftande. Alltifrån blåa oceaner av alaskalupiner till mossan som beroende på regn skiftar från grå till grön färg. Den svarta sanden, isarnas föränderliga vitblåa toner och de brunsvarta basaltklipporna jämte de ofantliga glaciärerna. Den sagolika och äventyrliga naturen har tilldragit sig filminspelningar, både James Bond och Bröderna Lejonhjärta har varit där. Dofterna, alternativt odörerna, är något som också blir påtagligt i denna miljö. Svavel luktar, tja, som ruttet ägg. Ljud som hörs: det bubblar, fräser, ploppar, skvätter och sprutar kring gejsrarna. Det myckna regnandet, glaciärerna som kalvar leder till forsar och vattenfall, vilket kan var öronbedövande.

 

Men det rika djurlivet på land till trots, fick vi förstå att den på snudd utomkroppsliga upplevelsen de tre vännerna fick erfara ute till havs; under ett valsafari, kanske tog priset. De fick se, inte bara en knölval på avstånd, utan på fyrtio meters avstånd fick de se hur ett par valar hoppade, vid upprepade tillfällen. De fick möjlighet att också föreviga den klassiska och imponerande stjärtfenan på väg ner mot havets djup.

 

En gång fanns björkar på Island, men de förbrukades. En gång fanns garfågeln, men på grund av jakt finns den inte mer. Den tredje juli, 1884 slogs de två sista ihjäl. Men människans åverkan slutade inte 1884. Vi fick en påminnelse om hur människans bruk av plast, är både ett direkt och indirekt hot mot havens djur och fåglarna. Bestånden har i de flesta fall minskat dramatiskt, så ock på Island. Varför inte förbjuda plastpåsar?

 

Island är en historisk plats. Här ägde det första demokratiska tinget rum år 930. Landet är föränderligt, då Island varje år blir två centimeter större, beroende på den vulkanism som ständigt gör sig påmind i detta land. Ett land där det finns fler får och islandshästar än människor.

 

Det är en lockande tanke: nästa gång jag lämnar Sverige är det till Island jag kommer att styra min kosa. 

 

Linda Buvari

 

 

 

 

 

 

3 december 2015

Margareta Ivarsson

Bruttonationallycka i Bhutan

Torsdagen den tredje december, fick vi äran att lyssna till Margareta Ivarsson.

Margareta är framtidsutvecklare, konsult och författare. Och hon har gjort resor till landet Bhutan, ett litet kungadöme i Himalaya. Där har de valt att fokusera på bruttonationallycka. Ett förhållningssätt, som ger ett alternativ till dagens högteknologiska samhällen och en tankeställare till stressade svenskar.

 

Med stor medvetenhet har landet valt en egen väg. Landets slogan är ”Happiness is a place”. Bhutan har en miljon invånare, där det stora flertalet är buddhister. Språket är dzongkha, huvudstaden heter Thimpu. Landet var en monarki från 1904 fram till 2008, då monarken Jigme Singye Wangchuck abdikerade och demokrati infördes. Landet är oerhört kuperat, med fantastisk natur, flera växtzoner, stora skillnader i temperatur och mycket vattenkraft. Alla går i skola, främst grund- och yrkesskola och bildning i kloster under några månader. Nationaldjuret är takin (ett getdjur, närmast släkt med myskoxen), nationalrätt är chili med smält jakost och nationalsport är bågskytte. Kläder, arkitektur och utsmyckningar är speciella, gemensamt är hur de använder klara färger. Traditioner vårdas genom konst, dans, musik och symbolik. Bhutanesernas last, är betelnöten. Ett slags mildare drog, som färgar tänderna röda. Inkomster till landet kommer främst genom den exporterade vattenkraften och turistnäringen. Det främsta turistmålet är Tigernästet, som ligger på 3000 meters höjd. Mobiltelefoner är var mans egendom, liksom internet (utan censur). Bhutan är dock ett fattigt land; infrastrukturen, den högre utbildningen och teknik är utvecklat. De flesta bhutaneser är jordbrukare.

 

De fyra grundpelarna i bruttonationallycka är hållbar utveckling, bevarande av kulturella värden, biologisk mångfald och god styrning av landet. Parametrar är fysisk, mental och andlig hälsa, tidsbalans, social-, samhällelig-, ekologisk- och kulturell vitalitet, utbildning och god levnadsstandard. Det är en medborgerlig plikt att främja tolerans och skydda miljön. I praktiken märks detta genom att det är förbjudet att använda sig av plastpåsar och reklamskyltar, att jaga på grund av förnöjelse och att röka. Det största samhälleliga problemet är de herrelösa hundarna; öronproppar är lösningen till detta problem. Sjukvården är gratis. Medborgarna kan välja mellan kemisk medicin och den traditionella. Genomsnittsåldern har ökat i Bhutan. Enligt lag ska 60 % av landets yta vara skog. Bhutan tillhör Top-10 i världen av biologisk mångfald. Där finns bland annat snöleopard, bengalisk tiger, röd panda och blå vallmo. Bhutanesernas inställning till att rovdjur ger sig på tamboskap är: ”Tja, det händer”. Landet blev klimatnegativt 2010; alltså de absorberar mer klimatgaser, än de själva gör av med.

 

Buddha: ”Verklig lycka för med sig mer rikedom än alla pengar i världen”, får avsluta denna sammanfattning av en lärorik föreläsning om Bhutans bruttonationallycka.

 

Linda Buvari

 

 

 

 

 

 

19 november 2015

Tom Svensson

De vita björnarna

Denna torsdagskväll i november skulle vi få lyssna till fotografen Tom Svensson. En betydelsefull fotograf. En person som gör skillnad. Vi som åhörare fick ta del av ljuvliga foton tagna i British Columbia, Kanada. Till största del bilder på den vita björnen. Men vi fick också ta del av det Tom dokumenterade i Special Region 4 i Myanmar i början av detta år. En film och en vittnesberättelse, som fick kroppen att domna och hjärtat hamna i uppror.

Tom Svensson jobbar för Nordens ark. En del i hans artbevarande arbete. Tom är också som ende svensk med i ”International Environment Photographers’ Association”. Med anledning av detta fick han en förfrågan att åka till Kanada för att visa livet och naturen på denna plats. En plats där det fanns planer att öppna en genomfartsled för oljetankers. En olycka, skulle förstöra detta fjordlandskap och dess artrikedom, både på land och i vattnet.

I den tempererade regnskogen i British Columbia finns en stor urskog, med bland annat oerhört vackra och gigantiska träd. Som jämförelse, är enbart 1 % av all skog i Sverige idag urskog, resten är planterat. I forsar finns i perioder så mycket lax, att vattnet blir svartblänkande. I denna regnskog faller ca 4500 mm regn per år. Det är mycket regn.

Till denna miljö, kom Tom ut i en kanot med hjälp av en indian. Han lämnades sedan ensam på denna plats. Tom vill genomföra sina uppdrag på egen hand. Vara själv i naturen. Orsaken till detta är att han inte behöver ta hänsyn, men också för att minimera riskerna.

Indianen hade rätt. Det tog cirka femton minuter. Först kom en svartbjörn, och en stund därefter den vita björnen. De vita björnarna är inte albinistiska, utan leucistiska, vilket innebär att de genom arv har ett reducerat pigment i sin päls. Tom hade fått veta att vita björnar skulle vara sämre på att jaga än svartbjörnarna. Men under sin resa fann han att det var precis tvärtom. Förutom sitt konsekvens-tänk i själva jaktmomentet, kunde den vita björnen dra fördel av sin vita päls, på så vis att laxarna inte urskiljer den, gentemot den ljusa himlen. Svartbjörnens mörka päls, ser laxarna som ett hot, och hinner många gånger simma undan från björnens klo.

Från dessa både söta och magiska björnar, förde Tom oss vidare till Myanmar, Special Region 4 och staden Mong La. Jordens värsta plats. I denna stad finns tre ting; prostitution, kasinon och illegal handel med djur, och som konsekvens av detta mycket vapen och pengar. På öppna marknader sågs tänder, klor och hudar. I exklusiva butiker, fanns elefantbetar, noshörningshorn och pälsar från utrotningshotade djur. På restauranger fanns stora kar, med tigerkadaver dränkta i sprit. En dryck som anses innehålla en tigers styrka och säljs dyrt. I en restaurang kom Tom förbi köket och in i ett stängt rum. I detta rum fanns burar med djur. Exempelvis apor. Dessa apor tillagades levande, genom att såga av skallen. Matgästerna åt hjärnan.

Tom Svensson ger ut en bok nästa år, där han tillsammans med en vän, redogör för sina erfarenheter från Myanmar och andra platser på vår jord, där människan agerar ondskefullt med djur och natur.

Han avslutar föreläsningen med orden: Det är vi som konsumenter av olika produkter som har makten. Utnyttja den makt. Även om Du känner dig liten, och inget kan göra, är det just precis det Du kan!

 

Linda Buvari

 

 

 

 

 

 

5 november 2015

Karl-Olof Andersson

Nord-Korea inifrån

Intresset för och nyfikenheten på Nord-Korea är stort. Karl-Olof berättade, inför en välfylld salong, omsorgsfullt och detaljrik om sitt liv i Nordkorea och som ambassadör i detta land mellan 2012 och 2014.

Nordkorea idag, är mer öppet. Det kommer in mer information och det finns ett mer omfattande utbyte med andra länder. Ett större antal nordkoreaner arbetar i andra länder och resandet har ökat. Informationsteknologi, TV och radio finns i landet. Såpoperor från Sydkorea och USA är populära, trots att det är hårda straff för den tittare som ertappas. Det tidigare strikta monopolet håller på att luckras upp; restauranger, affärer, transportföretag och andra marknadsliknande verksamheter växer fram. Huvudstaden Pyongyang är en stad för en växande medelklass. I sig råder ingen större fattigdom där. Västerländska bilar och andra statusvaror finns tillgängliga, liksom ett varierat utbud av mat. Bilarna som rullar på stadens gator är inte äldre än 40 år. När de är äldre, får de lämna staden för att köras på andra platser. Hus och byggnader är lagom fina, lagom höga och av lagom hög kvalitet, enligt Karl-Olof. Som turist kan man komma till Nordkorea, i viss mån med begränsat rörelseutrymme, och det är numera okej att ganska fritt fotografera. Karl-Olof visar bilder på betydelsefulla byggnader, imponerande statyer och heliga platser, men också på Nordkoreas fantastiska natur. Allt väl värt ett besök.

Men, trots den begynnande öppenheten, finns den andra delen kvar. Det kontrollerade landet, styrt av en ledare med en makt som genomsyrar hela samhället; religiöst, ideologiskt, ekonomiskt och militärt. Från barnsben lär sig medborgaren i Nordkorea, om ledarens storhet. I skolan är undervisningens centrala uppdrag att lära och bli ett med ledarens ideologi. Genom sånger, högtider, skapelseberättelser, hjältehistorier, byggnader, statyer, heliga platser och särskilda blommor; är ledaren allestädes närvarande.

Nordkorea kan beskrivas som en kollektivistisk arvsdiktatur med en agrar planekonomi, som innehåller vissa marknadsekonomiska inslag. Utanför Pyongyang är dock fattigdomen stor. Befolkningen jobbar mycket hårt under svåra förhållanden. Det finns knappt några maskiner eller traktorer. Oxkärror är det vanligaste transportmedlet. Vatten- och elbrist omfattande, i hem och skola, men också på sjukhus. Industrin är till stora delar ineffektiv. Brottsligheten är låg, liksom arbetslösheten, samtidigt är undersysselsättningen hög i samhället. Det som anses mest brottsligt är om en medborgare på något sätt skulle agera eller tala emot ledaren och landet.

En av de få motorvägarna som finns leder mellan Pyongyang och den demilitariserade zonen, den 38e breddgraden. Det är en väg med fler fotgängare än bilar. Kanske en symbol för den situation Nordkorea befinner sig i idag.

Jag lämnade stadsteatern denna kväll, med en reviderad bild av Nordkorea. Det händer något där, om än i långsam takt, eller som Karl-Olof sa: ”-Man vet att något kommer att hända, men man vet inte när och man vet inte hur det kommer att bli.”

 

Linda Buvari

 

 

 

 

 

 

22 oktober 2015

Göran Hallberg

Om ortsnamn och dialekter i Halland

Stadsbion var fylld till brädden under torsdagskvällen när Göran Hallberg höll sin föreläsning ”Mitt i kwajdastråged” – om dialekter och ortsnamn. Sven, styrelsens ordförande, inledde kvällen med en påminnelse om den grymhet vi sett i vårt land de senaste veckorna.

Göran utbildade sig en gång till lärare vid Lunds Universitet, men växte upp i Falkenberg. Det var här, på stationen, i frisersalongen och i skolan, han blev förtjust i de dialektala skillnaderna och deras betydelse, uttalsmässigt och inte minst socialt. Lärarjobbet fick sedermera stryka på foten. Göran kände att det var språkhistoria och dialekter han ville fokusera på. Senare har han jobbat som chef på Dialekt- och ortnamnsarkivet; verksamhetsområde Sydsverige, mellan 1993 – 2006.

Göran drog en mängd anekdoter och skämt uppblandade med personliga berättelser vilket fick publiken att skratta. Göran är dock inte den nya teknikens främsta brukare; men dessa mindre tekniska fadäser blev ett charmigt inslag i mängden av alla de ingående kunskaper om vokalförskjutningar, korta och långa, ändelser och konsonantförändringar genom hela södra Sverige. En levande uppslagsbok. Av de språkliga kartor han visade kunde vi se att hallänningar har ett gemensamt uttal med norra Skåne o västra Blekinge. Som åhörare saknade jag dock berättandet om just specifika ord och ortnamn i vår bygd.

En huvudfråga för kvällen var betydelsen av vad ordet ”kwaidastråged” betyder.

Först krävdes en uppdelning i stavelser, där uttalet av olika bokstäver skiljer sig mellan olika platser. För oss söder om Tvååker: kw-ai-d-a-strå-g-ed. Uttalas norr om Tvååker: tv-e-t-a-strå-k-et

tvet/kwaid substantiv maskulinum: 1. stor träflisa, huggspån 2. uthuggning

tveta/kwaida, verb: hugga bort stora träflisor

tvete/kwaide, substantiv: samling av träflisor

tveting/kwaiding, substantiv: stor träflisa, huggspån

Med andra ord:

”Statt inte ra’kt i kwaidastråged för du kan fau flisor i uenen”

Stå inte mitt i träflisutblåset, för du kan få flisor i ögonen.

En dam i publiken berättade att uttrycket fått en överförd betydelse. Hon fick höra att hon inte skulle stå vid fönstret i vinddraget.

Göran berättade om livet i hemstaden Eslövs kommunfullmäktige. Där han sittandes i bänken prickade av var och en av de närvarande ledamöternas sätt att svara ”Ja” på; med öppet ”A”, eller ett mer slutet. Genom skillnaden kunde han urskilja de ”äkta skåningarna” och de inflyttade politikerna.

En koppling mellan Eslöv och Falkenberg är ingen mindre än den välkände, möjligen ökände, och uppdiktade Sten Stensson Stéen från Eslöv. Kopplingen var borgmästaren i Falkenberg (1912 – 1932), Bernt Bengtsen. Han blev den parodierade förlagan till denna figur av sin klasskamrat i Lund, John Wiggfors. Anledningen till att Bernt blev ”offer” för detta, var att John blev mannen som gick lottlös med sin gunst. Kvinnan valde nämligen Bernt. John hämnades och skrev historien om Sten Stensson Stéen från Eslöv. Sten Stensson Stéen från Eslöv var mannen som kunde lagens alla paragrafer utantill och tvekade inte att briljera med sina kunskaper. En teateruppsättning genomfördes även i självaste Falkenberg, där Bernt då var borgmästare. Och bara det var en parodi; Han visste, att alla visste, att han visste. Den folkkäre Nils Poppe spelade senare rollen som Sten Stensson Stéen från Eslöv på Fredriksdalsteatern. Eslöv då? Ja, Eslöv har sedan dess beskrivits med en rad nidbilder, bland annat varandes Sveriges tråkigaste stad.

Föreläsningen avslutades med ordspråket:

”En ladhånn fårlässår si hällår än han gaur kvau gånga.”

En lathund förlastar sig hellre än går två gånger.

… och det kan ju vara sant!

 

Linda Buvari

 

 

 

 

 

 

8 oktober 2015

Klas-Göran Karlsson

Första världskriget

Klas-Göran Karlsson, professor i Historia vid Lunds Universitet, trollband sin publik i en timme och tjugo minuter. Inte ett manusblad i sikte, utan med ett lättillgängligt språk och med enkelhetens tydliga struktur hävdade han sin tes. Första världskriget, var inte bara ett förspel, utan en urkatastrof. Ett boarderline-event, gränssättande händelse, som låtit påverka samhället under hela 1900-talet och fram till idag.

Andra världskrigets betydelse idag, har mycket att göra med att just förintelsen tillhör de europeiska ländernas gemensamma historiemedvetenhet. Och detta krig kan också för människor i gemen, vara lättare att bearbeta, då det mycket tydligare går att se det goda mot det onda än man kan göra i det första världskriget. Men för stora delar av människorna i östeuropeiska länderna är de illdåd som skedde i kommunismens namn, det gemensamma historiemedvetandet. Inte förintelsen. Här kan vi se förklaringar till de bekymmer EU står inför idag, med en splittrad värdegrund, där vi ser både murar som byggs och uppenbara sprickor i fundamenten.

Det var i första världskrigets skyttegravar som extrema ideologier och tankar fick plats och sin grogrund. I misären odlades nazism, fascism och kommunism. Klas-Göran menar att exempelvis Lenin, trots att han aldrig varit i närheten av en skyttegrav, fick sin makt genom dessa. Hitler och Stalin var även de produkter av första världskriget och dess skyttegravar.

Första världskriget markerar flera samhällsomvälvande förändringar. I och med detta krig lämnade människor ett fredstänkande, gick in i en krigsmentalitet och tog sig an ett militäriskt språkbruk. I det tidigare fredstänkande Europa växte utbildningssystem och arbetarrörelsen fram och där fanns den liberala världsbilden; Ingen vinner genom krig. Den traditionella krigsföringen byttes ut mot den moderna; bort med plymer, musik, retorik och heder. In med en krigsföring där alla grupper ska vara med och vanäras och utnyttjas. Som drivkraft användes ideologier, vilka hade sin grund i vad som lämpade sig mest: medborgarskap, religion, språk, kultur eller historia. Som en löpeld, slår ideologierna igenom och alla blev med ens ärkenationalister. Imperier gjordes till nationalstater; pass och nationalitetstvång infördes. Ett totalt och totalitärt krig. Ingen eller inget undgicks. En total resursmobilsering och mördandet blev totalt; soldater och civila. I och med detta krig började Europas världsmakt att svikta. En nedåtgång som alltjämt pågår.

Ur allt ont som skedde under första världskriget kan vi dock hämta ett antal positiva skeenden. Teknik, administration, sjukvård och medicin utvecklades. Välfärdsstaten växte fram. Både fundamentalism och revolutioner är farliga. De resulterar aldrig i det som utlovats.

"Om man vägrar att se bakåt och inte vågar se framåt så måste man se upp"

(Tage Danielsson)

 

Linda Buvari

 

 

 

 

 

24 september 2015

Elisabeth Schönbeck

Äldst, yngst eller mittemellan?

Ganska snabbt efter att Elisabeth Schönbeck tackat för sig, och konstaterat att frågor till henne inte ställs i storgrupp, ringlade en lång kö mot henne, för att ställa sin fråga och kanske också köpa hennes bok ”Äldst, yngst eller mittemellan – Din placering i syskonskaran och hur den påverkar dig”. Jag kastade mig fram, sa till mina systrar att jag skaffar boken, roffade åt mig den och fick den signerad: Till Linda en storasyster till lillasystrar, med kram från en storasyster till bröder. Jag vill läsa mer och förstå mer. Inte konstigt förstod jag, efter att både fått ta del av Schönbecks föreläsning och bok, storasyster som jag är.

Schönbeck lyckades under sjuttiofem minuter, ställa huvudfrågan: Hur kan vi bli så olika? och därefter redogöra för vad som påverkar, och slutligen rada upp en diger lista på så kallade praktexempel.

Äldsta-, yngsta- och mellanbarnet, enda barnet, pseudotvillingar och dess funktionella positioner. Systrar eller bröder. Två- och trebarnsfamiljer eller storfamiljer samt tidigare generationers och föräldrars inverkan. Mycket kan göra avtryck i din personlighet. Men likväl, med generaliseringsreservation som hjälp, fick åhörarna ta del av följande statistiska sanningar, med i vissa fall en provocerande ”touch”.

Bröder påverkar mer än systrar. I familjer med bröder; mer attityd, konkurrens och revirtänk. I familjer med enbart systrar är empati och omvårdande mer betydelsefullt.

Äldsta barnet är ansvarstagande, omhändertagande, konservativ och trygghetssökande. Upplever kärlek vid prestation. Yngsta barnet är mer lustbejakande, radikal och äventyrssökande. Och upplever kärlek genom att vara den man är.

Mellanbarn är något mittemellan, ofta med goda egenskaper i medling och konflikthantering. Endabarnet beskrivs som ett annorlunda barn med en annorlunda barndom, som antingen ett baby-endabarn eller vuxen-endabarn. De växer upp med en odelad kärlek och uppmärksamhet. En vana att få som hen vill, inte dela varken godis eller leksaker, men också en vana att stå för det man gjort, till skillnad mot de som växt upp i syskonrelationer där konkurrens och skylla-ifrån-sig ständigt funnits.

Utifrån detta har undersökningar visat att det är endabarnen som står för extraordinära insatser likt Nobelpris och som idrottare i individuella sporter, äldstabarn som är ledare, likt statsministrar och står kvar medan yngstabarn är de som upptäcker det nya och tar risker, likt bergsklättrare och brandmän. I våra relationer, letar vi ofta upp en maka/make som fyller våra syskons roll, bara för att kunna behålla den roll man fått i barndomen.

Vi är alla olika och vi alla behövs. Så är det.

Röster från åhörarna:

”Tiden gick fort. Väldigt fascinerande att se föreläsare med OH-blad”

”Tänkte på mig och mina systrar; det stämde och det stämde inte.”

”Trots roliga skämt, gavs de negativa egenskaperna ett större utrymme.”

”Ömsom klump i halsen, som försvann i ett förlösande skratt.”

Linda

 

 

 

 

 

26 mars 2015

Marika Griehsel

Mandelas 10 bud - en personlig betraktelse

Marika Griehsel, journalist, författare och dokumentärfilmare, med ett förflutet som Afrikakännare inom SVT, har besökt Falkenbergs föreläsningsförening. Med utgångspunkt från tio utvalda citat ur Nelson Mandelas tal och skrifter berättade hon om honom som människa, men framför allt som inspiratör i kampen för fred och rättvisa.

Afrika är en kontinent med ofantliga naturrikedomar, men där konkurrensen om dessa allt-för ofta leder till krig och utnyttjande av människor. De ekonomiska drivkrafterna är starka och korrumperar värden som Nelson Mandela stod för. Kontinenten lider brist på modigt

ledarskap, som kan föra hans idé om försoning och konfliktlösning vidare.

Det är lätt att bli pessimistisk och visa upp mörka sidor i sin beskrivning av Afrika, menar Marika Griehsel, men vill också lyfta fram de många goda exemplen på projekt i Mandelas anda. Inte minst på lokal nivå görs ideella insatser som ger framtidstro. Detta har hon till exempel sett bevis för i sitt arbete med dokumentära program bland afrikanska kvinnor. På så sätt har Mandela inspirerat med sin övertygelse om att slaveri, apartheid och fattigdom inte är naturliga tillstånd utan går att övervinna för att skapa en bättre värld.

SL

 

 

 

 

 

12 mars 2015

Marie Rådbo

En resa i tid och rum på stjärnhimlen

Marie Rådbo, astronom från Göteborg, guidade åhörarna i Falkenbergs föreläsningsförening genom rymden i sitt föredrag. Månens, solens och de allra närmaste planeternas rörelser har fascinerat och intresserat människor i alla tider och gett upphov till fantasieggande tolkningar. Tidigt såg man himlakropparna som gudomliga väsen. Det var först när de förhållandevis enkla kikarna i början av 1600-talet riktades mot rymden som astronomi blev en vetenskap. I kamp mot bland andra kyrkan ifrågasattes uppfattningen om jordens och därmed människans centrala plats i världsalltet. Föreställningen att liv av något slag finns eller har funnits på någon av våra närmaste planeter (Venus och Mars) har kunnat avvisas eller ifrågasättas.

Studiet av planeterna har däremot gett värdefull kunskap åt till exempel klimatforskarna på jorden. I det sammanhanget har sambandet mellan Venus' höga temperatur och dess atmosfär av koldioxid blivit intressant.

Definitionen av planeter har skapat problem i forskarvärlden. Det mest uppmärksammade på senare år är den avlägsna Pluto, som inte längre har status som fullvärdig planet.

Asteroider och kometer, himlakroppar av varierade storlekar, som på sin färd runt solen passerar eller kommer in i jordens atmosfär och skapar dramatiska ljusfenomen har i alla tider upplevts skrämmande. De är inte helt ofarliga då nedslag av asteroider i bebyggda trakter då och då ställer till förödelse.

De mera avlägsna stjärnorna och galaxerna förefaller statiska, men det beror på de ofattbara avstånden mellan dem och betraktaren på jorden. Även de rör sig. De stora avstånden i rymden gör att mänskliga resmål utöver månen knappast är realistiska. Även om astronomin tillför nya kunskaper och teorier om världsalltets tillkomst och avlägsna himlakroppars egenskaper, lär det även i framtiden finnas utrymme för såväl fantasi som meditation kring detta oändlighetens mysterium.

SL

 

 

 

 

26 februari 2015

Thomas Alerstam

Hur hittar flyttfåglarna fram?

Lunds Universitet har en tradition i forskning om fåglars flyttning alltsedan Gustaf Rudebeck.

Linné var en föregångare i fågelstudier (avhandling 1757) och hade korrekt uppfattning om många fågelarter men även en del tokiga, som exempelvis att svalor övervintrade på havsbot-ten, något som vederlades definitivt 1854 av Kungl. Vetenskapsakademien.

Ringmärkning introducerades av Cornelius Mortensen i Viborg ca 1900. I Sverige har me-toden använts sedan 1911. Radar har utnyttjats i ca 50 år, och används nu både när det gäller fåglar och fjärilar. Man kan följa hela flockar eller låsa radarn på en enstaka individ. Genom vingslagsfrekvensen kan man göra artbestämning. Alerstam har själv sysslat en del med denna metod, bl a i både Antarktis och Arktis. Man har kunnat konstatera att ringduvor kan flyga över Grönlandsisen 80 – 100 mil utan mellanlandning. Arktis har många fågelsträck, men över nordpolen är det fågeltomt. Fåglarna navigerar i dessa områden utefter storcirklar, som ger det kortaste avståndet. Detta komplicerade navigeringssätt åstadkoms troligen genom att fåglarna felaktigt inte kompenserar för solen. Ett gynnsamt felagerande!

Fåglar flyger snabbare under vårflyttningen än under höstflyttningen. Fåglar flyger ca 13 m/s medan insekter når 14 m/s, de senare dock endast vid lämplig vind.

Två satelitmetoder används numera för positionsbestämning: Dopplermetoden (noggrann-het 1 km; 2D) och GPS (10-20 m resp 3D). Den senare metoden skickar signaler varje timma. Sändaren väger 20 g och bärs av fåglar över 0,5 kg utan större problem. Med denna metod har man bl a kunnat konstatera att asiatiska myrspovar är långresenärer och flyger non-stop mellan Alaska och Nya Zeeland i nio dygn ca 1200 mil, 12-17 m/s.

Ljuspositionsmätare är små och lätta och kan användas även på småfåglar. Den mäter dags-längden, som ger latituden. Tiden för dagens mittpunkt ger longituden. Metoden har använts bl a på törnskata, dubbelbeckasin och silvertärna, varvid konstaterats att den senare flyttar mellan Arktis och Antarktis. Fåglar tar ofta olika rutter för höst- respektive vårflyttningarna, vilket kan bero på att de är beroende av kritiska punkter på rutten. Dessa bestäms av klimatiska eller andra faktorer.

Med aktivitetsmätare kan man avgöra när fågeln vilar eller flyger. Tornseglare landar inte under hela vintern.

Hur orienterar fåglarna? Ett antal hypoteser finns: solen, stjärnhimlen, magnetfält, landmärken, dofter (i synnerhet havsfåglar har stora luktlober) och infraljud. Infraljud är ljud med så låga frekvenser att människan inte hör det, vilket dock konstaterats att fåglar kan. Ljudet kan fortplanta sig 100-tals mil och fåglar kan (kanske) lyssna sig till vindar, bränningar mm på mycket långt avstånd. Ett intressant exempel visades där sångare i USA evakuerade ett område innan århundradets värsta tornadokatastrof slog till där. Denna kunde inte förutsägas genom vindar, lufttryck eller temperatur.

Vad styr den enskilda fågeln: inlärning eller genetisk programmering? Förmodligen olika för olika arter. Några flyttar individuellt, andra (tranor, gäss, stork) i flock. För de senare kan man förmoda en viss inlärningseffekt. De flesta fåglar har flexibla flyttningsvägar men individ-bestämda flyttningstider. Dödsrisken för fåglar är som högst under flyttningen.

MD

 

 

 

 

29 januari 2015

Ulf Ellervik

Njutning: om kärlek, känslor och kemi

Professorn i bioorganisk kemi, Ulf Ellervik, gav oss en lektion i sinnenas kemi. Varför njuter vi av god mat? Vad händer när vi blir förälskade eller när förälskelsen tar slut? Pedagogiskt och med ett stort inslag av humor berättade han om hur framför allt luktsinnet påverkar våra reaktioner. För att vi skall känna lukt krävs att molekyler lösgörs, ”förångas” och påverkar hjärnans receptioner. En lukt kan därmed ge associationer av minnen långt senare i livet.

Olika kombinationer av molekyler styr våra känslor och kontrollerar våra reaktioner. Vid en förälskelse stängs dessa av eller selekteras och vårt omdöme påverkas. Föremålet för vår för-älskelse framstår som ofelbar. Detta är ett tillstånd som hos de flesta däggdjur är kortvarigt, men hos människan kan stanna kvar i upp till 1,5 år. Efter det kan det berusande dopaminet förhoppningsvis ersättas av ett utsöndrat oxytocin och resultera i en stark långvarig bindning, som vi kallar kärlek eller bestående vänskap. Ett ämne som kan aktiveras av en kram.

Ulf Ellervik menar att en av vetenskapens viktiga uppgifter är att i populär form föra ut de resultat forskningen kommer fram till. Den rollen axlar han med den äran.

 

 

 

12 februari

Rolf Ekéus

Diplomatins roll för fred och säkerhet

Falkenbergs föreläsningsförening har haft celebert besök av Rolf Ekéus, känd svensk diplo-mat. Han konkretiserade sin föreläsning genom att anknyta till det aktuella läget i tre regioner: Mellanöstern, med fokus på Syrien och Irak, striderna i östra Ukraina och den tilltagande spänningen i Östersjön, som aktualiserat frågan om svenskt medlemskap i NATO.

Irak styrdes av Baath-partiet, där Saddam Hussein tagit över ledningen. Inom ramen för detta sekulariserade parti kunde de religiösa grupperingarna sunni och shia balanseras. USA:s ockupation av Irak, störtande av Saddam Hussein, upplösning av Baath-partiet och landets krigsmakt skapade emellertid förutsättningar för öppen strid mellan religiösa grupper. Ekéus, som på FN:s uppdrag ledde eftersökningar och demoleringar av massförstörelsevapen i Irak, menar att avlägsnande av en avskyvärd diktator kan vara lovvärt, men försvårar samtidigt diplomatiska insatser. I en till kaos splittrad region, med svaga ledare, har diplomatin små möjligheter att lyckas.

Den pågående konflikten i östra Ukraina är en klassisk skärningspunkt mellan diplomati och krig. Här har diplomatiska förhandlingar goda möjligheter att genom kompromisser nå fram till en stabilisering. Ekéus menar emellertid att Västs nedlåtande attityd mot det ryska folket riskerar att förstärka en nationalism som ger Putin råg i ryggen. Han beklagar också att orga-nisationer som Osse, till vilken ställdes stora förhoppningar på 1990-talet, inte får den upp-backning som diplomatiskt forum som den borde ha.

Att ett svenskt medlemskap i NATO börjat diskuteras kan förklaras av en stigande spänning i Östeuropa, men också för att täcka upp den nedrustning i Sverige som pågått de senaste 25 åren. Om Sverige och Finland blir medlemmar skulle detta medföra allvarliga provokationer mot Ryssland, som skulle försvåra ett diplomatiskt samförstånd.

 

 

 

4 december 2014

Göran Karlsson

Jag som trodde jag var stålmannen

För tio år sedan fick vi lära oss ett nytt ord, tsunamin. Göran Karlsson, hemmahörande i Alfshög, och hans familj var på semesterresa i Thailand under julhelgen 2004. De hamnade mitt i dramatiken när tsunamin slog till. Med knapp nöd och under stora strapatser räddade de livet. Görans berättelse om detta var stark och gripande. Ingen av åhörarna lämnades oberörd. Livet efter denna nära döden upplevelse har påverkat både honom och familjen. Prioriteringarna har blivit annorlunda, uppskattningen av livets värden har förändrats.

Kvällen avslutades med en information om vårens föreläsningar, ett tack till våra trofasta besökare och en önskan om en God Jul!

 

 

 

20 november 2014

Anette Seldén

Ett stycke nordhalländsk natur

Anette Seldén, prisbelönt fotograf från Onsala, presenterade vid sin föreläsning på Stadsteatern den 22 november några av Kungsbacka kommuns 16 naturreservat. Med bedövande vackra bilder, alltifrån översiktsvyer från hög höjd till närgångna detaljer av ekoxens parning, övertygades vi om naturens mångfald och skyddsvärda miljöer. Vi fick följa, även med filmsekvenser, ringmärkning av fiskljusen vid Hållstens udde och den tretåiga måsen uppe på Nidingens fyrtorn. Naturreservaten kräver en omsorgsfull skötsel för att bevara karakteristisk flora och fauna. Strandängar behöver betas och ljunghedar brännas för att bevara ursprungliga värden. Allt detta visade Anette med sina pedagogiska bildsviter.

 

 

 

6 november 2014

Gillis Herlitz

Kulturkrockar mellan generationer

Falkenbergs Föreläsningsförening gästades den 6 november av Gillis Herlitz, känd antropolog och etnolog. Han föreläste på ett fängslande, professionellt och humoristiskt sätt om kulturkrockar mellan generationer.

Han försökte fånga tidsandas utveckling och började med ett svep bakåt till 1800-talets urbanisering och borgarklassens framträdande. Dagens äldre generation kallade han den moderna och den yngre för den postmoderna. Modernisterna värdesatte plikt, var klockbundna, framtidsplanerande och utvecklingsoptimister. Ingenjörer och läkarna var hjältarna. De senare tog över prästernas roll (vitrockar i stället för svartrockar). Genom självdisciplin och kontroll av känslolivet försökte man göra karriär.

För postmodernisterna gäller lust i stället för plikt. Globalisering, valfrihet och gränsutjämning är honnörsord. En öppen diskussion om etik ersätter tio Guds bud. Känslokontrollen minskas och privatsfären blir offentlig (Facebook). Könsrollerna ändras, kvinnor spelar ishockey, män stickar. Det är ingen tillfällighet att ordet ”hen” uppträder. Språket blir skarpare för att överrösta mediabruset. Kräftfiske blir kräftsafari, ord som ”hata” och ”älska” devalveras och det går inflation i ordet ”kränkning”. Konsumismen medför att varor inte enbart bedöms efter funktion, utan av stil och design. Döden, som modernisterna drog sig för att diskutera, skojar man om (Halloween). Barndomen blir kortare (sexiga underkläder för sjuåriga flickor). Tatueringar är ok, liksom extremsporter och högbelåning. Högt tempo är tidens lösen. Man vill synas och bli bekräftad. Man leker med sin identitet.

Mot varje trend finns samtidigt en mot-trend. Mors dag instiftades 1919 mitt under kvinnofrigörelsens höjdpunkt. 68-ornas ”progressiva” strävan med du-reform och avskaffandet av borgerliga fester följdes av festligt studentfirande, kyrkbröllop och Gröna vågen. Den tekniska It-åldern har medfört ökat intresse för historia, antikviteter och bygdespel.

Tidigare kunde vi planera för framtiden, idag har vi ingen aning om den.

Herlitz tar inte ställning till vilken tidsanda som är att föredra. Hans budskap var att vi ska försöka sätta oss in i andras uppfattning, inte låsa oss för vår egen.

 

 

 

23 oktober 2014

Lars-Gunnar Andersson

Svensken om svenskan

Den 23 okt. besöktes föreningen av göteborgsprofessorn Lars-Gunnar Andersson, känd från radioprogrammet ”Språket”. Med roande och belysande exempel från lyssnarbreven visade han vår oro inför språkets förändringar. Det är emellertid en process som pågått så länge människan använt ett språk och det lär vi få leva med. De dialektala varianterna har varit bäst på att bevara äldre ord och grammatiska formuleringar. 1930-talets centralt tillkomna direktiv för riktig svenska ter sig i dag förlegade. ”Bildade eliters normer kan inte längre hävdas” då språket demokratiserats. Det finns flera orsaker till förändringen. I vår tid är det främst den tekniska utvecklingen inom kontakt- och informationsför-medlingen. En lång frågestund avslutade den givande föreläsningen.

 

 

 

9 oktober 2014

Charlotte Erlanson-Albertsson

Kan jag känna vad jag behöver äta?

Falkenbergs föreläsningsförening gästades den 9 okt av Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi i Lund. I en uppskattad föreläsning redovisade hon det som vi egentligen vet, men tyvärr gör så lite åt. Vi har generellt blivit fetare under de senaste 30 åren, med de följdsjukdomar det för med sig. Detta trots alla trender som uppmuntrar motion och hälsa. Orsaken är att vi äter fel och för mycket. Tillgången på söta matvaror är lockande och intaget av god mat blir mer en belöning för själen än för att stilla en hunger. Hennes forskning syftar till att med hjälp av olika smaker hitta den rätta och nyttiga maten. Hon gav oss en rad goda råd om hur rätt mat ger en längre mättnadskänsla och därmed hämmar onödigt kaloriintag.

 

 

 

25 september 2014

Ulla Gudmundsson

Påven Franciskus, kyrkan och världen

Falkenbergs föreläsningsförening har gästats av Ulla Gudmundsson, som nyss avslutat sitt uppdrag som svensk diplomat vid den Heliga stolen i Rom. Hon har tjänstgjort på UD i 30 år och före placeringen i Vatikanen var hon bl a biträdande chef för Sveriges Nato-delegation med inriktning på säkerhetspolitik. Två skilda uppgifter kan tyckas, men också bevis för att UD betraktar Vatikanen som en suverän stat bland alla andra.

Argentinaren Franciskus har nu varit påve i snart två år. Hans utnämning kom tämligen oväntat, men är samtidigt ett tidens tecken. Han är den förste icke-européen i ämbetet sedan 700-talet och har redan stärkt kyrkans organisatoriska närvaro i övriga världsdelar.

Franciskus är jesuit och förvaltar ordens strävan efter äkta enkelhet, menar Ulla Gudmunds-son, vilket har gett honom ett stort medialt genomslag. Medan hans företrädare höll strängt på kyrkans regelverk prioriterar Franciskus en öppen kontakt och dialog med människor. Hans vilja att humanisera kyrkans syn på skilsmässor och bereda väg för vanliga människors praktiska religionsutövning belyser hans betoning av barmhärtighet före principer. Han har kritiserat det internationella finanssystemet för att vara orättvist och har angripit ekonomisk korruption inom Vatikanens egen förvaltning. Han har inbjudit politiska ledare i konfliktområden till fredssamtal. Allt detta, menar Gudmundsson, gör att han hittills har levt upp till rollen som ”påve för den globala eran”.

 

 

 

10 april 2014

Gunilla Dahlgren

Lilla fruntimret kåserar

Säsongens sista föreläsning gästades av Gunilla Dahlgren, författarinna och konstnär. 1970 gav hon ut sin första barnbok, som sedan följdes av flera, även för ”vuxna barn”. Redan i unga år brukade hon teckna en liten kvinnofigur som senare försågs med en pratbubbla fylld av kluriga och humoristiska formuleringar. ”Lilla fruntimret” hade kommit till världen, hennes signum och alter ego.

Gunilla menar att alla borde skriva. Vardagen är fylld av spännande upplevelser och komiska episoder, som ingen numera ger en varaktig dokumentering då skvaller snabbt dunstar i dagens ”osociala medier”. Själv öser hon ogenerat ur sitt långa livs erfarenheter och ger dem en humoristisk knorr, som får publiken att kikna av skratt. Hon har äktenskap och flera förhållanden att referera till, men konstaterar att när man fyllt 70 är det väldigt svårt att hitta en bra svärmor. Under vissa perioder i sitt liv har hon varit ensamstående eller ”enastående” som hon föredrar att kalla det. Å andra sidan är mogen ålder inget hinder för en god relation. ”Gamla torra lador brinner bäst!” Gunilla Dahlgren är beviset på att ”stå upp komik” funnits långt innan begreppet myntades i Sverige och med framgång kan utövas av alla generationer.

Hos varje god humorist finns också en allvarlig botten. Med humorns hjälp kan vi lösa relationsstörningar och öppna för samtal som annars varit omöjliga. Att skämta om sina egna tillkortakommanden gör livet drägligare och försonar oss med smärtsamma förändringar i livet, menar Gunilla. Eller för att citera Lilla fruntimret: ”Jag hör inga syrsor längre. Det är hemskt vad miljöförstöringen ställer till med”.

 

 

 

27 mars 2014

Pär Connelid

”Kulturmiljöer i Falkenbergs kommun”

Pär Connelid, arkeolog, kulturgeograf, historiker och en av medarbetarna vid inventeringen av kommunens kulturmiljöer har besökt föreningen. Inför ca. 130 åhörare presenterade han ett antal av de platser som uppmärksammats och presenterats i publikationen ”Kulturmiljöer i Falkenbergs kommun”.

Förr talade man om kulturminnen och intresset var då ofta koncentrerat till enskilda fornminnen som fått ett starkt lagligt skydd. Numera har begreppet vidgats att gälla en sammanhållen miljö som bör innehålla värdefull bebyggelse, synliga lämningar av t ex vägar eller fossil åkermark samt att området hävdas, d v s hålls öppet genom t ex bete.

Syftet med inventeringen är att lyfta fram skyddsvärda miljöer, att öka kunskapen om dessa och ta hänsyn till deras biologiska och historiska kvaliteter vid samhällsplaneringen. Det är emellertid alltid markägaren som ytterst avgör hur området hanteras, men en ökad kunskap ger också en större medvetenhet om kulturmiljöns värde. Connelid gav en rad exempel på varför de valda inventeringsobjekten kan berätta så mycket om kulturlandskapets historia och inspirerade till lockande utflykter i närområdet.

 

 

 

13 mars 2014

Ulf Wagner

”Smakens fysiologi”

Föreningen har gästats av Ulf Wagner, känd kock från TV-programmet ”Stjärnorna på slottet”. Han har lång erfarenhet från restaurangköken, är nu innehavare av ”Sjömagasinet” i Göteborg och undervisar vid universitet i mat och dryck, en vetenskap som upplever stigande intresse. Ulf Wagner talade om kombinationen av mat och dryck under rubriken ”Smakens fysiologi”.

För att en måltid i goda vänners lag skall bli lyckad måste man vara mån om helheten. Dukningen, bordets dekorationer, en estetiskt tilltalande miljö är utgångspunkten. Valet av mat och dryck är en del av denna helhet men kombinationen kan upplevas mycket individuellt eftersom vi har olika fysiologiska egenskaper. Tradition och erfarenhet kan också påverka upplevelsen. Vill man emellertid ha hjälp för att nå en godtagbar balans i smakupplevelsen finns det några grundregler att beakta.

Fem grundsmaker styr vår uppfattning av smak: sötma, salta, syra, beska och umami. Andra fysionomiska förnimmelser, såsom strävhet och fett, bidrar också till hur vi upplever smak, liksom de aromer som doftcellerna i näsan registrerar. Det är emellertid hjärnan som tar upp sambanden och den kan spela oss överraskande spratt om kombinationerna blir fel. Ulf Wagner gav flera exempel på hur ett gott vin kan smaka utsökt till en maträtt, men som kan bli en katastrof om samma råvara anrättas på annat sätt. För en lyckad måltid är grundkunskaper om smakens fysiologi till god hjälp, menar Ulf Wagner.

 

 

 

27 februari 2014

Gunnel Carlson

”Min gröna passion”

Gunnel Carlsson, hela Sveriges trädgårdsexpert i TV, har gästat föreningen. Med utgångspunkt från sin egen trädgård i Arlöv berättade hon om årstidsväxlingarnas magi. Det gäller att ta vara på de upplevelser trädgården vid varje tid på året har att erbjuda. Frökapseln på senhösten kan vara lika färgsprakande vacker som blomman under sommaren. Överdriv inte städningen i din trädgård, var hennes budskap. Visst måste man vara försiktig med att föra in växter som tar överhanden, men de allra flesta sprider sig bara till de ställen där de trivs och bör vara ifred.

G. C. visade prov på hur man får pioner och magnolior att prunka, hur man planerar sin trädgård utifrån givna förutsättningar och hur man sköter en kompost för att ge näringstillskott. Idéer utifrån är viktiga. De kan komma från grannen eller från de engelska trädgårdsmässor som hon ofta besöker. Samtidigt måste man dela med sig till andra. Var beredd att öppna din trädgård för besökare! Delta gärna i projektet ”Tusen trädgårdar”, där entusiastiska amatörer varje sommar bjuder in för att visa vad deras täppor har att erbjuda. Delad trädgårdsglädje är dubbel glädje, var hennes budskap.

 

 

 

13 februari 2014

Patrik Leonardsson

”Halland - landet innanför hallarna”

Föreningen har gästats av Halmstadsfotografen och författaren Patrik Leonardsson. Med sitt föredrag ”Halland – landet innanför hallarna” tog han oss med ut i det landskap vi tror oss känna så väl, men som i det rätta fotoljuset får en helt ny lyster. Med ord och bild ledde han oss med välvalda motiv genom den lokala historien. Det utmärkande för varje kommundel lyftes fram. Detta landskap, som inom sina gränser rymmer så många olika naturtyper, måste vara tacksamt att illustrera för en skicklig fotograf. Det fick publiken också bevis för denna kväll.

 

 

 

30 januari 2014

Elisabeth Hedborg

”Hur länge håller Putin?”

 

E.H. kom till Moskva 1983 där hon var korrespondent för Sveriges Radio/TV under fyra år. Även därefter har hon arbetat i Sovjet och Ryssland med journalistisk verksamhet.

Putin efterträdde Jeltsin som Rysslands president 1999, då som en tämligen obetydlig och färglös person. Sedan dess har han vuxit in i sin roll och blivit alltmer maktfullkomlig. Han har ett stabilt stöd i den ryska befolkningen, med drygt 60 procent av väljarna bakom sig. Orsaken är framför allt att han tagit landet ur det kaos som Sovjetunionens upplösning skapade. Han är också en skarp kontrast till den oberäknelige och alkoholiserade Jeltsin. Putin är en ledare som man inte behöver skämmas för i Ryssland. Genom sin maktposition har han kunnat driva igenom en författningsändring som säkrar hans presidentskap fram till 2018 eller t o m 2024. För bland annat detta har han kritiserats för att äventyra en demokratisk utveckling i landet och ibland blivit jämförd med ledarna under den sovjetiska tiden. Det finns emellertid en viktig skillnad, menar E. H. Den personliga friheten att resa fritt, att öppet framföra åsikter och att driva privata företag är möjlig i dagens Ryssland.

Ett antal faktorer har bidragit till Putins starka ställning: Tillgången på olja och gas med stadigt ökade priser har skapat en stark ekonomi. Formandet av partiet ”Det enade Ryssland” har blivit en viktig politisk plattform. Han har stöd av en återupprättad militärmakt. Kyrkan har tilldelats rollen som det historiskt ryska fundament som skall samla folket.

Putins maktposition och popularitet kan på längre sikt hotas av några orosmoment: En folkminskning beroende på högre mortalitet än nativitet, en utvandring av högutbildade och en låg medellivslängd. En utbredd korruption. Att rättsväsen och medier styrs och stryps av politiker. En nationalism med terrorinslag som hotar stabiliteten. En högljudd men splittrad och ledarlös opposition.

Det som allvarligt skulle kunna hota Putins position är en ekonomisk stagnation, som det redan finns tecken på, menar E. H., men ännu sitter han säker i sadeln och har till synes många år framför sig som Rysslands obestridde ledare.

 

Vid pennan,

Sven Larsson

_____________________________________________________________________

 

15 maj 2013

Carl Jan Granqvist:

Måltidens magi

 

Det är viktigt att använda alla sinnen vid inlärning. Carl Jan deltog i ett projekt med sju flickor som hade dyslexi. De lärde sig att laga mat och sex av de sju fick arbete. Självkänsla är basen för den koncentration som krävs vid inlärning. Vid en måltid kan man använda sig av alla sinnen. Livet går ut på att ha lust.

Vad betyder ordet måltid? Mål=så mycket som munnen rymmer. Så här mycket mål för att kunna arbeta den tid vi behöver. I andra språk finns samma betydelse. I Sverige har måltid blivit moral. Inte alkohol på beskattade medel. Två glas rödvin är bättre och mer lustfyllt än sömnpiller.

 

Carl Jan utbildade sig till kock och arbetade bl.a. på Operakällaren under Tore Wretman. ”Man kan inte anställa någon som har lägre begåvning än gästerna”. CJ lärde sig också viner.

Grythyttan fick stadsrättigheter 1641 men blev av med dem året därpå. Ligger i Hällefors kommun. Samhället var på nedåtgående och 1972 startades ett gästgiveri som CJ tog över 1973. Han invigde verksamheten med kalas för olika intressegrupper. Måltidens Hus i Norden skapade CJ i Grythyttan. Innehåller restaurang och restaurangskola. Tillhör Campus Örebro universitet.

 

Måltidens estetiska gestaltning innebär att kombinera hantverk, konst och vetenskap. Man måste veta och förstå vad man gör. Sinnena är centrala för måltidsupplevelsen. Var och en ska ha möjlighet att upplevelser som gör en lycklig och glad.

Minnena av måltider är väsentliga: Emotionella minnen – minnena gör att måltiden smakar bättre.

Kulturella minnen – är kopplade till den lokala situationen. Kunskapsminnen – kunskapstillväxten har ökat. Vi betalar gärna mer för goda varor. Genetiska minnen – Vi har olika egenskaper för det lustfyllda.

 

Runt år 1900 började man att utvärdera måltidsupplevelserna. Guide Michelin startade då. Route Gourment skapades av engelsmän. I Sverige finns restauranger i Stockholm och Göteborg, vilka är med i Guide Michelin. Man analyserar rummet, mötet, produkten, stämningen och styrsystemet.

Rummet/miljön är viktigt. Hur är mötet och människorna? Produkten rör sig om hur maten är tillagad. Stämningen i gruppen viktig. Förstå hur man bemöter människor och känslighet för olikheter. Styrsystemet handlar om politisk styrning.

 

10% av världens bästa restauranger finns idag i Norden med Noma i Köpenhamn som bäst. Det finns ett stort politiskt intresse av att utveckla Sverige som det nya nordiska matlandet. Vårt geografiska läge och klimat gör att våra råvaror håller mycket hög kvalitet.

Måltiden är en plattform för det humanistiska samtalet där demokratin ges näring. Människans stress och ångest försvinner i samtalet.

 

I Hällefors och Grythyttan pågår ett aktivt arbete för att utveckla samhällena. Tidigare stålindustri har minskat kraftigt och ersätts delvis av restaurang och måltids utbildning. Det anordnas seminarier om måltidens olika aspekter. Man bygger nya hus och får nya invånare, bl.a. har 35 familjer från Holland flyttat till kommunen, varav flera är akademiker. Det finns en folkhögskola med konstinriktning. Fåravel med osttillverkning, tillverkning av hjortronvin, alkoholfritt vin på blåbär och glöggproduktion är andra delar i detta utvecklingsarbete. Vidare tillverkar man 'nyckelhålspizza' som levereras till Italien och mjöd som festdryck. Man har startat en måltidsakademi.

_____________________________________________________________________

 

11 april 2013

Tareq Taylor:

Skatterna omkring oss

 

Omelett med ogräs!? Det är gott! Med detta menar han att det finns många växter omkring oss som vi kan äta och njuta av. Råvaran finns runt oss. På våren vil vi ha årets primörer – de första är ogräs och andra ”växter man inte kan äta”. Det vilda skafferiet.

 

Roland Rittman öppnade ögonen ordentligt på Tareq. Roland kan naturen och erbjuder en mängd olika ätbara växter. Bland annat säljer han ca 200 olika svampsorter, som alla lämpar sig för matlagning.

 

Tareq var som ung nyfiken på vad man kunde äta och provade alla möjliga växter utan att bli sjuk.

Många blommor är ätliga: rosor, tulpaner nypon, fläder … Flädern bjuder på blommorna, de mogna bären och de gröna bären (giftiga) men med nedsaltning en månad och god vinäger en månad blir de en inhemsk kapris.

 

År 2000 startade Tareq restaurangen Trappaner i Malmö. För att få inspiration i arbetet reste han med hela personalen till San Sebastien. Vid ett besök på en restaurang där berättade restaurangägaren att den bästa fisken beställer han från de nordiska länderna; ”de kalla vattnen runt era kuster gör att fisken växer sakta och blir fast och fin i köttet”. Denne restauratör berättade också att han köper tamfågel från ett företag i Arlöv. Den bästa som finns. Vi har alltså mycket att njuta av i vår närhet!

 

Ramslök är kockarnas favorit och en fantastisk växt. Bladen, blommorna, frukterna (till kapris). En annan användbar växt är löktrav. På den kan man använda roten, stjälken, bladen, blommorna. Andra blommor är syren, rosor ( matberedare,socker och rosenblad = rosensocker), gurkblommor (koka) gott till fisk. De nya topparna på ormbunkar (förväll). Granskott i fiskrätter. Nässlor – nya – och även toppskott på äldra (kanske förvälla).

 

Tareq gjort program ”Nordic Cookery” om ”det som finns runt oss”, vilket köpts in av 102 länder. Ej Sverige då vi ju har Trädgårdsonsdag.

Vårt långa land erbjuder massor av möjligheter – söder-norr, kust-inland.

 

Mat är hjärta.

Mat är människor.

Mat är möten och du ”släpps in”.

_____________________________________________________________________

 

21 mars 2013

Lina Bunketorp Käll:

Så tränar du hjärnan

 

Lina är Filosofie Doktor och forskare vid Center of Brain Repair and Rehabilitation vid Göteborgs universitet. Man arbetar där utifrån ett rehabiliterings- och friskvårdsperspektiv.

 

Hjärnan motsvarar ca 2% av vår kroppsvikt (1,4 kg) men konsumerar 20% av kroppens energi. De två hjärnhalvorna är helt beroende av varandra och kommunicerar hela tiden. Hjärnan är på ytan helt veckad vid 9 månaders fosterutveckling, vid 6 månader är det en slät cortex (=hjärnans grå substans som ligger ytligt), vid 7 månader aningen av veck och vid 8 månader flera synliga veck.

Hjärnan har 120 miljarder nervceller och varje cell har kontakt med tusentals andra celler.

 

Det sker en mycket snabb och omfattande mental utveckling från 0-4 år (50%), med långsammare takt under perioden 4-8 år (30%) och 8-20 år (20%). En persons mentala kapital är personens samlade intellektuella och emotionella tillgång, individens förmåga att utvecklas. I hippocampus kan nervceller nybildas bland annat för minneslagring och orientering.

 

Mer än var tredje person drabbas av en hjärnsjukdom. Vid hjärnstress stimulerar hjärnan binjurarna att producera stresshormoner, vilket är positivt. Men systemet kan också slå över i motsatsen så att stressen blir direkt farlig för personen. Hjärnan har sin maxkapacitet vid 20-25 års ålder. Därefter förändras de mest komplexa hjärnfunktionerna, bland annat förmågan till att lösa avancerade problem.

 

En förutsättning för rehabilitering är hjärnans plasticitet det vill säga förmågan att bilda nya kontakter (synapser) vid en skada – även helt nya kontaktvägar. Magnetröntgen kan visa strukturella

förändringar medan hjärnans aktiviteter avläses genom funktionell magnetröntgen.

 

Försök med möss har visat att lagom stor mängd träning är bäst för individen. Det är viktigt med nya miljöer, variation, kognitiv stimulans och utmaningar. Hjärnan vill ha roligt. Musik stimulerar hjärnan mer än språket. Musik- och rytmterapi är väsentliga inslag i rehabilitering. Framför allt är tempot avgörande. Hjärnans struktur är föränderlig livet ut. Den motoriska utvecklingen är viktig för barns lärande. Tillräckligt med sömn är avgörande för hjärnans prestationer. Hjärnan är hela tiden i starkt behov av glukos för sin funktion.

 

Slutligen: Stimulera din hjärna och ha roligt. Det är betydligt lättare än att reparera/ersätta det som gått förlorat.

_____________________________________________________________________

 

7 mars 2013

Nathalie Besèr:

Det politiska spelet i Mellanöstern

 

Nathalie är journalist och har arbetat på Sveriges Radio som korrespondent i Mellanöstern och var med om att en självmordsbombare utlöste sin bomb i Jerusalem: hon klarade sig! Senare samma uppdrag för Dagens Nyheter. Nu arbetar hon i eget företag med Mellanöstern och arabvärlden som intresseområden. Är engagerad i en tankesmedja Global utmaning som främst sysslar med lösningar

för de unga arbetslösa.

 

Den arabiska revolutionen (våren) speglar rörelserna i politiken. Bakgrunden är att utbildningssystemet är positivt men arbetsmarknaden hänger inte med och ju högre utbildning man har desto svårare att få ett arbete. Den arbetslösa delen av befolkningen ökar kraftigt. För de unga ser framtiden ganska dyster ut.

 

I Marocko har inte mycket hänt. Landet är en monarki med stark kungamakt. Håller islam nere. Har genomfört vissa reformer för att möta kritiken mot systemet.

Algeriet. Inte heller här sker stora förändringar. Har ett starkt säkerhetssystem som agerar kraftfullt mot revolutionära rörelser.

I Tunisien skedde en välorganiserad militärkupp och ryggraden är en stark militär. Systemet är repressivt. Bra utbildning och mycket internet. Det finns en motsättning mellan de styrande och stora delar av befolkningen. Islamisering. Ekonomiska problem då investerare skrämts bort, kvinnors rättigheter är inskränkta.

I Egypten finns många Mubarakanhängare kvar i systemet och därmed fördröjs förändringar. Många välutbildade unga som kräver mer frihet. Spänningar finns med motsättningar mellan den revolutionära rörelsen och etablissemanget som är islamstyrt. Även provinsiella motsättningar. De som protesterar är unga revolutionärer, liberaler, socialister, mubaraknostalgiker, vanliga unga egyptier. Protesterna rör hur den nya konstitutionen kom till och dess innehåll, Mursis dekret, den sociala och ekonomiska situationen för vanligt folk. Bakom kulisserna finns Muslimska. Brödraskapet som inte är ett politiskt parti men som har stort inflytande och har en stabil, stark inre cirkel och verkar i olika samhälleliga institutioner. Militärerna har börjat återta sin tidigare maktställning och bl.a. ombetts av Mursi att agera mot uppror i Port Said. Egypten är geopolitiskt mycket viktigt. Banden till USA är fortfarande starka och USA vill påverka Egyptens politik och ger stora belopp till landet.

Syrien. Fullt inbördeskrig. Utvecklingen oviss. Stormakterna har olika syn och stöder var sin sida.

Libyen. Här har islam en stark ställning. Fortfarande pågår interna strider.

Saudiarabien och Jemen. Här är det status quo och förändringar kan inte ens skönjas.

Gaza. Är en politisk härdsmälta. Kraftig islamisering. Hamas slår kraftfullt ner demokratiyttringar.

Unga flyr området. Schism mellan Islamiska Jihad och Hamas. Pengar flödar in samtidigt som det är extremt hög arbetslöshet. Hamas är en del av Muslimska Brödraskapet. Jihad får pengar från Iran. Senaste israeliska attacken mot Gaza en politisk katastrof för Israel.

 

Den arabiska våren innebar att tabun bröts, yttrandefriheten ökade, globaliseringens idéer spreds, stolthet, rädsla för framtiden. Man är dessa länder också tveksamma/negativa till USA:s ställning och delvisa dominans; i Egypten, Iran, Palestina 60-70%, Turkiet ca 55%.

 

Den israeliska politiken är kortsiktig med 2-3 månaders framförhållning. Egypten och Turkiet har en mer långsiktigt perspektiv. Turkiet kan komma att spela en större roll i regionen i framtiden. Inte säkert att Europa är fortsatt attraktivt för Turkiet.

_____________________________________________________________________

 

19 februari 2013

Per Wästberg:

Möten med Mandela och andra afrikanska ledare

 

Per mötte Mandela för första gången för 54 år sedan i Johannesburg i den källarlokal som var Mandelas advokatkontor. Lite senare förbjöds ANC och Mandela gick under jorden. 1963 överlistades han av sydafrikanska regeringens polis och dömdes till döden. Efter starka internationella fördömanden ändrades domen till livstids fängelse. Idag är Mandela svag och vårdas i hemmet.

 

Per ser Mandela som hövdingson, boxare, ståndaktig, med målen frihet och självbestämmande för landet och för dess invånare. Efter frisläppandet från fängelset visade Mandela stor tolerans genom att förhindra mord och inbördeskrig i landet. Han blev en internationell symbol för för just tolerans och framtidstänkande. Självuppoffring, integritet och leva för andra människor var hedersord. Ingen hämnd i tanken. En hövdings demokratiska tänkande.

Han hade god politisk navigationsförmåga och var en revolutionär statsman och blev en ikon för rättvisa. Öppenhet och sanning viktiga begrepp och nationens intressen går före partiet.

Inför valet 1994 talade Mandela om demokratisk frihet för folkens framtid. År av fängelse utplånade inte vårt beslut att bli fria. Minoritetens synpunkter måste beaktas.

 

Per framhåller att det var en oerhört stark upplevelse att få vara med i dessa dagar. Han mötte Mandela på Arlanda 1990 i mars när denne kom på ett besök till Sverige. Regeringen bjöd på middag på utrikesdepartementet. Mandela talade någon dag senare i Globen liksom Ingvar Carlsson. Miriam Makeb sjöng sydafrikanska sånger. Mandela sade bland annat: Bara de som fängslats och torterats är de som kan avgöra om man kan glömma och förlåta. Vi måste arbeta med ständig utveckling. Att vara fri är att leva så att andra ges frihet.

Det svenska stödet till ANC började 1972 genom stora penningbelopp som slussades in i Sydafrika på olika sätt. Sverige gav mer änUSA, Storbritannien, Tyskland och Frankrike tillsammans. För kultur i kåkstäderna över två miljarder kronor.

 

Apartheid innebar laglöshet; de dokument som visade på förtryckarnas handlingar förstördes 1994. Totalt sändes mer än fyra miljarder kronor till Sydafrika. En kanal var IDAF (International Defence and Aid Funds). Man vidtalade engelska kända personer och affärsmän att betala advokatarvoden. En advokatfirma skötte inkomna medel och en annan firma svarade för kontakterna med regeringen i Sydafrika. Husmödrar i Sverige, Norge, Danmark och Holland skrev brev till familjer med fängslade familjemedlemmar i Sydafrika och bifogade pengar. Detta ledde också till många fina kontakter mellan dessa brevskrivare och familjerna i Sydafrika.

 

De låga lönerna leder till strejker och dödsskjutningar. Ett gruvbolag avskedade alla anställda och 54000 personer berördes av detta – en hel stad. Klyftan mellan rik och fattig växer. President Zuma slösar allmänna medel på egna minnesbyggnader och underminerar självständigheten hos olika institutioner. Trots detta är han populär. Han läser inte dokument, är social, möter alla, tar emot människor.

En ledare måste hålla samman alla krafter i samhället. ANC bygger bostäder och ordnar elektricitet i byarna. Brottsligheten har minskat något men 19000 mord och minst 50000 våldtäkter sker varje år.

_____________________________________________________________________

 

7 februari 2013

Andreas Karlsson:

Skogsrövare och skräppeskitar

 

Föreläsningen handlade om hallänningarnas liv under den danska tiden på 1600-talet. Det finns många minnen från den danska tiden i Halmstad: slottet, Norre port, Kirsten Muncks hus, kyrkan, befästningsvallarna. Staden fick stadsrättigheter 1307 genom ett kungligt brev skrivet på Falkenbergs hus. Varbergs fästning påbörjades redan under medeltiden och fick sitt slutliga utseende under Christian IV:s tid (död 1648).

 

På Riksarkivet i Köpenhamn finns ekonomiska handlingar och rättegångsprotokoll. Jämför man livet på 1600-talet med 1900-talet finns det väldigt stora olikheter men samtidigt kan man ana ett modernare samhälle.

 

Kyrkan hade stor makt för 400 år sedan och synen på straff var mycket sträng. Stympning och dödsstraff förekom allmänt. Bödeln fick sin lön i matvaror: korn, fläsk, kött, smör. Han var statstjänsteman men stod längst ner på den sociala skalan.

1619 genomfördes en häxbränning i Halmstad. Bödeln (mästermannen) betalades med en daler för att bygga en stege och femton mark för bålbränningen. Den avrättade kvinnans kvarlåtenskap såldes och pengarna tillföll staten. Dödsstraff kunde utmätas för stöld (inte ens grov), mord, dråp, barnamord, majestätsbrott, olydnad mot överhet. Allmogen såg dessa straff som rättvisa och krävde emellanåt att tingen fällde hårda domar. Samtidigt ansågs det som en kristlig gärning att hjälpa tiggare och utblottade. Lösdrivare var inte accepterade. De sågs med misstänksamhet. Om de tog småjobb för att mat och husrum kunde det gå an.

 

Tingsrätterna hade sällan juridiskt skolade personer och rättssystemet fungerade inte alltid på ett tillfredsställande sätt. Var och en hade rätt att föra sin talan vidare genom överklagande och kunde i sista instans vända sig till kungen i Köpenhamn. Även bagatellartade fall kunde föras till kungen och hans riksråd. Det var lite si och så med rättsäkerheten. Man var inte lika inför lagen. Personer med låg status ansågs till exempel inte vittnesgilla. Personer med högre status fick lindrigare straff.

 

Kyrkan och den kristna tron var hörnpelare i det dagliga livet och i rättsordningen. Tron följde livet ut. Levde man ett gott liv med hopp och tro belönades man med att komma till himmelriket. Helvetet var vid denna tid en realitet där människor pinades på de hemskaste sätt. Kyrkoplikt rådde och den som uteblev från högmässan kunde straffas med tre daler böter. Endast absolut nödvändigt arbete fick utföras på helgdag. Ölförsäljning vid kyrkan gav ett straff på åtta daler. Onykterhet i kyrkan var förbjuden. Det förekom bråk inne i kyrkan under gudstjänsten. Förolämpningar och skällsord hördes: tjuv, hora, skräppeskit, horjägare.

 

Under Kalmarkriget 1611-1613 plågades allmogen svårt av plundrande soldater. Man tog vad man ansåg att man behövde. Både den svenska och danska hären stod för dessa ”våldets gästabud”.

 

_____________________________________________________________________

 

24 januari 2013

Frida Stranne:

Obama – talen och (väg)valen

 

Den amerikanska konstitutionen har alltid varit avgörande för hur långt en president kan gå när det gäller förändringar i den amerikanska politiken. USA:s särställning som demokratisk stat och med dess syn på landets roll i världen begränsar presidentens möjligheter att genomföra en politik som inte markerar USA:s överlägsenhet och tydliggör friheten och den personliga möjligheten till framgång för den enskilde amerikanske medborgaren. Det är viktigt med delstatsdemokrati. Det finns en pågående diskussion om hur konstitutionen ska tokas i olika sammanhang. Så lite federal ¨påverkan som möjligt, anser många.

 

Det finns dock tecken på att Obama lyckats att något tänja på gränserna. Men han har inte genomfört alla de löften han gav inför valet 200 nämligen, stänga Guantanamofånglägret, lösa Palestina-Israel-konflikten och amerikansk utrikespolitik skall följa internationell rätt (drönarattackerna strider mot internationell rätt),

Obamas val av nya innehavare av posterna som utrikesminister (John Kerry) och försvarsminister (Chuck Hague) samt ha kvar vice presidenten Joe Biden inger förhoppningar om en viss kursändring. USA:s ekonomi är mycket ansträngd och landet behöver sänka sina utgifter kraftigt. Ett sätt är att minska den militära budgeten.

 

USA är världens starkaste militärmakt och har inte mindre än 725 kända militärbaser. De 17 största kostar 1,5 miljarder dollar. 250000 soldater finns förlagda världen över. 11 stora hangarfartyg med kärnvapen kontrollerar haven. Iran är kringgärdat av amerikanska baser och fartyg och man kan fråga sig vem som hotar vem. USA:s militära förmåga är större än de femton närmast starka länderna tillsammans. USA har deltagit i mer än 200 krig under sin tid som stat. Landet har påverkat andra stater att utvecklas i demokratisk riktning men det finns exempel på motsatsen. Då har det gällt att frösvara amerikanska intressen, vilka då har fått gå före demokrati och mänskliga rättigheter.

 

George Washington ansåg att den amerikanska staten inte kunde lita på någon. Detta måste ses ur den tidens synvinkel: Landet hade genom krig brutit sig ur engelskt styre och hade också andra fiende i området som Frankrike och Spanien.

 

I namn av konstitutionen gjorde beslagtog man land västerut, Fan råvaror och begick folkmord, vilket man måste rättfärdiga. O´Sullivan skrev Manifest Destiny: Ett förutbestämt ideal att USA skulle förverkliga det fantastiska i konstitutionen.

 

Den amerikanska nationalismen är ett kitt som håller samman nationen. Vem som helst kunde (och kan?).bli amerikanska medborgare. Var och en har sin egen frihet och rätten till eget beslutsfattande. Misslyckande beror helt på den enskilde individen. Var och en har rätt till ägande och var och en äger sin egen försörjning (Thomas Jefferson). Den amerikanska drömmen är idén om att alla har lika möjligheter: ”the selfmade man”.

 

Framtiden? Nya länder utmanar ekonomiskt, USA:s militära överlägsenhet består, ekonomisk stagnation i landet en fara, delvis en ny inriktning på utrikspolitiken. Det finns en viss ängslan inom USA för att landet ska förlora sin särställning som stormakt på alla plan.

_____________________________________________________________________

 

22 november 2012

Kjell Albin Abrahamson:

Att vara historiens sekundvisare

 

Kjell Albin har varit korrespondent i Östeuropa under mer än 30 år och också knuten till Sveriges Radio. Efter att han även medverkat i TV insåg han att han nog hade mer av ett radioutseende.

 

Varje generation upp lever ett mirakel. För vår generation var det när Berlinmuren föll. Denna 28 mil långa inspärrningsanläggning som stängde in mer än 20 miljoner människor i östra Tyskland föll och med den hela det Sovjetdominerade området.

 

Under de 74 år som kommunisterna styrde i Sovjetunionen dödade regeringen 32 miljoner människor enligt officiell statistik. Kommunistiska regeringar och terrorister dödade 100 miljoner, vilket är fler än antalet dödade i de två världskrigen. Nazisterna tog livet av 25 miljoner civila.

 

En tredjedel av den svenska journalistkåren röstar på kommunismen. Med en rösts övervikt röstade det svenska kommunistpartiet bort ordet kommunist ur partiprogrammet. Men många ansåg sig vara kommunister. Varför? Kommunismen har en så framstående historia (ordföranden i Kommunistisk Ungdom).

Kjell Albin deltog i slogantävling inför OS i Moskva 1980 med förslaget: Besök Sovjet innan Sovjet besöker dig. Han räknade inte med att få något pris.

 

Efter ett seminarium på Södertörns högskola avslutade deltagarna med att gå på KGB Bar och restaurang! Hur osmakligt kan man bete sig?

 

Lenin var nog en av de största mördarna i historien. Mängder av brev finns bevarade i vilka han uppmanar lokala kommunistpampar att döda alla möjliga grupper av civila, oliktänkande politiker och militärer som inte föll honom i smaken.

 

Det finns många svenska politiker som stirrat sig blinda på kommunistiska ledare. Pierre Schori ansåg att Fidel Castro var ”en övermänniska” och att Castro ”var för stor för sin ö”.

 

Che Guevara var allt annan en hjälte. Han skrev bland annat: ”För att sända personer till arkebuseringspatrullen är en domstol utan intresse”.

 

Göran Greider och Åsa Linderborg skrev nyligen i Aftonbladet: ”Det pågår en vettlös och historielös demonisering av Lenin”.

Lars Ohly säger: ”Inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter kan tjäna socialismen”.

_____________________________________________________________________

 

8 november 2012

Anders Källgård:

Med Napoleon till Sankt Helena

 

Anders började föreläsningen med en genomgång av Napoleons liv som krigare och statschef.

Därefter företog han en resa till Sankt Helena och några andra mindre kända öar i Atlanten.

_____________________________________________________________________

 

11 oktober 2012

Barbro Hedvall:

Stil och politik – hur makten signalerar genom klädsel,

uppträdande och kontakter med väljarna

 

Barbro har sedan länge intresserat sig för klädseln hos politiker, affärsmän, företagsledare m.fl. Under sin tid som journalist på Expressen för flera års sedan var det ganska lätt att kunna se till vilket parti en politiker hörde till genom att se på vederbörandes klädsel: Socialdemokraterna var klädda i beige med konstfiber som gjorde att det skrynklade sig, moderaterna gick klädda i mörk kostym, folkpartisterna var bäst klädda. Nu kan man inte se skillnad.

Barbro har som ledarskribent en gång skrivit något som skapade en löpsedel. Det gällde en klänning som Drottning Silvia bar vid statsbesök i Finland. Den var, menade Barbro, inte välskuren och tygets färger och mönster var helt fel. Hon fick då ett telefonsamtal från Drottningens sömmerska, som meddelade att just den klänningen hade hon inte gjort utan en sömmerska i Köpenhamn.

Makthavare har i alla tider velat berätta om sin makt genom de kläder de bar. Det manliga modet var längre tillbaka i tiden väldigt kvinnligt på så sätt att man bar sammetstyger, spetskragar, högklackade skor, silkesstrumpor m.m. Ludvig XIV i Frankrike är det stora exemplet på detta. Det var viktigt att med sina dyrbara kläder och elegans vara finare och dyrare än andra i samma ställning. Efter franska revolutionen försvann detta mode och den mörka kostymen blev plagget för män. När kvinnorna i Sverige fick plats i riksdagen 1922 klädde de sig i mörka dräkter. Först efter andra världskriget kunde man klä sig i t.ex. beige och kvinnorna i ljusare kläder. Nu knappast några regler för hur man får klä sig. Barbro saknar lite av stil hos politikerna. Influenserna kan ha kommit från USA (Kennedy) men TV kräver inte mörk kostym e.dy. Vid debatter i TV är det dock vanligt att männen klär upp sig med slips.

Det är viktigt att politiker blir igenkända och de kan därför inte klä sig helt hur som helst. En viss typ av dräkter men i olika färger kan för kvinnor vara lämpligt (ex. Angela Merkel. Viktigt att hitta de färger och snitt som passar. Margareta Winberg lät göra en färganalys och ändrade sin stil. Margret Thatcher är det mest tydliga exemplet på en politiker som ”gjorde” om sig. Hon kom från enkla förhållanden men som Toryledare måste hon ha en stil som speglade Tories väljarkår och samhällsklass.

Olika länder har olika krav. I Norden förväntar vi oss att politikerna i viss utsträckning ska vara som vi andra. Detta liknar hur det är i USA. På kontinenten är det mer formell klädsel som gäller. I Frankrike är det vanligt att politikerna ”kläds upp” av modehusen. I USA kräver man i offentliga sammanhang att manliga politiker är klädda i kostym även om kostymen ofta är för stor och av dålig kvalitet. Men på fritid accepteras lättare och ledigare klädsel.

Alliansens partier uppträder emellanåt i en samordnad stil, t.ex. skjortor av samma snitt men i olika färger.

Slipsen är en klassmarkör, förr inträdeskrav på krogen, viktigt att knyta den på rätt sätt. Idag finn skjortor som är skurna för att bäras utan slips. Affärslivet är mera konservativt. Ericsons VD uppträder utan slips, kanske en markering av att bolaget finns i IT-branschen. Där är man inte intresserad av kläder. Ju slafsigare klädd desto brightare i huvudet, menar en del.

I Orienten bär man inte slips även om man har vit skjorta.

En annan viktig del av stilen för män är frisyren. Rakat huvud (Fredrik Reinfeldt) är modernt. Det är rationellt – man lägger ingen tid på frisyren dock rakning). Anders Borg är på vissa sätt en avvikare. Hästsvans och ring i öret. Men han har pondus på grund av sin kunskap och kompetens. Det inre är viktigt. För kvinnor är håret viktigt. Gärna en enkel men stilfull frisyr. Har kvinnan en invecklad frisyr som kräver tid att ordna då har hon inte så stor makt.

Vladimir Putin vill ha en machostil inspirerad från Hollywood men är i sin politik auktoritär. ??

Barbro efterlyser lite mer av respektavstånd mellan oss vanliga och makthavarna. Politikerna är av oss utsedda att ta beslut å våra vägnar. Vi bör respektera deras arbete och deras beslut bland annat genom att respektera dem och deras arbete.

_____________________________________________________________________

 

20 september 2012

Lars Danielsson:

Är Kina på väg att ta över USA:s roll som världens supermakt?

 

Blir det ett skifte från USA-dominans till att östra Asien kommer att dominera? Ska vi vara oroade? Vi behöver inte vara oroliga. I stort är vi svenskar inte rädda för att världen ändras. Kina är världens näst största ekonomi. I Asien är Japan trea, Sydkorea tolva och Taiwan nummer 20. Hur ser det enligt Världsbanken ut år 2050? Kina 1, USA 2, Japan 3, Tyskland 7.

Ekonomin växer snabbast i Östasien. När ekonomierna växer ökar också spänningarna mellan länderna.

Ca 1850 en tredjedel av världens BNP. I Maos Kina 1%. Dagens kommunistiska Kina en diktatur, ingen egentlig kommunism, statkommunism, auktoritärt. Läskunnigheten är 79%; högst i Norden, Nederländerna, Kanada. 150 miljoner lever under fattigdomsstrecket, en dollar per dag.

Vi bör vara för vår egen skull att det går bra för Kina. Nu kan Kina försörja sitt folk, vilket leder till att världsmarknadspriset på livsmedel är lägre än om Kina skulle göra stora inköp.

 

Kommer Kina att fortsätta vara världens fabriksgolv? Nu börjar andra länder i Sydostasien att konkurrera med Kina om billig arbetskraft. Lars tror inte att Kina på allvar kommer att konkurrera ut oss. För att få en utvecklad marknadsekonomi krävs:

*En fungerande rättsapparat med lagar som gäller. I Kina idag är rättsordningen underordnad Kommunistpartiet. En majoritet av domarna har ingen juridisk utbildning

*Större inslag av tjänster. Utvecklas fr.a.i större företag. Vågar inte misslyckas.

*Instrument för att styra 1,45 miljoner invånare. Ledarna sockrar instrumenten för att styra landet.

*Det finns inga kommunallagar. Man styr på lokal nivå genom förhandlingar.

*Förr alla pengar från Peking. Nu ca 80% eget i kommunerna, 20% från Peking. Talesätt tidigare: ”Bergen är höga och Peking ligger långt bort”.

*Ett socialförsäkrings- och pensionssystem vilket saknas idag

Kinesen har den högsta sparkvoten i världen. Man konsumerar minimalt. Stort problem. Folk sparar sina pengar för framtiden, utbildning för barnen. 19-20% av ungdomarna går till universitet. Terminsavgiften för en termin är ca 4000 svenska kronor vid nästan alla universitet.

Korruptionen i Kina är mycket utbredd. Man anses ha rätt att ta för sig. Man misstror fr.a. myndigheterna. 1,5% litar på myndigheterna i Kina. I Sverige 85%.

Är Kina ett militärt hot? Nej, menar Lars. Försvarets roll är att stärka kommunistpartiets roll. Hålla ihop landet. Fortsätta säkra landets tillväxt., som i sig innebär en rovdrift på miljön. Den kinesiska industrin ”tar” råvaror från andra länder. Det är redan nu en kamp om resurserna.

1/3 av grundvattnet är inte drickbart. 2/3 av energin från kol. Kol subventioneras av staten. Luften är förfärlig – inför och under OS i Peking 2008 stängdes alla fabriker i Peking. Den tunga industrin är smutsig. Detta är en tickande bomb i Kina. Det är i vårt intresse att Kina ställer om sin produktionsapparat.

USA flyttar sina militära resurser från Väst till Östasien. I ett råvaruhungrigt Kina risk för hårda åtgärder.

1-barnpolitiken tillämpas relativt strikt. 2013 leder till att arbetsmarknaden minskar. Ca 2022 Kinas befolkning minskar. En växande andel pensionärer.

I vårt intresse att Kina tillväxer och utvecklas och att det inte blir en kollaps i Kina. Det är viktigt att Kinas ledning tänker om. 80% av befolkningen vill att deras barn ska få det bättre än de själva. Det förekommer protester mot övergrepp (som är vanliga) och den hotande miljösituationen. När folk märker att tillväxten minskar risk för att man protesterar. Ett tryck kommer underifrån ör att påverka. Kommer den nya ledningen att göra förändringar som är nödvändiga?

Viktigt att det finns en vettig samtalston mellan Kina och USA. Att ledarna träffas för samtal. Hoppas att vi slipper välja endera landet. Kinas ledning måste inse att det egna folket ska få det bättre. 1980 bodde 80% på landet, idag 50%. Snabb urbanisering. Allt svårare att få bostad i städerna. Bostadsspekulation finns. Medelklassen omfattar ca 250 miljoner. 7-8 miljoner är oerhört rika och placerar sina pengar i bostäder. De nybyggda bostäderna köpspå spekulation. I jordbruket en stor användning av kvävegödsel.

Bankväsendet. Av världens sex största banker är fyra kinesiska. Mest statligt ägande. Räntan styrs hårt av riksbanken. 2011 gick 1300-1400 banker i konkurs. Det saknas ett fastighetsregister. Ingen brist på kapital. Obalans i systemet.

Det är möjligt att fritt resa runt i landet, undantag är Tibet och Sinkiang. Språket är problem men det förekommer nu mer av engelska på skyltar.

Oppositionen ger uttryck för en grundläggande misstro vad gälle vårt demokratiska system. Kina kan inte ha vår demokrati, menar man. Protesterna rör sig oftast om övergrepp från myndigheterna mot enskilds rätt och mot de stora miljöproblemen.

Kina vill ha ett modifierat system.

_____________________________________________________________________

 

13 september 2012

Sven Dahlbom:

Svamp – ett alldeles eget rike!

 

Svampplockning är spännande men kräver kunskap så man inte riskerar att bli förgiftad eller illamående. Är man det minsta osäker på vad det är för svamp man plockat ska man absolut inte smaka på den eller äta den. Svampar kan vara lika varandra och det finns i många fall en risk för förväxling.

 

Det anses att det i Sverige finns 12500 arter och 100000 i världen men troligen ligger antalet i världen på 1-1,5 miljoner. Vi plockar storsvamparna men det finns ett mycket stort antal små svampar, rostsvampar, sotsvampar, jästsvampar. De är i många fall skadliga för mänsklig verksamhet. Potatispesten på Irland under 1800-talet ledde till att över en miljon människor dog. Mjöldryga är oerhört giftig. Svampar är viktiga för nedbrytningen av organiska ämnen i naturen.

 

Forskningen har tillbaka haft svårt att placera in svamp i det biologiska systemet. Men nu är svamp ett eget rike skilt från både djur och växter. I folktron ansågs bland annat att svamp uppkom som spår av älvornas dans.

5-10% av en svamp är synlig. Det mesta ligger i jorden och kan uppta stora ytor och det är svampens fruktkropp vi plockar. Svamp kan indelas i basidiesvampar (skivlingar, tickor, taggsvampar, soppar, flugsvampar) och säcksvampar (äkta tryffel, murklor, jordstjärnor).

Sporerna är mycket lätta och kan föras långt av vinden; man hittar dem vid polerna bland annat.

 

Redan romarna åt svamp. De högre stånden införde svamp i maträtter och Drottning Kristina hade svamp på menyn runt 1650. Kajsa Varg har svamprätter i sina recept. Karl XIV Johan var mycket förtjust i stensopp, som också kallas Karljohansvamp.

Vår främste svampkännare är Elias Fries, prästsonen från Femsjö. Han är svampens Linné.

Han var professor i Uppsala.

 

Dagens svampböcker anger ätbart, giftigt men man måste själv examinera det man plockat. Bland de tveksamma svamparna kan nämnas stenmurkla, riddarmuseron, grå bläcksvamp, pluggskivling, svartriska). Mycket giftiga är vit flugsvamp och lömsk flugsvamp samt giftspindlingen.

Vid bestämning av svamp kan man se på hatten, foten, sporfärgen (vit, röd, brun, svart), lukten/doften, smaken (mild, stark, fadd), sporernas utseende. Kemiska analyser och DNA-analyser används också.

Svampar är vanligen knutna till vissa träd. Hyferna knyts till trädens rötter – mykorrhiza, smörsopp till tall, lärksopp till lärkträd, aspsopp till aspträd.

 

Svens tio favoriter är: kantarell, kantkremla, nejlikbroskskivling, mandelriska (finns i lövskog, bok, ek, ska ej blandas med andra svampar), sotvaxskivling (ängar, hagar), ängsvaxskivling, blek taggsvamp, karljohansvamp (förväxla inte med gallsopp), brunsopp (grönblå vid tryck), blodsopp.

_____________________________________________________________________

 

12 april 2012

Anna Takanen:

Fan ska vara teaterchef!

 

Anna är uppvuxen utanför Falkenberg och idag skådespelare, konstnärlig ledare och vice VD på Göteborgs stadsteater.

 

En teaterkväll kan bestå av röra, glömska, nerver och ”spelet kan börja”.

Teater är levande konstnärskap, sker i nuet, konst ska vara osäkrad.

 

Anna gick teaterlinje i Halmstad, teaterhögskola i Malmö. Hennes mentor har varit Susanne Osten.

Fick erbjudande om anställningen vid Göteborgs stadsteater 2006. Tvekade men antog utmaningen. Hon lägger reperoaren, 12 uppsättningar per år. Ska ha bredd och spets.

Teater är grundforskning om hur det är att vara människa.

 

Från politikerna formuleras målen för verksamheten: utforska och tolka samtiden, konstnärlig kvalitet, tilltala ung publik, behålla den trogna publiken.

 

Hur är det med teatern om 10 år?

Mer levande än någonsin. Står stark.

Frilansande skådespelare?

Finns i England och USA. Teatern blir sämre, osäkrare, spända skådespelare, press på konsten.

Skådespelarutbildningen om 10 år?

Eleverna lära sig elementära saker om konsten och livet.

Skillnad teater – film?

Film är vänta, bortklipp.

Teater är nuets konst, mana ingår i ett sammanhang.

Vad krävs som skådespelare

Hårt arbete, Repetition mellan kl. 10 och 15.Paus. Sminkning, påklädning och föreställning.

Vad betyder publiken?

Otroligt mycket. Relationen skådespelare och publik måste vara trovärdig.

Favoritskådespelare?

Kvinnor: Margareta Krook, Ann Petrén

Män: Thomas von Brömssen, Christer Henriksson

_____________________________________________________________________

 

29 mars 2012

Bengt af Klintberg:

Halländska sägner förr och nu

 

Det finns oändligt många fler sägner än sagor men de är inte så litterärt intressanta som sagor.

Sägner handlar ofta om spöken, gengångare, stortjuvar, präster och starka karlar.

 

Halländska folksägner är många, de flesta från medeltiden. Det finns en influens från Danmark och framför allt från Jylland.

August Bondesson skrev sagor. 1927 kom Halländska folkminnen av Johan Karlén ut. De speglade traditioner från Fagered. Walter Dickson gav ut Jävlafora – halländska sägner och Lasse i Gatan och andra sägner.

Smörkull är en sägenomspunnen plats.

I modern tid florerar sägner bl.a. kring Gekås i Ullared.

_____________________________________________________________________

 

15 mars 2012

Gunnar Wetterberg:

Axel Oxenstierna och hans tid

 

Redan som åttaåring blev Gunnar intresserad av historia. Det fanns historiker i släkten och hans avsikt var att bli lärare i historia och samhällskunskap. Det blev inte så. Efter tjänst på bl.a. UD, finasdepartementet och Kommunförbundet är han nu samhällspolitisk chef på SACO. I anslutning till studierna i Lund skrev han essäer som byggde på historiska ”skrönor”.

Under många år umgicks han med tanken att skriva en bok om Jesper Svedberg. Men så visade det sig att det in fanns någon riktigt bra biografi om Axel Oxenstierna.

 

Axel Oxenstierna är en av de största politiker som funnits och utan tvekan den främste i Sverige. Som 28-åring blev han den 6 januari 1612 rikskansler i Sverige. Han upprätthöll den befattningen till sin död i augusti 1654. Vid sitt tillträde deklarerade han sitt huvudbudskap: Alla våra grannar är våra fiender; Danmark, Ryssland, Polen och flera tyska stater.

Från att ha varit närmast medeltida i styrning och funktion i landets regerande förvandlades Sverige under Oxenstierna till en av de riktigt stora makterna i Europa och norra Europas stormakt. Sverige och Frankrike var garantimakterna för den Westfaliska freden 1648.

 

Oxenstierna var en outtröttlig brevskrivare. Han skrev ca 10000 brev och tog emot ca 30000.

Tyvärr var hans handstil mycket svårläst. Han blandade svenska, tyska, latin och ibland grekiska och hebreiska ord i texten. Vitterhetsakademien började i slutet av 1800-talet att publicera breven och den utgivningen fortsätter än idag. Därför kan man idag läsa Oxenstiernas korrespondens och därmed kunna förstå honom och hans sätt att styra landet.

 

Som ledare var han mycket framstående; han var skicklig i retorik, strategi, taktik, förhandling och personalledning. Oxenstierna byggde upp en modern statsapparat som till stora delar finns än idag. Härigenom kunde han med tiden låta de olika kollegierna ta hand om enklare ärenden inom sina respektive områden.

När Oxenstierna tillträdde som rikskansler 28 år gammal var övriga i riksrådet betydligt äldre;

40-50 år. Riksrådet bestod utöver rikskanslern av fyra ledande råd; riksdrotsen med ansvar för rättsväsendet, riksmarsken med ansvar för krigsmaken, riksamiralen med ansvar för flottan och riksskattmästaren med det ekonomiska ansvaret.

Endast adelsmän kunde få dessa befattningar liksom flera andra statliga uppdrag. Det fanns inom adeln kanske 500 vuxna män. De flesta dugliga av dessa var från Finland, Småland och Västergötland. Karl IX hade genom Linköpings blodbad avrättat de främsta adelsmännen fr.a. inom högadeln. Sverige och Finland hade sammanlagt en befolkning på ca 1 miljon människor vid denna tid.

 

Oxenstierna ingick i en stor syskonskara och sönerna sändes alla till Tyskland för studier och kanske också för att undgå Karl IX:s förföljelser. Axel Oxenstierna blev diplomat och en gudabenådad förhandlare. Som 25-åring satt han i riskrådet. Karl IX sände trupper till Polen för att hindra Sigismund och hans söner att försöka bli kung i Sverige. Detta misslyckades och Axel Oxenstierna ifrågasatte kungen, vilket var en riskabel handling. Han ser faran från Danmark som också anföll Sverige. Gustav II Adolf var 17 år då han förklarades myndig vid Karl IX:s död 1611.

 

Axel Oxenstierna överhopades av mängder av små och stora frågor och problem. Han ställde sig då två frågor: Vad ska jag göra för att problemet inte kommer tillbaka och om ddet kommer tillbaka vad ska jag göra så att det aldrig kommer tillbaka till mig. Detta var grunden till att han inrättade en mängd kollegier (ämbetsverk) som skulle sköta det löpande arbetet.

_____________________________________________________________________

 

1 mars 2012

Nils Uddenberg:

Själens shamaner

 

Nils båda föräldrar var psykiatriker och han följde i dem i yrkesvalet. För 30 år sedan slutade han som utövande läkare och började bl.a. skriva böcker om olika ämnen.

 

Vad är psykiatri? En del av läkekonsten. Handlar om människans själsliv. Vad formar människans personlighet? Vilka har hallucinationer? Var går gränsen friskt-sjuk?

Psykiatriker försöker få förändring och att bota. Förr ägnade man sig åt trepanering för att bota.

Det har alltid funnits galningar, dårar och liknande som kan speciella saker, har förmågor som är udda. Man såg tidigare mentalsjukdomar som onda andar som angripit människan, som att djävulen tagit sin boning i personen, som guds straff. Men även att man syndat och därmed fick en skuld och straffades.

 

Inom vårdsektorn såg man det en blandning av olika sjukdomar. Den medicinska psykiatrin uppstod ca 1800. Under 1700-talet fick vetenskapen allt större betydelse. Alla mäniskor hade ett grundläggande värde. Man började utveckla psykiatrin. Philip Pinell tog sig till Paris i anslutning till franska revolutionen. Efter revolutionen fick han ansvar för två stora hospital med bl.a. sinnessjuka. Införde en human behandling – samtala, stödja. Pinell hade en biologisk syn på sjukdomen. Hjärnan skadad. Den drabbade personen hade ingen skuld i sjukdomen.

 

Henrik Sjöbring menade att vi föds med olika genetik och påverkas av infektioner som kan ge mentala besvär. Hade inflytande på den medicinska synen på mentalsjukdomar längs svenska västkusten.

På S:t Lars sjukhus i Lund använde man insulinbehandlingar mot schizofreni, vilket ansågs bota. Man trodde att man på det sättet kunde komma åt hjärnan. Denna behandling tog man också till därför att man inte hade någon annan bättre metod. Det var en vanlig behandling runt om i världen.

 

Under 1950-talet kom de första psykiatriska medicinerna. Det blev en dramatisk förändring inom disciplinen. Nu kunde man lindra sjukdomen. 1968 fanns alla mediciner: Nils var inte nöjd som läkare. Det hade blivit för enkelt att ta till mediciner. Han ville inte ha piller som en rutinåtgärd. Senare kom tanken att prata folk till rätta. ”Ord som befriar.”

Kristerapi är en behandlingsmetod, där den person som haft svåra upplevelser skulle berätta om allt detta. Samtalen gick tillbaka till Freud, som byggde sin terapi på att sexualiteten var central och påverkade oss mycket starkt. Han skapade en föreställningsvärld som han menade var vetenskaplig och införde olika begrepp och ett sätt att resonera; bortträngning, projektioner etc.

 

Vad är då en shaman? En folklig botare utan vetenskaplig skolning. Anses tillsammans med präster vara det äldsta yrket som vi människor har.

_____________________________________________________________________

 

16 februari 2012

Ellen Hillbom:

Afrika – en levande kontinent

 

Ellen har tillsammans med Erik Gren skrivit boken Afrika – en kontinents ekonomiska och sociala historia. Denna skrift låg till grund för föreläsningen.

Afrika är nog den kontinent som vi känner minst till. Avståndet till Afrika är känslomässigt långt. Intresset för kontinenten har glädjande nog ökat.

 

Afrika är en diversifierad kontinent. Ellen anlägger ett afrikanskt perspektiv – inte ett europeiskt, vilket har varit rådande under lång tid. Hon gör fölande tidsindelning av Afrikas historia från år 1000:

1000 – 1850

1850 – 1920 Global råvaruhandel, kaffe, kakao. Kolonisering.

1920 – 1950 Kolonial etablering. Expansion.

1950 – 1985 Frigörelse. Framgångsanda. Ekonomisk kris.

Kostnaderna ökar. Oljepriset går upp. Råvarupriserna sjunker.

1985 – framåt Svår ekonomisk kris. Oklart hur utvecklingen blir. Kinas roll.

Intresset för investeringar ökar.

 

Afrika har idag nästan en miljard invånare. Det finns stora motsatser: Nigeria –

Tchad, Kongo – mauritius. Rikt – fattigt.

 

År 1000 – 1850.

Afrika mest känt för handeln genom Sahara, karavanvägar. Vid slutet av 1400-talet tog européerna sig till Afrika. Portugal seglade längs kusten söderut.

Afrika hade stor handel österut med Indien, Kina. Afrika glest befolkat. Tre typer av produktionssystem: 1. Jägare, samlare, 2. Boskapsskötare. 3.Jordbrukare.

Exempel: 1. San-folket i Kalahariöknen. Nomader. Arbete bestod av att få föda. Mest praktiska sätet att dra nytta av naturen. Löst sammanhållet samhälle.

2. Många olika typer av samhälle. Fastboende, nomadiserande, Klaner, släkter. En högre nivå av organisation.

3. Jordbruket uppstod lokalt och självständigt i Afrika utan påverkan från det stora området i tvåflodslandet (nuv. Irak) där jordbruket i övrigt anses ha börjat. Enklare samhällsstrukturer.

 

Stora kungadömen, t.ex. Great Zimbabwe, ett kungadöme i nuvarande Zimbabwe och Zambia. Stenstäder med relativt kvalificerad arkitektur. Européerna menade att dessa inte kan vara byggda av afrikaner. Måste ha fått inflytande från Europa. Stor handel österut.

 

Slavhandeln var svår för delar av Afrika. Det utvecklades en ”triangelhandel” som utgjordes av slavar från Afrika som levererades till Karibien. Här såldes slavarna och socker, kryddor m.m. lastades för transport till England. Där tillverkades enkla varor för afrikanernas behov och lastades för försäljning i Afrika så att man kunde köpa slavar.

Man räkan med att minst 14 miljoner afrikaner fördes över till Karibien och övriga Amerika. Handeln var störst under 1600- och 1700-talen. England förbjöd den internationella slavhandeln 1807. Det fanns också en muslimsk slavhandel från ca år 1000 till år 1850. Även här räknar man med minst 14 miljoner som berördes.

Slavhandeln var dödsstöten för Afrikas stater. Professionella slavhandlare berikade sig. Slavhandeln påverkade befolkningssituationen. Det var den fertila delen av befolkningen som togs eller köptes/såldes som slavar. En del afrikaner lyckades fly till skogs och började leva som jägare och samlare.

 

År 1850 – 1920.

Under denna period upphörde slavhandeln. Produktionen av råvaror som kakao och palmolja ökade och handeln blev internationell. I Västafrika var jordbruket småskaligt men i Östafrika

Storskaligt med plantager och europeiska jordägare. Kontinenten genomgick en ekonomisk expansion. De europeiska staterna tänkte: kolonisera! Koloniseringen var en av orsakerna till första världskriget.

De centrala delarna av Afrika blev intressanta: missionärer och upptäcktsresande som Livingstone och Stanley. Poängen med upptäcktsresorna var att det skrevs kontrakt om att olika europeiska länder övertog stora landområden. 1883-84 var det en stor internationell konferens som delade upp Afrika. Den belgiske kungen Leopold sade sig vara en god människa och en vän av Afrika och fick Kongo som en privat koloni. Han skapade omedelbart ett skräckvälde av det hemskaste slag. Senare tog staten Belgien över kolonin.

 

Vissa stater var värdelösa då de saknade råvarutillgångar. Andra var rika på mineraler (Sydafrika).och naturgummi (Kongo). Det blev en kamp om råvarorna och det holländska området med rika guld- och diamantfyndigheter drogs in i Boerkriget.

 

År 1920 – 1950

I kolonierna införde européerna administration av europeisk typ. Man försökte lära afrikanerna hur man skapar ett effektivt jordbruk. Antropologer sändes till Afrika för att dela in Afrika i etniska grupper. Man skapade också ”nya” grupper, t.ex. tutsier i Ruwanda, genom att gynna vissa inhemska grupper på bekostnad av andra. Splittra – söndra – härska var formeln. Detta lede till protester och etniska konflikter med ursprung i kolonisationen.

Indirect Rule administrerade de britter som fr.a. bodde i städerna, Crownland. Vissa städer grundades av européerna. Övriga områden var Ethnic Land och sköttes lokalt. Man kontrollerade gränserna för att kunna ta upp tull på exporten. Det var få afrikaner som utbildades och då i städerna. Detta gav en tudelad kontinent. 60-80 % av befolkningen var utanför samhället vad det gäller skatt och administration.

 

År 1950 – 1985

Under 1950-1970 var det god utveckling i Afrika. Självständigheten växte fram som en följd av andra världskrigets kamp för demokrati och frihet. Kolonierna krävde frihet och självständighet. Det kom fram en del politiska profiler som Nyerere i Tanzania och Nkruma i Kongo. De hade utbildats och fått idéer om politik, frihet och demokrati. I många länder uppstod politisk oro efter självständigheten. Statskupper och inbördeskrig i bl.a. MoÒ«ambique och Angola.

En viktig tanke var panafrikanismen som manifesterar allt bra i Afrika.

Det kalla kriget ledde till stort intresse för Afrika när det gäller politik, ekonomi och råvaror.

 

1985 –

Politisk oro på många håll. Stor kris. Oljekrisen medförde stora kostnader. Även sjunkande råvarupriser. Hur hanterar staterna inkomster och investeringar? Ont om pengar, varför man tog stora lån som gav skuldkriser. Man kunde inte låna av privata banker. Världsbanken gav lån för strukturanpassning.

Ingen beskattning av befolkningen eller handeln. Man främjande frihandeln.

Idag satsning på jordbruk. Den vanligaste jordbrukaren är en kvinna med en hacka.

Tveksamt om Afrika kan försörja sin befolkning. Man måste bekämpa fattigdomen. Folk är ofta undernärda och kan inte beskattas. Viktigt fördela tillgångarna, utveckla privatsektorn, höja lägstanivån, ordna arbete för folket som därmed kan känna sig nyttigt. Ekonomierna måste diversifieras men är känsliga och sårbara.

 

Man måste främja nationalstaten och få alla med men den finns inte i Afrika.

Höga råvarupriser som man bör utnyttja för att skapa utbildning och sjukvård. 40% av Afrikas tillgångar finns i europeiska banker.

Kina har alltmer vänt sig mot Afrika. Till viss del överdrivet. Man har planer men de realiserasinte alltid. Även Sydamerika börjar intressera sig för Afrika.

Sammanfattat: Afrika går mot ljusare framtid.

_____________________________________________________________________

 

2 februari 2012

Barbro Jönsson:

Civilkurage

 

Barbro inledde med frågan: Vem kan man lita på? Och fortsatte med: Det handlar om trygghet och säkerhet och civilkurage i vardagen.

Trygghet kan vara barnets tillit till modern eller hundens tillit till husse. Trygghet är att göra trygg, skydda, säkra. Trygg är att känna sig säker, lugn, skyddad, fredad, ombonad och att vara i säkerhet.

Exempel på civilkurage visade de galna mödrarna i Buenos Aires, många händelser under Pragvåren 1968 och norska motståndsmän under andra världskriget bl.a. Max Manus.

Vad är då civilkurage? Ha mod att stå för sin mening. Stå upp för sina värderingar trots risk för en själv eller annan person liksom öppet eller latent motstånd från omgivningen.

 

Vilka hot kan vi idag se mot våra drömmar om ett bra liv och vår trygghet? Barbro svarade själv: fanatism, girighet, likgiltighet och rädsla. Men detta är inte något nytt.

Har samhället blivit farligare? Ja vi har maskiner och annan teknisk utrustning idag. Har brottsligheten blivit farligare? Den har inte ökat i antal. Den globala brottsligheten och fanatismen har nått Sverige. Vi har idag sämre social kontroll och därmed inget tryck på potentiella brottslingar. Vi har en stor social utslagning och andra normer att identifiera oss med. Normerna har delvis ändrats. Det finns en skillnad mellan storstaden och landsbygden.

Brottsligheten har ändrat karaktär. Fler vapen, narkotika och anabola steroider gör att de normala känslorna skjuts åt sidan. Girigheten har ändrat utseende.

 

MC-gängen respekterar inte samhället de lever i. Affärsidén är att skapa myten om dem som farliga. Ensamma är medlemmarna i stort OK men i flock driver de på varandra. Brödraskapet Wolfpack har som symbol en varg, vilket illustrerar detta. Gängen är beväpnade men innerst inne rädda människor.

 

Hur hanterar vi detta? Vi blir rädda och drar oss undan så fort någon antyder en koppling till gängen. Vi romantiserar gängen. En del ansluter sig eller bryr sig inte. En och annan kanske konfronterar och ifrågasätter.

Gängen sysslar med utpressning. Vi vet att de är beväpnade, använder hot och är beredda att ta till våld. Vi uppfattar dem som en anonym grupp och därmed som obehagliga.

 

Hur ser det ut i verkligheten? Gängen är mer aggressiva mot varandra. Skjuter och även dödar varandra. Enligt Säpo är det mer skäll än bett. De vill ju att vi ska vara rädda för dem. De har inte intresse och förmåga att begå brott mot den vanliga människan.

 

Hur förhåller vi oss till civilkurage? Vi har alla ett gemensamt ansvar för att samhället fungerar och respekterar lagar och regler. Envar kan förhöras om något som hänt. Var och en som inte är part i målet får höras som vittne. Det finns en vittnesplikt.

Vi får inte underlåta att avslöja eller hindra brott.

Viktigt är att var och en tar sin del av ansvar i samhället, hjälper till, håller koll på omgivningen, kontaktar polis vid behov. Låt inte bara andra ta ansvar i samhället.

_____________________________________________________________________

 

8 december 2011

Thomas Andersson:

Fågelkust

 

Tillsammans med Lars Rosenberg har Thomas gett ut boken Tidvatten om området Morups Tånge – Galtabäck. Boken kom ut för några veckor sedan.

Området ingår i Natura 2000 men är inte tillräckligt skyddat idag menar Thomas.

Arbetet med boken har pågått i flera år. Thomas har regelbundet varit i området och fotograferat, även från flyg. Lars har nästan dagligen vandrat runt i området och gjort anteckningar om vad som skett och vad han sett.

Det är ca 10 cm tidvatten längs denna kustremsa. I detta flacka kustområde märks även denna lilla förändring i vattennivån och stora delar är ett marsklandsområde. Hård blåst och stormar påverkar också kraftigt.

Med sina bilder illustrerade Thomas årets skiftningar och livet för fåglar och sälar.

_____________________________________________________________________

 

24 november 2011

Åke Mokvist:

De ovanliga

 

Åke kallar sina ’annorlunda’ vänner de ovanliga. Ofta kallas de original men det ordet uppfattas negativt. Men det är ju egentligen ett ord med positiv laddning. Vi vill ju inte vara kopior utan original. Vårt eget original. Dessa ovanliga är inga knäppgökar eller tokstollar.

Tvärtom är de välorienterade och allmänt kunniga.

Vi mötte Sven Nilsson som levde som eremit i 35 år i en koja i skogen. Åke fick fotografera Sven men inte publicera bilderna förrän Sven var död.

Syskonen Berit och Sten från Småland var rädda för elektricitet och levde på gammaldags sätt. När Sten fick lunginflammation ville man ta honom in till stadens sjukhus. Men detta vägrade Sten för han hade dålig erfarenhet av sjukhuset vid ett besök där för fyra-fem år sedan. Man hade då duschat honom och det vill han absolut inte vara med om en gång till.

Rune Mattsson, också han från Småland, hade en fin röst och sjöng gärna. Han bodde i en tidigare paviljong för skytteklubben. På äldre dagar flyttade han i till ett äldreboende i Vislanda, där han var lätt att göra med.

Utanför Vislanda bodde också Anton Hult. Han drev en cykelverkstad och blev 93 år. Emellanåt stängde han verkstaden och gick upp på vinden för att ta igen sig hängmattan där. Hans yngre bror, Arvid, hjälpte till i verkstaden. Han blev 97 år. Båda flyttade till äldreboende i samhället.

Erik och Sigvard, norr om Växjö, menade att de inte var annorlunda. Det är alla andra som är annorlunda. De var mycket allmänt orienterade och väldigt kunniga om växter och vad dessa kan användas till. De skrev en kokbok. Sedan pojkåren arbetade de i skogen, som de skötte på ett föredömligt sätt. Stormen Gudrun fällde 90% av skogen men bröderna kände mest att de förlorat en fin skog och brydde sig inte om den ekonomiska förlusten.

Helena Langenäs, även hon från Småland, for som ung till Stockholm och avlade realexamen. Hon blev chef för restaurangen i regeringskansliet. Under andra världskriget flög hon ofta till Finland. Långt efter kriget kom det fram att hon var spion. Hon var under en tid kokerska hos Portugals ambassadör i Madrid. När hon blev sjuk flyttade hon hem till Sverige och köpte en gård utanför Hindås. Grannarna trakasserade henne. På gården hade hon tre tjurar och med dem talade hon spanska med en, engelska med en och franska med en för att hålla igång sina språkkunskaper. Hon bodde i en liten stuga, som 2002 brann ner till grunden. Man hittade enstaka benrester i askan. Bedöms idag som en mordbrand.

Greve Magnus Stenbock utanför Norrköping var noga med att tituleras greve. Han var en renlevnadsmänniska och blev senare i livet vegetarian. Han läste indisk filosofi och ansåg att växter och djur får leva som de vill. Lär ha haft ett stort antal katter. Magnus tog emot gäster för helpension. Man åt då middagen med greven och hade tillgång till hela slottet. Han ville inte ha elektricitet i slottet men gav med sig för personalens skull. Dock installerades aldrig elektricitet i stora matsalen och salongen. Greven respekterade alla människor. Han var konservativ men röstade inte på moderaterna och tyckte inte heller om EU och Öresundsbron.

Sven Lyra och Dagny ? bodde flera gånger hos greve Stenbock. Sven gick tidigt ur svenska kyrkan men fick en ståtlig begravning i Linköpings domkyrka under biskop Martin Lönnerbo.

Kalle från Eskilstuna var adelsman. Varje Thomasdag och första söndagen i maj bjöd han på glögg. Spelade i musikkår och var en god berättare.

Emelie pratar med djur. Bor i en koja i skogen och har en dotter. Emelies mor var bekymrad över dotterns liv. Hon hade en speciell förmåga och kunde tala även med småfolket som bor i naturen. TV ville filma henne, vilket var OK men Emelie ville först tala med småfolket om de accepterade detta. TV kom och filmade utan att Emelie fått möjlighet att tala med småfolket. Följden blev att kameran brände sönder.

Arne sålde sin lanthandel och köpte en bogserbåt som han bodde på under 23 år. Tyvärr sjönk båten. Han gick ur svenska kyrkan och fick därmed ingen kyrklig begravning. Hans aska sänktes i Vänern efter hans önskan. Vid begravningen bjöds gästerna på stora skålar med jordgubbar.

I Filipstad diskuteras att göra ett museum över de ovanliga.

Ville Thors från Malung var en mycket duktig spelman; behärskade folkmusik, klassisk musik och zigenarmusik och beundrades för sin spelmanskonst. Han var en samlare och en god berättare. Står staty på Ville Thors torg i Malung. Var med i en film som gjordes av Lindström.

Hasse var korvförsäljare. Hans föräldrar var negativa till honom och hans livsstil. Fadern menade att han fått en dummerjöns till son och modern som hoppats att han skulle bli präst men han blev bara korvhandlare.

Tord Lönnborg bodde utanför Mora. Han stammade. Han var EU-motståndare, mycket kunnig och läste det mesta och var expert på båtar. Han levde för sina böcker och hade ett stort bibliotek med båtlitteratur.

Stig-Arne från Bollnäs går klädd i en amerikansk brandhjälm med ett nät över. Välorienterad genom bl.a. de tidningar som han köper för de pengar han får när han säljer flaskorna han samlar in.

Ludde utanför Bollnäs bodde i en koja i skogen från 1948 till 2008. Hade otroligt fin kontakt med djur och var ett med naturen.

Jan-Erik Sjöblom var självlärd konservator och stoppade upp alla slags djur. Han blev bestulen på alla sina djur men stoppade upp nya och skänkte alla dessa ca tusen djur till kommunen.

Porjus-Jesus eller Gunnar Eriksson predikade bl.a. mot ockerräntor. Han gjorde långa vandringar. Om folk som ville intervjua honom blev för enträgna, reste han sig och gick ut i skogen och pratade med fåglarna. Till slut blev han intagen på ett äldreboende och deppade eftersom han inte hade något att göra. Han orkade inget av den medicin man gav honom.

Han ansågs tokig, vilket han tyckte var bra för då kunde han säga och göra vad som helst.

Björn Tordne var civilingenjör och uppfinnare och försökte konstruera vågkraftverk. Han ansåg att man för 4000 år sedan hade en musikskala med fler mellantoner än vad vi har idag och försökte hitta denna skala.

William bor utanför Lindesberg och är uppfinnare. Har ingen elektricitet eftersom denna är farlig. Har varit med i Malmstenstruppen och behärskade att cykla på en enhjuling som var tio meter hög.

 

_____________________________________________________________________

 

27 oktober 2011

Åke Stolt:

Olympisk dramatik

 

Den första välplanerade olympiaden var olympiaden i Stockholm 1912. Funktionärerna var utbildade och organisationen väl genomtänkt. Deltagarna bodde på det då helt nybyggda Allmänna BB i Stockholm. Alla tidningar i landet skrev om olympiaden utom Norrskensflamman.

 

Vinter-OS startade 1924. De svenska deltagarna hade inga framgångar. Sverige och Norge var helt emot vinter-OS, då man i de nordiska länderna hade sina egna vinterspel och fruktade att dessa skulle slås ut av olympiaderna.

Vid vinter-OS 1928 i S:t Moritz vann Per-Erik Hedlund från Särna med Sven Utterström tvåa och ytterligare en svensk som bronsmedaljör. Hedlund tävlade i en vit dräkt trots att den svenska dräkten var blå. Han ställde villkoret att deltaga i vit dräkt eller att inte alls vara med. Den vita dräkten var en gåva från Malung, där Hedlund trivdes och blivit väl emottagen.

 

Inför vinter-OS i Lake Placid 1980 ordnades en samling före avresan för alla svenska deltagare. Ingemar Stenmark var inte mycket för sådana tillställningar men deltog med kommentaren: ”Ja´ gör som di säjer.”

Öststaterna hade vid denna tid ett stort försprång då deras idrottare var heltidsproffs, ishockeyspelarna t.ex. var soldater i ishockey 11 månader om året med en månad semester.

I ishockeyturneringen möttes USA och Sovjetunionen i en avgörande match. USA hade ett collegelag och Sovjet sina heltidsproffs. USA vann med 3-2 i en helt osannolik match och tog guldmedaljerna.

 

Vid ett möte med olympiska kommittén i början av 1980 krävde USA att sommar-OS i Moskva skulle inställas eller flyttas till annan ort. Då kommittén vägrade detta deltog inte USA och några andra länder.

 

Under den tid som Brundage var ordförande i olympiska kommittén fick endast amatörer delta i spelen. Detta ändrades när Samaranch tillträdde som ordförande.

 

Ben Johnson vann 100 m i utklassningsstil men visade sig vara dopad. Det fanns efter detta en stor oro för att OS skulle bli så negativt att intresset skulle avta och färre besökare vilja besöka spelen och inga sponsorer skulle vilja bli beblandade med fusk. Det blev tvärtom, företag sponsrar, TV köper visningsrättigheter och besöksantalen ökade.

Det värsta fusket har väl varit de politiskt styrda manipulationerna av unga idrottare, t.ex. manligt könshormon till 13-14-åriga flickor i Östtyskland och den bulgariska som medvetet blev gravid för att utnyttja att gravida kvinnor är mycket fysiskt starka kring 12 graviditets-veckan. Direkt efter olympiaden gjorde hon abort. Om idrottarna i länder som styrde fusket inte vile medverka, blev de ointressanta och ”kastades ut”.

Man kan fråga sig vilket sätt att fuska som kommer härnäst. Kanske genmanipulation?

 

En som betytt mycket för svensk idrott är Sven Tumba. Han såg tidigt betydelsen av TV och publicitet för idrottens framtid liksom stjärnornas betydelse för att skapa intresse för idrott och öka antalet utövare i alla samhällslager.

 

_____________________________________________________________________

 

13 oktober 2011

Eva Elmsäter:

Att vara utrikesreporter

 

Eva har varit utrikesreporter under nästan 30 år och rapporterat från bl.a. balkankrigen, Ryssland och nu Nordafrika. Hon var under flera år stationerad i Moskva. Sedan 1987 är hon anställd på SVT och Agenda som utrikesreporter och kommentator till utrikeshändelser i fr.a. dessa områden. Hon har arbetat som lokalredaktör på Bergslagsposten och som journalist på flera tidningar som Svenska Dagbladet och Uppsala Nya Tidning, alltid på utrikesavdelningen.

 

När vi ser ett TV-reportage glömmer vi som tittare lätt att det är ett stort arbete bakom varje inslag. Det gäller att referera det man ser och tolka detta. Det krävs att söka intressanta platser och människor, att fotografera och skriva ner vad som ska berättas. Det är då en fördel att behärska det språk som talas i det aktuella landet. Eva talar flytande fem språk, fuskar i några och kan lite i några fler språk. Just nu försöker hon lära sig mer arabiska.

Det gäller att se vad som finns under ytan. När man förstår vad folk skämtar om, då förstår man hur landet fungerar. Det som är mest intressant är mötet med människor.

 

I många länder måste man ha hjälp av inhemska tolkar, som ofta är mycket duktiga. Men får man de av regimen tilldelade officiella tolkarna blir det regimens ”sanning” som ges, oavsett vad som har sagts av dem som man intervjuar. Det händer att tolken ställer sig mellan den som intervjuas och kameran och därmed skymmer den intervjuade. Dessa tolkar är också ”överrockar” som ska kontrollera vad journalisten gör och vilka kontakter vederbörande tar med befolkningen.

I alla totalitära regimer sker avlyssning av bostaden, t.ex. i Ryssland. Där var alla utlandsjournalister hänvisade till boende i ett hus, som efter Sovjets fall visade sig ha en kvalificerad avlyssningsanläggning i huset med avlyssningsapparater installerade i varje lägenhet.

 

Eva har varit med om ”barfotajournalistik” i Afrika. Som alltid måste man ta seden dit man kommer men när hon blev bjuden på en måltid bestående av gröt för fem personer men bara en sked, då tog det emot lite.

I MoÒ«ambique var tidigare en hårdför gerilla verksam med terror mot civilbefolkningen och utplacering av trampminor. Eva såg många personer med bara ett ben eller svåra skador på ena benet. Man var tvungen att agera försiktigt för att inte skadas. Förflyttning skedde ofta med helikopter som flög på låg höjd för att inte bli nedskjuten.

 

Det är ett farligt arbete att vara utrikesreporter. Under Gulfkriget var Eva i Israel och upplevde att skudmissiler från Saddams Husseins Irak föll varje natt. Det gällde att när sirenerna ljöd att så fort som möjligt ta sig till anvisad plats för att få skydd.

Balkankriget i Slovenien, Bosnien och Kroatien var skrämmande. Eva var i Sovjet 1990 och såg matköer, fattigdom och elände. Hård övervakning. När hon sedan stationerades i Moskva åren 1993-1996 var det oroligt med kuppförsök och öppna gatustrider med stridsvagnar och krypskyttar. Det var osäkert för journalister och flera blev dödade. 1999-2000 var Eva åter i Ryssland och kunde se hur mycket förändrats.

Bland stora händelser som Eva skildrat kan nämnas Berlinmurens fall och Sovjets fall. När det gäller det senare så blev effekten i Ryssland att det i flera av delrepublikerna gamla konflikter blossade upp. Tjetjenien är ett exempel. Eva har varit där och hade då livvakter.

Det råder sedan Putin kom till makten i Ryssland total censur i Tjetjenien. Inga bilder av att civila dödades av ryska soldater släpptes igenom. Journalister och oppositionella mördades eller försvann liksom idag.

 

När Sovjet fallit fanns en stor glädje hos folket. Man kände frihet och mycket blev bättre. Men nu har det skett en tillbakagång. Pressen är tystnad. Opponenter sitter i fängelse. Putin kandiderar till presidentposten och han kan då sitta kvar i 12 år. Liksom under Bresjnev kommer inget att hända av utveckling eftersom regimen har allt under kontroll.

I Ukraina finns risk för återgång till den gamla sovjettiden. Senast utdömdes en politisk dom på 7 år för påstått maktmissbruk av den tidigare presidenten Tymosjenko.

Evas intresse har nu flyttats till Nordafrika och den arabiska våren, som var lika oväntad som Östeuropas kollaps. Det är svårt att förutse utveckling i totalitära länder. Allt är så slutet och oförutsägbart.

 

När ett land uppvisar stagnation och negativ utveckling som i många av arabländerna, börjar folk se att det måste ske ändringar. Dessutom har ledarna skott sig. Idag är sociala medier en god hjälp. Brist på framtidstro skapar risk för explosioner.

När medelklassen har slagits ut finns inget hopp; lösningen är revolution Svårigheter i arabländerna framöver är att det inte finns någon demokratisk tradition, att finanskrisen försvårar, pengar saknas och ekonomin står still. Detta kan leda till sammandrabbningar som i Tunisien och Egypten.

Vid sitt besök i dessa länder i juni i år mötte Eva en stor pessimism hos folk. Man måste lära sig att tänka på ett annat sätt. Det finns tecken på att islamistiska grupperingar ökar och sprider sig. Det är svårt att gå från diktatur till demokrati.

Om islamisterna kommer att få större inflytande blir det värre för kristna grupper och för kvinnor. I de flesta arabländer finns en känsla av att man är förödmjukade och nedtryckta av Västvärlden.

 

Men Eva har inte bara mött den vanliga människan i de länder hon besökt. Hon har också mött ledande personer som Nelson Mandela, som hon ätit frukost med, Bill Clinton, som är en fantastisk talare, Ellen Johnson, president i Liberia och Gorbatjov.

Hon har arbetat i ca 80 länder och har kunnat konstatera att oavsett land tänker människor på samma saker, vill samma saker och har likadana drömmar.

Att arbeta på SVT känns mycket bra; man är i allmänhetens tjänst och har inga kopplingar till olika intressen utan man kan sätta sin egen agenda. Eva vill vara en som rapporterar från fältet.

 

_____________________________________________________________________

 

29 september 2011

Mats Andersson:

Väder och klimat

 

Mats är meteorolog på SVT och SMHI med halvtid på vardera arbetsplatsen.

Till en början talade han om hela jordens klimat med bl.a. subtropiska högtryck, passadvindar, och västvindar. Vid ekvatorn uppstår de häftigaste åskvädren på jorden på grund av de lågtryck som finns där.

När man talar om klimat har man för närvarande som bas ett genomsnitt av vädret under perioden 1961-1990.

 

Sommarens väder har varit ca 2 grader varmare i Halland och med 50-100% större nederbörd.

Nordvästra Europa ligger i västvindsbältet med sydvästliga till nordvästliga vindar och en flera grader högre temperatur än som skulle varit fallet utan de milda vindar som förs in från Atlanten.

Vi påverkas av polarfronten som är mötet mellan den kalla polarluften och den varma medelhavsluften.Vid varmare luft får vi mer fukt,

fler lågtryck och därmed mer regn.

 

För att kunna förutsäga vädret använder man sig av modeller som bygger på den erfarenhet man har av vädrets skiftningar. Det är fyra faktorer som man bygger på: moln, regn, vind och temperatur

1 m/s motsvarar 2 knop och 4 km/tim, 2 m/s motsvarar 4 knop och 8 km/tim.

Hur lyckas man spå vädret? I medeltal visar 85% av prognoserna rätt. Det är större säkerhet vid mindre oro i luften. Vid lägtrycksbetonat väder sjunker säkerheten.

 

Väderleksrapporten i TV ska göras på en och en halv minut, vilket innebär att det är viktigast att ta upp de områden där det sker mest av förändringsr.

 

Människans agerande höjer koldioxidhalten i luften och påverkar därmed vårt klimat. Det värsta temperaturscenariet är en ökning med 4 grader och det bästa med en ökning på 1 grad.

 

_____________________________________________________________________

 

12 april 2011

Bodil Jönsson:

Vad tidsandan gör med oss och vad vi gör med den

 

Att ha ont om tid är en del av vår tidsanda. Man kan tänka så här: medan vi

sitter här kommer en timme till oss. Vi känner alla någon som tappat taget om

själva livet. Ont om tid – ont om livet.

 

I vår tidsanda finns en ”förkonsumtion”. Vi äter innan vi blir hungriga, vi köper

saker innan vi behöver dem.

Förväntansekonomin består egentligen av bubblor.

 

Viktigt med tålamod.

Hur ser vi på livet och döden? Tecknaren Stenmark skriver så: En dag ska vi alla dö

men alla andra dagar ska vi inte dö.

Hur ska man veta hur det är att bli gammal? Svårt eftersom vi har stora möjligheter

att skapa vår egen framtid. När vi pensioneras har vi 1/3 av livet kvar.

Vartannat barn som föds idag blir mer än 100 år. Vad ska vi göra när pensioneras?

Åldersstege av ny typ:

•Vi har roligt som barn och ungdom och som pensionär (vi kan i mycket göra som

     vi vill utan krav)

•Under mellanåren har vi försörjningsplikt mot familjen

Vi pratar om hur vi får det i framtiden

Vi får lära varandra att bli gamla

 

Idag är en 75-åring i samma medicinska status som en 65-åring var förr

Kan man lära sig som gammal? Tidigare sades det att vi efter 15 års ålder inte fick

nya hjärnceller. Idag vet vi att det under hela livet bildas nya hjärnceller och nya synapser.

 

Man kan se följande tidsskala:

individ 1 år, familj 110 år, nation 100 år, kultur 1000 år, biologi 10000 år.

 

_____________________________________________________________________

 

3 mars 2011

Lasse Berg:

Skymningssång i Kalahari. Hur människan bytte tillvaro.

 

Vi är alla afrikaner! Vi har alla vårt ursprung i Afrika. Vår tid utanför Afrika är väldigt kort jämfört med den tid det tog för oss att utvecklas till den moderna människan Homo sapiens. För ungefär 60000 år sedan började den moderna människan ta sig över från nordvästra hörnet av Afrika till den arabiska halvön. Forskning pekar på att det troligen var några hundra personer som gav sig iväg från Afrikas horn till det som är Jemen idag. Därefter följde vi den asiatiska kusten mot öster och kom till Australien för 50000 år sedan. Underhand vid denna vandring längs Asiens sydkust tog vi oss åt nordväst och norr liksom mot nordost mot östra Asien. Till Europa kom vi första gången för så där en 40000 år sedan. Det var främst individer ur sanfolket som lämnade Afrika.

Från för sex miljoner år sedan och framåt har det funnits minst 25 olika homininer. Vi utvecklades efter hand till ett liv helt annorlunda än alla andra djur, eftersom vi är oerhört anpassningsbara. Det finns på några platser i Afrika obrutna serier av fynd som visar människans utveckling. I Awashdalen i Etiopien har under 30 år en internationell forskargrupp arbetat med att ta fram skelettrester av människan. Här finns de äldsta fynden med Homo sapiensfynd från 160000 till 165000 år tillbaka. En annan intressant plats är i trakten av Kapstaden med fynd som är 150000 till 160000 år gamla. Man har kunnat konstatera att vi där levde mycket av vad havet kunde ge. Mycket omega3-föda bl.a.

Redan i början av denna resa utvecklade vi käkar utan hörntänder. Hörntänder är för många andra arter ett vapen vid aggressioner. Människan kan istället visa ett leende, som är en viktig del i all kommunikation. Vi samarbetade tidigt i vår utveckling. Hanarna slogs inte om honorna och visade omsorg om sin hona och sin avkomma. Genom att vi gick på två ben frigjordes händerna så att vi kunde bära hem bytet till gruppen för att bli till mat till alla. Det viktigaste verktyget var väskan. Man hade en hemmabas på 30-40 personer. Några patruller gick ut på jakt och samlade. De åt inte bytet utan bar hem det till gruppmedlemmarna. Vår empatiska förmåga gjorde att vi delade på maten och hjälptes åt. Det finns bevis för att man tog hand om gamla och svaga. Vår skamkänsla är stark för att vi ska undvika att svika de andra. Inom små grupper kostar konflikter på mer än i stora samlingar. Man löste det genom att prata, ha regelsystem och överenskommelser. Det var också viktigt med vår förmåga att möta andra grupper utan att det uppstod konflikter.

Moderna försök med spädbarn på 6 till 12 månader har visat att människan redan i den åldern har en grundläggande förmåga att skilja på gott och ont – en empatisk förmåga. Och att även vilja straffa den som är dum.

Troligen var vi inte så intresserade av jakt under vår tid i Afrika. Att jaga stora djur började när vi vandrat iväg från Afrika. De afrikanska djuren har lågt näringsvärde jämfört med djur i andra delar av världen. Dessa har mer underhudsfett. Man lärde sig att göra nya och bättre jaktvapen. Kanske var det människan som då tog död på flera av de stora djurarterna i Europa, Asien och Amerika.

Vi började få behov av att vara mer bofasta i t.ex. grottor och hyddor. Ett stamsamhälle utvecklades och de första tecknen på våld uppträder för 15000 till 20000 år sedan. Även kannibalism finns spår av från 12000 år.

På flera ställen i Asien och Afrika började vi odla spannmål med flera skördar per år. Gräsarter från Främre Asien.

Genom urval av arter som gav bäst skördar fick man efterhand större avkastning. Odling av säd framträdde på många platser samtidigt; kring Eufrat och Tigris för 10000 till 12000 år sedan. Vidare längs Indus, Gula floden (hirs) och Jangtsekiang (ris). I områden med tempererat klimat får man endast en skörd per år. Kräver goda skördar och möjlighet till lagring. Dessa lager måste skyddas på olika sätt. Men skördar ger även möjlighet till beskattning från ledarnas sida. Då uppstår vakter, poliser och militär personal.

Skriftspråket uppfanns parallellt på flera håll. Kilskrift, kinesisk skrift, hieroglyfer. Man har hittat skrifter med information om beskattning av bönderna och deras skördar. Det skapas en administration för att klara av att beskatta, samla in skatt och lagra skatt (ofta in natura).

Våldet tilltar och man tvingades att bygga murar. Krig mellan olika grupper. Alla civilisationer visar på våld.

Jordbrukarna slet hårt för att sköta sin jord så att den gav skördar som räckte till egen mat, utsäde och beskattning. Arbetsskador har visat sig bl.a. på fynd som att kvinnornas högra stortå var helt uppåtböjd. Detta berodde på att de låg på höger knä och malde säden mot stenar. Tillbaka i vår utveckling ägnade vi några timmar per dag till att skaffa föda. Resten av tiden använde vi till samvaro och trivsel tillsammans.

För omkring 10000 år sedan fanns en stad i Syrien. Man specialiserade sig på olika yrken och arbetet delades upp. Även mellan män och kvinnor vilka senare kom att underordnas männen.

Av ca 145 djurarter möjliga för att vara dragdjur m.m. fanns 13 av 14 arter i Främre Orienten. Laman enda art utanför detta område.

Före vår utvandring från Afrika fanns det antagligen några 10000-tal människor. Vi är sociala varelser och vill leva i grupper. Våra inre drivkrafter har vi haft i 6 miljoner år. Vi lever idag ett liv som inte stämmer med vår inre natur.

 

_____________________________________________________________________

 

9 december 2010

Cecilia Lindqvist:

Skrivtecken, kalligrafi och måleri – tre systerkonster i Kina

 

Kina har bidragit till världens kultur på många sätt, bl.a. genom uppfinning av kompass, krut, papperstillverkning och tryckkonsten.

 

Den kinesiska skriften har varit i bruk i 3500 år. Ur den har kalligrafi och måleri utvecklats.

Man har hittat mängder av gamla skrifter i mark, som tidigare varit åkermark etc men som översvämmats. I detta nya lager gömdes mängder av s.k. drakben på vilka det finns skrift. När bönderna hittade sådana ben sålde de dem till apoteken. Drakben används fortfarande inom den kinesiska medicinen. Även på bronskärl kan man se gamla skrivtecken för kommunikation med de avlidna.

Kinesisk skrift läses från övre högra hörnan rakt ner i den lodräta kolumnen. Därefter tar man kolumnen vänster om den första och slutar alltså läsningen längst ner till vänster. Här finns ofta författarens sigill. Sigill är viktigt i Kina. Man skapar egna sigill som vårdas. Det är vanligt att man diktar och målar till varandra. Tidigt användes bambu som underlag för skrivandet.

 

Barnen lär sig redan i förskolan de viktigaste tecknen. Först i modellera sedan genom att skriva dem. I den kinesiska skolan har man välskrivning även i högsta klassen på gymnasiet. Penseln ska hållas lodrätt när man skriver. Den består av flera olika typer av hår för att på bästa sätt kunna hålla tuschfärgen.

Kalligrafi hade fått sin stil redan 200 e.Kr. Men man kan skapa sin egen stil. Den kan ses som dekorativ och utförs på/med olika material. En gång per år ordnas en tävling om vem som kan skriva vackrast. Alla åldrar kan deltaga. Segrare koras och man ordnar utställningar med segrarnas kalligrafi.

Tecknet för hjul och vagn har sitt ursprung i hjulet på de stridsvagnar. Dagens tecken kommer i stort sett från tiden 200 år f.Kr.

 

De kinesiska ämbetsmännen skulle tillbaka i tiden kunna Konfucius skrifter utantill. De genomgick mycket svåra prov. Beroende på hur dessa klarades placerades man ut i landet som någon sorts representant för kejsaren och den kinesiska staten.

Daoismen ger människan vägledning. Människan är en del av naturen. Yin är den kvinnliga delen och representeras av vatten medan bergen står för yang, det manliga.

 

_____________________________________________________________________

 

11 november 2010

Elisabet Johansson:

Att arbeta ideellt i Afrika

 

”Mbirimbiri” betyder ”Vi är tillsammans” och är namnet på en ideell intresseorganisation, som arbetar med projekt i Kisoro i sydvästra Uganda. Elisabet är med i denna förening och berättade om föreningens arbete.

Uganda gränsar till Kongo, Rwanda, Tanzania, Kenya och Sudan. Landet är ungefär hälften så stort som Sverige och har ca 30 miljoner invånare. Det blev självständigt 1962 och var tidigare ett brittiskt protektorat. Det fanns flera kungadömen i området och det mäktigaste låg runt Kampala, som är huvudstaden idag, och har 1-2 miljoner invånare. Det finns flera olika religioner i landet med katolicism i söder och islam i norr.

Runt Kisoro är det ett fantastiskt vulkanlandskap på 1000-2000 meters höjd. Flertalet bönder är självägande och de odlar främst kaffe, men har också en hel del boskap. Man har marknad i Kisoro två gånger i månaden. Vid den ena är det stormarknad och då kommer folk runt om på landsbygden för att sälja sina varor och köpa förnödenheter.

Husen är enkla lerklinade hus med trästomme. Medlemmarna bor gärna varandra i flera hus. Köket är tre stenar på golvet och på dem står grytan. Maten består av bönor och grönsaker med emellanåt inslag av get- och nötkött. Man har tre odlingssäsonger när det gäller potatis.

Man har inplanterat eucalyptusträd, som är snabbväxande och som riskerar att konkurrera ut de inhemska trädarterna. Det pågår försök att bevara dessa. Kvinnorna sköter i stort sett helt och hållet jordbruket. Delvis kollektivt.

I början av 1990-talet bestämde regeringen att ett stort område på gränsen mot Rwanda och Kongo skulle avsättas som nationalpark för att bevara bergsgorillorna. En del av befolkningen tvingades att flytta från området. Men man fick dålig ersättning för den förlorade marken.

Vid Lake Mutanda har man byggt upp ett turistcenter. Ett vackert område vid kratersjön. Här finns mer än 100 fågelarter.

Mbirimbiris sponsorprojekt inriktar sig mot barnens skolgång. Man bygger skolor och skaffar undervisningsmateriel. Eleverna är 3-6 år gamla och börjar lära sig engelska, som är landets gemensamma språk. Men regeringen arbetar för att swahili ska bli det gemensamma språket, vilket troligen kommer att ta en till två generationer.

Projektet fortsätter med skolor för Primary Secondary School. Här måste man ha skoluniform, vilket sponsras med en sponsor per elev. Undervisningen är gratis. Det finns elever från projektet som nått universitetsnivå. Då krävs fyra sponsorer för vare elev. Målet är att området på sikt ska klara sig helt själv.

Det finns problem vid genomförandet av biståndsprojekt. Det kan ofta uppstå svåra kulturkrockar som måsta klaras upp. Det är framför allt inte bra att bara sätta in pengar. Man måste ha full kontroll på vart pengarna går och följa upp arbetet hela tiden.

 

Mbirimbiris hemsida är www.mbirimbiri.se och kontakt når man via mbirimbiri@mbirimbiri.se.

 

_____________________________________________________________________

 

28 oktober 2010

Brutus Östling:

Fantastiska fåglar

 

Brutus visade mycket intressanta och vackra bilder på fåglar från stora delar av världen.

 

_____________________________________________________________________

 

14 oktober 2010

Jimmy Stigh:

Hur mår Moder Jord?

 

Jimmy är professor i geologi vid Göteborgs universitet och konstaterade att jordens geologi är basen för livet på jorden.

Industriländerna tar nästan alla resurserna. En mobiltelefon innehåller 50-60 olika grundämnen – vanliga och fr.a. ovanliga.

Vi människor har alltid använt oss av vad jorden ger. På stenåldern var det flinta som blev råvaran till verktygen. Senare koppar med legeringsämnen och därefter järn. Järnet blev det stora lyftet. Det är mycket svårt att förutsäga när olika mineral och andra tillgångar av råvaror tar slut. Med förbättrade och nya metoder upptäcker människan nya tillgångar.

 

Mineral är rel. enkla kemiska föreningar. Berggrunden är sammansatt av olika mineral. Sten, grus, sand, lera m.m. är alla vittringsprodukter från berggrund. Vanligast är fältspat 51%, kvarts 12%, glimmer 5%, lermineral 5%, amfibolit 5%.

Bergarter kan vara magmatiska (smält berg, vulkaner), sedimentära (sandsten, kalksten, skiffrar av olika slag) och metamorfa (omvandlade – gnejs, marmor).

Stelnar bergarten på jordytan blir kristallerna små och ner i jorden blir de större. Väller fram hela tiden.

Berggrunden i Skandinavien är till största delen urberg, som äldre än 540 miljoner år – ofta 1-2 miljarder år gamla. Tiden före de 540 miljoner kallas prekambrium.

 

För 250 miljoner år sedan dog 70-90 % av alla levande varelser ut vid en enorm naturkatastrof. Sådana har inträffat flera gånger under de senaste 450 miljonerna år. Den allra senaste var för ca 65 miljoner år sedan och då dog dinosaurierna ut.

 

Alfred Wegener påstod 1915 att kontinenterna rörde sig men ingen kunde bevisa att det fanns krafter som kunde göra detta. Först runt 1970 stod det helt klart att det fanns en kontinentaldrift som drevs av inre rörelser i jordens magma. Atlanten vidgar sig och mitt i den ligger en 2000 m hög bergskedja på denna sprickzon där nytt material från jordens inre.

När två kontinentalblock möts pressas den ena ner under den andra och dess material smälts 70 mil i magman. Härvid uppstår jordbävningar och vulkanutbrott. Jordbävningarna beror på att det vid dessa rörelser blir spänningar mellan olika bergsblock i underjorden och när spänningen utlöses uppstår skakningar.

 

Tsunamis uppstår när sättningar i havsbottnen skapar vågrörelser. Dessa vågor blir allt högre och kraftigare på grunt vatten nära land och vattenmassorna vräker då in över land.

 

_____________________________________________________________________

 

30 september 2010

Anna Åxman:

Halländska på ryska äventyr

 

Anna arbetade i Ryssland i S:t Petersburg inom hotell- och restaurangbranschen under åren 1991-2003. Hon hade 1986 läst ryska på Visingsös folkhögskola eftersom hon tidigt hade bestämt sig att hon ville pröva på att arbeta i Ryssland.

1987 var hon i Moskva som utbytesstudent och upplevde hur förhållandena var i landet före Sovjetunionens sammanbrott: usla studentrum, matkuponger till det mesta man skulle behöva köpa, få varor till salu mest bröd och ägg, kanske kött ibland.

Att ringa hem till Sverige innebar att beställa samtalet några dagar i förväg och att ange hur länge man ville samtala. Det var särskilda telefonstationer, där samtalen kunde ske.

Några år efter återkomsten till Sverige fick Anna erbjudande om att få arbete på ett nystartat hotell – Grand Hotel Europe i S:t Petersburg. 1991 for hon så iväg för att tillsammans med en mängd andra svenskar och ryssar ta emot leveranser från Sverige av allehanda utrustning till både hotellet och restaurangen. Året därpå blev hon frukostchef för att senare på dagarna arbeta på lagret.

I styrelsen för hotellet satt bl.a. Putin och han syntes ofta på hotellet. Det fanns KGB-folk anställda och mycket kontrollutrustning för att kunna bevaka gästerna. Det gamla Sovjet levde kvar.

Hotellet var ett väl ansett hotell och hade många kända utländska gäster, som prins Charles, drottning Elisabeth, Jimmy Carter och Richard Nixon.

Under 1991-1995 var det vanligt med korruption och stor laglöshet rådde. Säkerheten på hotellet var viktig och vid ett tillfälle fick Anna följa med ut till en hemlig militärbas och träna skjutning med kalasjnikov.

Tre olika gangstergäng tävlade om att kontrollera staden. Bombexplosioner och skottlossning var vanliga de första åren.Annas första möte med en av gangsterledarna blev dramatiskt. Han gick fram till Anna och tog henne på brösten. Hon svarade blixtsnabbt med ett rejält punggrepp på honom. Efteråt blev hon mycket rädd och tänkte att nu blir hon dödad. Men gangstern sände en jättebukett blommor till henne och de blev bekanta.

Hotellet hade till en början många svenskar anställda i chefsbefattningarna. Avsikten var att svenskarna skulle lära upp den ryska personalen till västerländskt servicekunnande och management och att dessa efterhand skulle ta över ledningen av hotellet. En svårighet var att få ryssarna att ta initiativ, något som de inte var vana vid från den sovjetiska tiden.

Anna blev restaurangchef och införde levande musik som underhållning. Eftersom all västerländsk musik varit förbjuden under sovjettiden hade Anna stora svårigheter att få tag på musiker. Restaurangen kunde ha upp till 700 gäster varje dag.

Anna gifte sig med en ryss och de öppnade tillsammans restaurangen Valhall i vikingastil. Det slutade några år senare med skilsmässa, då Dimitri blev alkoholiserad.

Senare blev Anna vice vd för Destination Service Russia, som ordnade speciella program för grupper. Det kunde vara banketter, utflykter m.m.

En ung tenor engagerades vid ett tillfälle och därigenom blev han känd och kunde få bättre engagemang.

Anna engagerade sig i en del hjälpverksamhet för barn som hade det svårt: gatubarn och cancersjuka barn.

Anna var också med att återuppta den svenska föreningen i S:t Petersburg. Den startades 1910 men tvingades slå igen under mellankrigstiden.

Med sin branschkunskap och alla sina erfarenheter från Ryssland skrev Anna boken ”Travel and Tourism”, som används i den ryska turistutbildningen.

 

_____________________________________________________________________

 

25 mars 2010

Rolf Ekman:

När hjärnan har roligt hänger kroppen med –

in i den nya hjärnåldern

 

Rolf inledde med att säga att man idag har mycket ny kunskap om hjärnans utveckling och funktion, varför vi bör skapa en ny ålderstrappa, som ser ut som en vanlig rak trappa utan någon topp vid 50 år. Vi bör slopa pensionsåldern och låta människor arbeta så länge de vill.

Vi måste ändra synen på livet. Varannan person som föds under 2000-talet kommer att bli mer än 100 år gammal. Det mentala kapitalet är större än vi tidigare ansett och nu är det verkligen fråga om livslångt lärande. Har hjärnan roligt, då utvecklas den hela livet.

 

Ta väl hand om hjärnan och den utvecklas hela livet även när vi blir äldre. Försök har visat att äldre personer som använder dator utvecklar sin hjärnkapacitet. Hjärnan kräver 20% mer energi än andra kroppsdelar, varför näringsintaget är viktigt.

Numera vet man att det bildas nya hjärnceller hela livet. Men man ska ’hålla igång’. Vi har stamceller, spegelceller, gliaceller/stödjeceller och nervceller/neuroner. Stamcellerna rör sig i hjärnan och kan bli till nya celler. Glia ’kramar om’ synapserna och vårdar dem. Synapserna ändrar sig. Spegelneuroner tar in information utan att vi har lärt oss. Små barn lär sig utan kommunikation. Man ’läser av’. Detta är tyst kunskap. Har vi en social hjärna? Har vi ett moraliskt sinne?

Arvid Carlsson, nobelpristagare, påvisade att det inte bara är elektriska signaler i hjärnan utan även kemiska processer deltar i hjärnans arbete. Kemiska signalsubstanser.

Synapserna förändras. På en nervcell finns 1000-10000 synapser. Det är ett nätverk av nervtrådar med synapser.

Synapsen är medvetandets och tankens vagga. Tänkandet måste tränas. Synapsen formas av tänkande, utmaningar, lust, glädje, oro, sorg, kulturella aktiviteter Aktivering genom rörelse och läsning. Viktigt att koppla av eller meditera. Hjärnan behöver vilostunder. Sömn då och då under dagen kan öka möjligheterna till lärande.

Fysisk aktivitet är bra för hjärnan. Tävla med dig själv. Inte med andra. Be smart use your heart. Ett liv i rörelse med god kost, komplexa miljöer påverkar synapserna positivt.

Ny syn på livet, arbetet och åldrandet. Omtanke, vänlighet, bekräftelse är avgörande för oss. Då bildas positiva signalsubstanser i hjärnan.

Meningen med livet är att dö ung men vid hög ålder. Lev som du tänker annars tänker du som du lever.

Litteratur bl.a. Gunilla Ladberg: Den mänskliga hjärnan.

 

 

_____________________________________________________________________

 

11 mars 2010

Thomas Andersson:

Indien

 

Man kan urskilja fyra viktiga naturtyper i Indien: bergstrakterna mot Himalaya, slättland,

ökenområden och floder. Landet har 1150 miljoner invånare. Ca 70 % är sysselsatta inom jordbruket.

Thomas gjorde i november 2009 sin tredje resa till Indien. Från Delhi for han med taxi och egen guide i fjorton dagar i den nordvästra delen av landet: Rajastan är ett torrt område med +40 grader på sommaren och +10 på vintern. Jaipur med rosa bebyggelse från 1700-talet är känt för sitt astronomiska centrum med 14 olika astronomiska instrument med vars hjälp man tidigt kunde förutsäga sol- och månförmörkelser.

Den sista veckan reste han mot norr upp i bergstrakterna.

 

I Indien är 5-10 % av befolkningen miljonärer, vilket betyder 50-100 miljoner personer. Ett tecken på rikedom har varit att man har råd att vara tjock – något som håller på att förändras.

 

I Rantambur (?) finns en tidigare privat jaktmark för maharadjan. Idag nationalpark på 400 km² med ca 40 vilda indiska tigrar.

 

Sophanteringen i landet saknas i stort. Man kastar allt överallt. En väldig nedskräpning. Det finns människor som lever på soporna och tar tillvara vad som kan användas till ’något’. Bristen på soophantering utnyttjas av grisar, råttor och kohägrar m.fl.

 

Hinduismen är ca 3500 år gammal och anses vara alla andra religioners ursprung. Den accepterar andra religioner. Den är en levande religion för 900 miljoner människor och har ett hundratal gudar, som tillbeds extra mycket vid de många religiösa högtiderna. Eftersom man tror på reinkarnation äter man inte animalisk föda, då man ju i nästa liv kan vara ett djur av någon sort liksom de djur som man har runt sig idag kan vara en vän eller släkting som dött.

 

Kastsystemet i Indien har 2200 olika kaster. Ofta har man i en kast en viss typ av yrke. Man gifter sig inom sin kast i de flesta fall. Regeringen har på senare år försökt att hjälpa de kastlösa – de föraktade - till ett drägligare liv.

 

Jambul River som rinner upp i centrala Indien har krokodiler, gavialer och delfiner, vilka alla normalt lever i saltvatten.

 

 

_____________________________________________________________________

 

25 februari 2010

Ben Olander:

Raoul Wallenberg

 

Ondskan livnär sig på andras passivitet.

 

Vid skolstarten som 7-åring såg Ben hur en skolkamrat mobbades eftersom han var jude.

Detta grundlade en känsla av hjälplöshet och undran: Varför gör man så?

 

Bens morfar tog hand om många av de danska judar som flytt till Sverige under andra världskriget. Morfadern dog 1953. Hans arbete med flyktingar fortsattes av mormor med dem som kom från Ungern 1956. Lägenheten i Göteborg fylldes med kvinnor som flytt. En av dem berättade för Ben hur det var att vara flykting. Hon skulle från Budapest föras till läger men räddades av Raoul Wallenberg.

 

Ondskan bekämpas genom personligt ansvar.

 

Under 1920-talet växte i Tyskland fram en revanschtanke gentemot segrarna i första världskriget. Nazisterna tog makten i början av 1930-talet och rustade upp krigsmakten.

 

Förintelsens förlopp en ondskans spiral. Byggde på

* Lögner. En halvsanning blir till en hel lögn.

* Mobbning. Förintelsen började med mobbning.

* Stölder. Av rätten till arbete, pengar, ägodelar och hemmen.

* Hopsamling i ghetton och judarna tvingades att bära judestjärna.

* Utrotning. Den slutliga lösningen av judar, romer och oliktänkande.

 

Vi kan alla bekämpa ondskan genom att visa respekt för andra, lära känna andra, ta ställning och våga ingripa.

 

Efter besök i Tyskland försökte Raoul förgäves få svenskarna att inse vad som skedde i landet.

President Roosevelt inrättade en fond för att stödja arbetet med att rädda judarna. Raoul anmälde sig och fick trots protester från utbildade diplomater arbete i Budapest för att med dessa pengar rädda judar från koncentrationsläger och död. Han organiserade arbetet och engagerade andra.

En viktig del i detta var att utfärda s.k. skyddspass. Han var mycket bestämd och drivande i sina möten med den tyska ockupationsmakten och lyckades därigenom rädda många personer.

 

För en lyckad förhandling: Lär känna motparten.

 

Den 17 januari 1945 åkte Raoul Wallenberg för ett möte med den höge ryske chefen. Det är det sista man med säkerhet vet om honom. Han försvann och dog i rysk fångenskap.

 

 

_____________________________________________________________________

 

11 februari 2010

Erik Hallberg:

Fyra vägar till Halland

 

Erik fick för några år sedan av Länsstyrelsen i Hallands län uppdraget att analysera den halländska kulturmiljöprofilen. Vad är Halland. Vad är typiskt för halländskt?

Det handlar om människans samspel med naturen och människornas relationer till varandra.

 

Erik fann fyra typiska drag: rörligt, skiftande, småskaligt, självrådigt.

 

Axel Oxenstierna sade på 1600-talet: Dansken drage fetman ur landet. Vad menade han?

Han avsåg att bönderna i Småland och Västergötland exporterade oxar, kor, trä över halländska hamnar i stället för via svenska hamnar. Därigenom gick den svenska staten miste om tullavgifter och skatter. Dessutom var det förbud med handel av egna varor. Det hörde till städernas privilegier.

Halland kan sägas ha varit ett transitområde för sydvästsvenska varor. Detta förhållande var en av orsakerna till krigen mellan Danmark och Sverige.

 

Halland var för Danmark ett råvaruområde: trä, järn var en bristvara i Danmark.

Den danska adeln anlade gärna gods i den halländska mellanbygden och hade då tillgång till skog och myr/sjömalm.

 

Skiftande: från danskt till svenskt; järnbruket upphör – skogen slut; skogsbygd, mellanbygd, kustbygd; klippigt i norr och jordbruksbygd i söder:

När Halland blir svenskt: militariseras (utskrivning av soldater), krav på trohetsed mot svenske kungen, betala svensk skatt.

Rörlighet: Från järnproduktion till textilområde med ekonomiskt centrum i Borås, både män och kvinnor stickade, arbetskraften viktig. Förmåga att anpassa sig.

Ca 1900 kommer jordbruket alltmer. Tidigare många binäringar till jordbruket.

Halland var ett utkantsområde som bevarade en mer gammaldags profil. Producenterna sålde sina egna produkter. Staten förmådde inte styra Halland.

Städerna instabila: Gåsekil lades ner, Varberg har haft fyra olika lägen, Falkenberg har haft två lägen, Halmstad likaså. Alla städerna små.

Småskalighet: Halland är ’ursprungligt’. Har lätt att anpassa sig inför förändrade förutsättningar. Bonden en egen aktör. Kunde snabbt byta sädesslag, t.ex. byte till havre under 1800-talet.

Självrådigt: Tecken på självråddighet är kyrksamheten. Nästan uteslutande svenska kyrkan som gäller. Gammalkyrklighet – konservativ syn på kyrkan. Schartaunismen. Framför allt kvinnor och ungdomar anammade denna stränga syn. Folk tog sig lång väg för att kunna lyssna på den präst som man ansåg bra. Den som sköter sitt arbete hyllar Gud. Tanken om den egna kallelsen är en hyllning till Guds skapelse. Man läste mycket i bibeln m.m. för att sakta nås av kallelsen. Viktigt lydnad mot överheten.

Halland är individualistiskt och självrådande.

 

 

_____________________________________________________________________

 

28 januari 2010

Anna Lena Ringarp:

I sällskap med språket

 

Anna Lena utgick i föreläsningen från radioprogrammet Språket i Program 1.

Lyssnarnas insända frågor tar upp alla möjliga språkliga frågor, t.ex. Vad heter det när katten får ungar? Ändarna på brödkakan? Vad heter det, när man gnider snö i ansiktet på någon annan person? Heter det räfsa eller kratta? Kan man säga slåttra, när vägverket slår gräset på vägkanterna?

 

Den starka språkkänslan har sitt ursprung i den lilla kretsen före barnets skolgång. Språkkänslan leder oss i samtalet, hur vi kan skapa nya ord, hur vi använder prepositioner.

Talspråket är före skriftspråket och påverkar det senare.

Det finns idag ca 6000 språk i världen och många av dem lever farligt – de riskerar att dö ut.

Vårt skriftspråk blev likartat under 1800-talet. Stavningen bör vägleda uttalet. Det finns undantag dock: t.ex. gästgivargård (uttal geschivargård) och Östgötakorrespondenten (uttal: öschötakorrespondenten).

 

Dialektord är omhuldade av lyssnarna. ”I fjor” heter det i Skåne och Sydhalland medan standardsvenskan säger ”i fjol” – en mellansvensk dialekt egentligen. Äpplemos eller äppelmos?

 

Vilket språk ska talas i radio? Vårdat dialektalt språk är OK. Det får gärna märkas att man kommer från en viss del av landet. Det som mest stör förståelsen är intonationen. En förklaring kan vara att det som sägs läses från manuskript. Inte så vanligt idag. För 50 år sedan fanns inga oförberedda tal/samtal i radion.

 

Vad är normer för talad svenska? Vissa variationer accepteras. Inte rätt eller fel.

Vattendelare är snarare mellan yngre och äldre personer. Äldre reagerar oftast på yngres språk. Yngre har fler nya ord, svär mer, talar snabbare.

Att använda vart i stället för var sprider sig. Vart anger riktning men används som lägesord. Ex Vart står cykeln?

Många journalister kan inte skillnaden mellan nästan och knappt. Ex. Knappt 100000 dödades i Haiti. Kommentar: hoppades man på ännu fler döda? Bör heta: Nästan 100000 dödades.

 

En ”sjuka” idag är att man på engelskt sätt delar upp sammansatta ord, t.ex. kassa apparater i ställer för kassaapparater (De är ju inte dåliga) eller sjuk sköterska i stället för sjuksköterska (Han/hon är inte sjuk). Hur ska vi stå emot engelskans påverkan?

 

Små språkfrågor är viktiga och vi bör vara uppmärksamma på dem.

 

 

_____________________________________________________________________

 

3 december 2009

Dick Harrison:

Slaveriet

 

Dick Harrison har skrivit tre böcker om slaveriet. Del 1 omfattar tiden fram till 1500-talet. Del 2 behandlar 1600- och 1700-talen. Den tredje delen tar upp tiden från 1800-talet och till idag.

 

Slaveriet har en lång historia. Förmodligen har det funnits slaveri i många tusen år. Det har i många kulturer ansetts självklart med slaveri. Det är fallet fortfarande. Det har beräknats att det finns 13-15 miljoner slavar i olika länder idag. En del anser att den siffran är mycket underskattad och uppger 100 miljoner slavar som en riktigare siffra. Man vet till exempel att det idag finns 100000 slavar i Mauritanien på en total befolkning på 2,1 miljoner människor. Detta är 5 % av landets invånare.

Officiellt har alla länder numera avskaffat slaveriet. Men det finns kvar fast i andra former.

Uppfinningsrikedomen år stor på en del håll i världen, när det gäller att hitta på former för slaveri som är svårare att angripa.

 

Redan i texter på kilskrift finns uppgifter på slavar och slavägare. Drottning Lovisa Ulrika, mor till Gustaf III, hade slaven ”Badin” (spjuver på franska). Han kom till Sverige redan som barn och skulle roa hovet. Han fick inte lära sig svenska eller ett ”civiliserat leverne”. Men han lyckades lära sig svenska och förståelse av den tidens svenska samhälle och umgängessätt. Och blev en populär och exotisk person i Stockholm. Som fri man gifte han sig och dog 1820.

 

Det första landet som officiellt avskaffade slaveriet var Storbritannien. Sverige gjorde det 1845 men den siste slaven friköptes 1848. Under Gustaf III:s tid köpte Sverige ön St Barthelemy i Västindien av Frankrike. Där bedrev svenska intressen med kungen en slavhandel. Antalet slavar ökade efter det att Sverige övertagit ön. En präst, Lönner, i Hälsingland anskaffade slavar som han tog till Hälsingland.

 

På 1700-talet hade svenska kyrkan rätt att ta upp kollekt vid fyra tillfällen under året för att på så sätt hjälpa till att få medel för att svenskar som var slavar i Afrika skulle kunna friköpas.

 

Slaveri bygger på att människor har förakt för svaghet och svaga människor. Det enda möjliga sättet att avskaffa slaveriet i världen är att få människor i alla länder att inse och anse att slaveri är oförenligt med de mänskliga rättigheterna. Redan på 1700-talet växte i England fram en rörelse mot all form av slaveri. Rörelsen kallades abolitionism och påverkade många länder till ett förändrat sätt att se på mänskliga rättigheter. Enligt Dick är det enda sättet att få slut på slaveriet.

 

 

_____________________________________________________________________

 

19 november 2009

Nils Zandhers:

Du lär mig bli fri - Selma Lagerlöfs liv och verk

 

Nils började med att uppmana åhörarna att på morgonen den 20 november tända ett ljus till Selma Lagerlöfs minne. Det var denna dag hon föddes 1858. Fadern ville inte att hon skulle utbilda sig men hon trotsade och utbildade sig till småskollärare i Stockholm och arbetade en tid i Landskrona. Hon trivdes bra där.

Nils ville med sin berättelse (han vill inte kalla det en föreläsning) se på Selmas liv, kärlek och brevskrivande i relation till hennes böcker. Selma skrev ungefär 3000 brev till Sophie Elkan. Många av böckerna innehåller nästan samma formuleringar som i breven hon skrev till olika personer men fr.a. till Sophie.

 

1894 träffade Selma Sophie genom en inbjudan av Ellen Key, som också bjudit Sophie.

Selma kände tidigt att deras bekantskap skulle betyda mycket och bestå under många år.

Det var en nära intellektuell och känslomässig relation – dock inte lesbisk. Sophie hade en kontakt med en belgisk gift man. Hon hade varit gift men hennes man och dotter dog båda i tuberkulos. Selma var vid några tillfällen förkläde för att Sophie skulle kunna träffa mannen.

 

Hur upplevde Selma kärleken? Genom berättelser hon hört och genom hennes egen känsla av att hon var ful och låghalt, blev hennes intresse för kärlekens gåta av stor betydelse för henne och för hennes litterära verk. När hon på en bal inte blev uppbjuden till en enda dans kommenterar hon detta med ”är det därför att jag ska lära mig ödmjukhet?” I en annan passus skriver Selma: ”..behovet av att äga en annan för att ha rätten att leva. Den som ingen kan älska måste dö.”

 

Selmas första verk var fem kapitel till Gösta Berlings saga, som hon skrev som ett bidrag till tidskriften Iduns litterära tävling. Selma vann första pris. Karl David af Wirsén – Svenska Akademins ständige sekreterare – gjorde ner den. Georg Brandes kommenterade inte alls. Han var en stor auktoritet inom litteraturen och först efter att Selma i fem brev bett honom att ge sin åsikt, skrev han en i stort positiv recension. Men han konstaterade att hon visste inget om kyssar och omfamningar. ”Det talas mycket om kärlek men kyssarna och omfamningarna äro kalla.”

Selma hade en nära och lesbisk relation med Valborg Olander, som kan sägas ha varit Selmas sekreterare. Selma hade ibland svårt att klara av att ha så nära relationer med två för henne så viktiga personer.

 

 

_____________________________________________________________________

 

5 november 2009

Pär Connelid:

Nycklar till det halländska landskapets historia

 

Pär är historisk geograf och arkeologisk geograf.

I det halländska landskapet finns lämningar efter jordbruket från tidig tid till idag. Vi kan se bevis på jordbruk redan för 6000 år sedan.

I järnålderns jordbruk hade varje bonde stora arealer. Dessa lades igen, när man tog upp på nya arealer på annan plats. Senare återkom man till den tidigare platsen.

 

På 1100-talet planerades landskapet – troligen genom direktiv av danske kungen – för att få en bättre landskapsplanering och därigenom inordna befolkning och odlingslandskap för beskattning och militära ändamål.

 

På kartor från 1600-, 1700- och 1800-talen kan man se olika strukturer, som speglar vad som hänt långt tidigare. Man kan därför i kartorna avläsa hur landskapet brukats för flera århundraden sedan.

 

Äskhults by är idag ett objekt för restaurering tillbaka till 1700-talets odlingslandskap. Man kan än idag i kanten på åkermarken se rester av äldre jordbruksmetorder. För 2000 år sedan var här bra genomsläpplig jord med rösen.

Genom bruket av årder flyttades jorden från högre delar av åkern till den nedre kanten. I Äskhult har en sluttande åker på detta sätt i nederkanten lämnat en brant på 2,7 meter.

Idag ser vi odlingsrösen, terrasskanter och åkerhak. Den biologiska mångfalden är beroende av vad människan skapat – en kulturell mångfald.

 

Genom att lägga en modern karta över en gammal karta kan man se hur landskapet förändrats.

I samband med att museet i Varberg gjorde en ny utställning om Bockstensmannen genomfördes en noggrann inventering av landskapet i området runt Åkulla och Bocksten. På kartor kan man urskilja tidigare gårdar och finna dem som ruiner idag. Det är ett fossilt odlingslandskap som träder fram. I stort sett hela området lades öde kring 1350 på grund av digerdöden. Pär menar att Bockstensmannen blev mördad (1360-talet) vid ett bråk om de nedlagda gårdarna.

 

Stubbskottsängar var vanliga. Man skar träden i marknivå och fick därigenom bränsle och klenvirke. De döda rötterna från stubbarna blev till gödning av marken.

 

Sverige har världens bästa kartmaterial från 1600- talet och till 1800-talet. För Hallands del gjordes i början av 1700-talet kartor över de nya svenska områdena. Senare gjordes kartor vid storskiftet och laga skiftet.

 

 

_____________________________________________________________________

 

22 oktober

Inga Lindén Nilsson:

Medeltida träskulpturer i Hallands kyrkor

 

De medeltida krucifixen hade starka färger när de var nya. Man kan idag här och var på dem ana vilka färgerna var.

I den gotiska stilen hade Kristus tre spikar och huvudet lite nedhängt. Exempel på detta finns i Enslövs kyrka (ca 1250) med ett brett kors med ett grönt smalare kors ovanpå. Detta senare är livets träd med små utskott på. Vid de fyra ändarna av korset finns det fyra evangelisterna.

På 1300-talet såg man mer Kristus som lidande och i dödsögonblicket. Han var människosonen.

De flesta krucifixen gjordes i Lübeck och är av ek.

 

På 1400-talet blev ländklädet kortare och det var en mer naturalistisk form, t.ex. fingrarna krökta mot spiken. Ex. Stafsinge.

Under 1500-talet var det en mer konstnärlig utformning. Ex Morups kyrka med vit kropp, tudelat skägg, kort ländkläde, långt hår. Kristus hänger tungt.

 

I den romanska stilen satt Jesusbarnet mitt i Marias knä. Under den gotiska stilen var Jesus till vänster i Marias knä. En liten vuxen i kroppen. Krona på huvudet.

I Gällared finns en skulptur med Jesusbarnet i Marias högra knä. Han är ett barn och håller ett äpple i handen.

 

Maria vördades under medeltiden. Namnet var så heligt att det inte ens fick nämnas Inget barn döptes till Maria. S:t Olofskyrkor finns i Gödastorp, Steninge och Hasslöv.

Olof II var kung i Norge och dog vid Stiklastad (norr Trondhjem) år 1032. Efter skador i striden dödades han slutligt med en yxa, som är hans symbol idag. Han är begravd i domkyrkan i Trondhjem och helgonförklarades. Blev Olav den helige och Nidarosdomen är ett viktigt mål för pilgrimsvandringar.

I Gällareds kyrka finns en S:t Olofskulptur, där Olof står på en drake, som kan tänkas vara den nämnde Harald med vilken Olof låg i strid.

 

På 1300-talet bildades en grupp som ville känslomässigt gå in i Kristus lidande. Hur skulle han ha kunnat bära det tunga korset? Kanske bar han endast den lodräta delen av korset, som spikades ihop på Golgata. Mysticisterna målade tavlor med Kristus sittande på en sten. Då kunde man lättare närma sig honom.

I Tönnersjö kyrka finns ”Kristus i vänta”. En andaktsbild som det känns nära att bedja med.

I Steninge kyrka kan man se en pieta med Maria när Kristus tas ner från korset. Den var försvunnen under flera år men återfanns genom att en bild på den infördes i en dagstidning.

 

 

_____________________________________________________________________

 

8 oktober 2009

Arne Sikö:

Den enögde sjörövaren – eller hur man hittar rätt på havet

 

Kan man navigera efter stjärnorna? Stjärnbildernas läge förändras under året. Polstjärnan befinner sig alltid i norr. Solen står i söder kl 12 på dagen.

En seglare kan också ha hjälp av havsströmmarna. Förekomsten av tång i havet indikerar närhet till land.

De flesta stjärnor har arabiska namn medan stjärnbilderna har grekiska namn.

 

Kompassen anses uppfunnen i Kina och var känd av grekerna på 600-talet f.Kr. 100 år e.Kr. kunde man navigera efter kompassen. Till Europa i övrigt kom kompassen via Sidenvägen på 1000-talet.

Vikingarna använde solen, polstjärnan och solsten för sin navigering. En guomon ställs lodrätt. Polstjärnans höjd över horisonten ger latituden (breddgraden). Den s.k. Jakobs stav kunde också användas för bestämning av latituden.

Dessa instrument var i bruk in på 1700-talet. Sextanten konstruerades i slutet av 1700-talet och moderniserades efter hand till ett effektivt verktyg.

Columbus seglade efter polstjärnan men använde även andra av de nämnda instrumenten.

 

Det stora problemet var att bestämma longituden (längdgraden). Månen vandrar runt jorden på 28 dagar men också bland stjärnbilderna. Tiden angavs med månens plats i stjärnbilden. Man relaterade till europeisk tid.

Olika tabeller gjordes upp för att underlätta för sjöfolket att avgöra positionen.

 

1609 konstruerade Galilei teleskopet och kunde se att Jupiter har fyra månar runt sig. Detta bröt mot kyrkans lära att jorden var mittpunkten i universum. Galilei fick stora problem med den starka kyrkan. Först 1973 erkände Vatikanen att Galilei hade rätt om jordens cirkulation runt solen.

 

I mitten av 1800-talet utlystes en tävling med prissumman 20000 pund om vem som kunde skapa ett sätt att ange longituden. George Harrison konstruerade en klocka med stor precision. Den drog sig en sekund på en månad. Runt 1865 fick han en del av prissumman och efter test och förbättringar erhöll han till slut hela prissumman.

 

På skeppen fanns förr särskilda personer som hade till uppgift att ange positionen. En del i detta arbete var att med ett instrument titta mot solen och därmed avgöra latituden. Dessa personer fick med tiden sitt öga skadat och satte därför en lapp över det skadade ögat. Därav sjörövarens lapp över ögat.

 

 

_____________________________________________________________________

 

24 september 2009

Ingmar Skogar:

Regnskogen - en del av Amazonas

 

Amazonflodens källor finns på 3700 m över havet och kommer från Peru, Equador och Colombia.

Endast 1 % av Amazonas växt och djurliv är känt.

Man räknar med att det finns ca 1000 indianstammar i många små samhällen. De idkar främst byteshandel.

Lianer finns endast i Amazonas. Hög luftfuktighet.

I regnskogen når endast 2% av solljuset ner till marken.

Regnskogen kan delas in i fyra skikt: 70-80 m, 45-50 m, 35-45 m och 2-25 m. Livet är olika inom varje skikt.

Föredraget visade mängder av de växter och djur som lever i området samt bilder från byar.

 

_____________________________________________________________________

 

16 april 2009

Per Olof Nilsson:

Mellersta Hallands klimat nu och i framtiden

 

Vad bestämmer en orts klimat?

* Närheten till havet

* Närheten till större kontinentala områden på jordklotet och större ismassor

* Position på jordklotet (latitud, longitud)

* Höjdförhållandena (temp avtar med drygt 0,5 grader per 100 m höjdökning)

* Vegetation (skog, slätt)

 

Halländska väderkaraktärer

* Havet ger en utjämnande temperatur över året

* Inre Halland inslag av kontinentalklimat

* Kustzonen långsammare temp-höjning på våren

* Högsta temp 1972 i Torup +35,5

* Lägsta temp 1982 i Kinnared -34

 

Nederbörd

* Sveriges regnrikaste kust

* Årsnederbörd: kusten 700-800 mm, höglandet ca 1100 mm

1725 mm Åsa, Kinnared 116 mm på ett dygn 1946

Varför så mycket nederbörd?

* Orografisk förstärkning – Sydsvenska höglandets västsida

* Friktion och turbulens driver upp luften och moln bildas

* Markkyla – kall luft på marken tvingar upp varmare havsluft, vilket ger regn

* Konvergens – luft tvingas uppåt och det blir skurar

 

Vinden

* Vi ligger i västvindsbältet

* Vanande lågtryck

* Högst uppmätta vindhastighet Morups tånge 1/12 1951 32 m per sekund

 

Sjöbris (solgångsvind)

Vanligt vår och sommar

 

Vårt framtida klimat

Växthuseffekten – utan den –18 graden

Den förstärkta växthuseffekten

Temperaturen

Upp de senaste 15 åren

Nederbörden ökat

Slutsats experterna drar av dessa värden är att detta är ett resultat av den globala uppvärmningen

 

_____________________________________________________________________

 

12 mars 2009

Jan Hjärpe:

Islamism och politisk islamism i dagsläget

 

Politiker har alltid utnyttjat den religiösa traditionens känslor och upplevelser och också använt den religiösa traditionen i politikens språk. Hur har förhållandet religion och politik förändrats?

Låt oss se tillbaka.

Benazir Bhutto blev den första kvinnliga presidenten i ett muslimskt land. Trots att man i muslimska länder säger att de som har en kvinnlig ledare blir olyckliga. Nu är det tänkbart i andra sammanhang.

Valet i Algeriet vanns av ett muslimskt parti men blev underkänt och en militärkupp genomfördes. Denna militärregering godkändes av andra länder med demokrati.

Sovjet förändrades och föll. Stora islamiska grupper i Sovjet och islam finns i Europa.

Balkankriget belyste spänningar mellan olika religiösa grupperingar.

Talibanerna tog över i Afghanistan.

Attackerna i New York den 11 september. Kriget mot terrorismen inleddes.

Kriget mellan Iran och Irak.

Det första självmordsattentatet skedde 1978. 1983 stort attentat i Beirut.

Kris i den finansiella världen.

Mediautvecklingen: datorer, mobiler, internet.

Feminismen och islamisk feminism.

Libanonkriget med mängder av flyktingar.

Nu sker en generationsväxling inom de muslimska länderna. Hela ledargruppen utbytt sedan 1983.

Demokratikravet ökar i de muslimska länderna. 85-90 % anser att demokrati och mänskliga rättigheter är viktigt.

Det finns problemområden. Många länder i den muslimska världen är svaga. Ex. är Somalia. Centralmaktens möjligheter att agera är obefintliga i realiteten. En regering som inte kan regera. Man kan inte lita på sin säkerhet. Polis, sjukvård, domstol, skolor, pensioner fungerar inte självständigt. En individ kan inte klara sig utan stat, län och kommun.

I dessa länder råder ett tribalt system där man är beroende av familj, släkt och stam. Det viktigaste normsystemet är den absoluta lojaliteten. Man gifter sig med sin kusin eller nästkusin. Eventuellt träffar familjerna avtal om giftermål. Följer man inte dessa normer förlorar man tryggheten.

Ändras de yttre förhållandena ändras det religiösa innehållet.

 

Problem idag. I Pakistan är domstolarna inte oberoende. Domare och jurister genomförde den långa marschen till Islamabad och kräver en förändring av domstolarnas status.

Politiska partier bestäms av organisering för ömsesidig hjälp. Därmed risk för korruption som egentligen ingår i systemet.

Irak. 191 partier fanns i valet 2005, framför allt tribala partier. 275 platser varav ca 20% är besatta av dem som röstade på traditionella partipolitiska partier.

Kurdistan. Två partier som inte är ideologiska partier. Det är två klanpartier. Två subpartier. De flesta är sunniter.

Det politiska spelet blir komplicerat då man tillhör olika grupperingar.

Islam och islamism. Islamism innebär att man använder religiösa traditioner för politiska syften. Det sker en polarisering inom islamismen. Många är för en alltmer demokratisk inriktning. Men det finns de som är mot detta och förordar revolutionära våldshandlingar.

Den som inte är muslim betraktas som en avfälling, otrogen och kan dödas.

I Egypten, Jordanien och Marocko är förtroendet för religiösa ledare högt, ca 80%, men lågt för politiska ledare 1-2% och för muslimsk stat, 10-20%.

 

_____________________________________________________________________

 

26 februari 2009

Gunnel Carlsson:

Trädgård – en passion för livet

 

Vintern är kanske den tid då man är mest sugen på trädgården. Man går gärna en runda för ett se om något har hänt och för att kanske få idéer till vad som kan göras till våren. Vi har ju allt framför oss just då. Trädgård är en inspiration och ger oss sköna stunder och känslan att det är bra att leva. Trädgårdar kan se ut på många olika sätt. Den kan vara välplanerad, tuktad eller vildvuxen. Vad vill vi med den och var hittar vi vår inspiration?

Gunnels favoritväxt är pelargonen. Den finns i mängder av varianter och är ljuvlig. Pelargon har nog alla haft. Den växer vild i Sydafrika. Stillerydspelargonen har en speciell historia och är Gunnels absoluta favorit.

 

Koloniområden är fantastiska. Där finns idéer och där kan man bli inspirerad. Dra dig inte för att titta på andras trädgårdar. Det ger dig idéer samtidigt som du njuter.

”The garden is the biggest room in the house” är ett engelskt talesätt. I England finns det ett enormt trädgårdskunnande. Man tävlar om att få komma med i den gula katalogen över möjliga besöksträdgårdar. Trädgård är att vara i, att använda och att trivas i. Trädgård

har betytt något för människor i alla tider. Den vanligaste avbildningen av en bladslinga visar akantusblad. Man ser den på mängder av antika målningar m.m.

 

Gunnel har besökt slottsområdet i Versailles men ännu inte varit inne i slottet. Trädgården där är helt makalös liksom orangeriet. Sanssouci i Potsdam utanför Berlin var sommarresidens för Fredrik II och är helt otrolig med sina terrasser, där det växer vinstockar, fikon och cypresser.

Fredensborgs trädgård i Hilleröd var helt förfallen men har nu med hjälp av EU-pengar restaurerats och är mycket fin och sevärd. I Sverige verkar det som att vi anser att det inte får kosta att sköta våra offentliga trädgårdar. Norrvikens trädgårdar är en av de finaste vi har. Kommer den att klara sig? Ekonomin har ju spökat för den i många år.

 

Gunnels trädgård ligger i Arlöv och är på 800 m². På våren kommer lökarna och på hösten finns höstfärgerna med buskarna och träden. Hennes trädgård är en ”sillsalladträdgård”, d.v.s. en blandning och inte så där helt välplanerad. Att besöka trädgårdsmästerier och plantskolor är något Gunnel inte kan låta bli. Hon förköper sig lätt. Var ska alla de plantor hon tar med sig hem sättas någonstans? De växter som trivs nära där du bor eller redan finns i trädgården – skaffa dem. Julrosor som trivs sprider sig snabbt. För några år sedan köpte Gunnel en Catalpa för 5000 kr och det har hon aldrig ångrat. Den blommar fantastiskt och är en verklig njutning.

Gunnel har gott påbrå vad gäller intresse för trädgård. Hennes morfar, Henning Svensson, var trädgårdsmästare i Harplinge. Hennes far var trädgårdsmästare i Asarum utanför Karlshamn.

 

Gör som du vill med din trädgård. Ta det lugnt i den och njut. Trädgården ska vara till lust och man ska ha roligt.

 

_____________________________________________________________________

 

12 februari 2009

Åsa Axberg:

Bockstensmannen och hans tid

 

När 12-årige Ture Johansson gick bakom harven på Bockstensmosse dagen före midsommarafton 1936 var han med om en unik händelse. Han upptäckte resterna av det som man senare kom att kalla bockstensmannen.

Uppståndelsen var stor. Först trodde hans far att man hade upptäckt en mördad person. Man kallade på länsman och läkare, som snabbt konstaterade att den döde hade mördats för länge sedan. Och man beställde till och med tid för begravning av den döde. Nästa dag fick Albert Sandklef, den legendariske museimannen i Varberg, höra talas om fyndet. Omedelbart lämnade han allt vad midsommarfirande var, samlade ihop lämpligt folk

Och tog sig ut till fyndplatsen. Av Monarks grundare Birger Svensson fick han låna en lastbil.

På mossen grävde man försiktigt ut runt och under den döde och lade allt i en låda som transporterades in till museet i Varberg. Här såg man till att hålla allt så fuktigt att inget skulle förstöras. Tack vare detta räddades fyndet för framtiden.

Den döde hade lagts framstupa i mossen och fått två pålar genom sin kropp så att han inte skulle gå igen och spöka. En tredje påle hade inte lyckats tränga igenom höftbenet. En av pålarna hade använts som takåsliggare på ett halmtak och tillhört ett träd som fällts runt år 1300. Mannen dräptes mellan år 1350 och 1370 enligt olika bestämningsmetoder, bland annat C14 och bedömning av kläderna.

Några data om mannen: 172 cm lång, 30-35 år gammal, tunt skelett, högerhänt, litet kranium, svag armmuskulatur, tendens till kulmage och början till vällevnadssjukdom.

Mannens ansikte blev opererat och återställt efter de dödande slagen; en knytnäve mot kinden, en spetsig påle rakt in i huvudets sida och slutligen ett kraftigt slag rakt uppifrån.

Efter diverse röntgen och kopiering i plast av skallen blev den så klar. En av de ledande i detta var varbergssonen Clas Lauritsen.

Därefter byggde Oscar Nilsson upp ansiktet i etapper med hjälp av lera utifrån kunskap om hur ett ansiktes muskulatur är uppbyggd. Sakta växte en människa fram. Endast öronen och nästippen kan då vara en osäkerhet. Man gav mannen gråblå ögon och mellanblont hår – en gissning. Om 10-15 år har forskningen inom gentekniken kommit så långt att man kan tänka sig att vi med hjälp av en DNA-profil från mitokondrier kan fastställa både ögonfärg och hårfärg.

Dräkten är den enda bevarade medeltida mansdräkten. Den bestod av knälång kjortel, hosor som fästes upp med läderremmar i en rem runt livet, bälte utan på kjorteln, skor i storlek 41 som krympt 10-15%, mantel eller kappa, struthätta – allt i ylle. Struthättan är det enda plagget som troligen inte är speciellt sytt för mannen. Kan vara köpt på någon marknad, kanske i Getakärr. Man har nu klart för sig att i området i Åkulla och runt mossen var mycket mer bebyggt än vad man tidigare trott. En mängd fynd av fornåkrar och byggnadsrester visar detta.

Det var en orolig tid. Halland, främst norra Halland, hörde än till Sverige och än till Danmark eller Norge. Flera olika kungar och herremän styrde i perioder.

Men det återstår att svar på frågorna: Vem var han? Vad gjorde han? Varifrån kom han?

 

_____________________________________________________________________

 

29 januari 2009

Thomas Andersson:

Vilda djur på nära håll

 

Thomas inledde med att visa hur man gör för att få bra bilder på levande djur.

Att fotografera vilda djur kräver en omsorgsfull planering allt från att bestämma plats för fotograferingen till att fastställa vilka områden där man vill att djuren ska komma fram. Runt gömslet. Man lägger ut mat och åtlar. För björn kan man använda döda grisar men hundmat går mycket bra. Man försöker att om det går lägga maten så att den inte kommer att synas vid fotograferingen. Björnar älskar honung så den kan man kleta på trädstammarna från marknivå upp till två-tre meters höjd. Det senare om man vill att djuren ska ställa sig upp.

En god kunskap om djurens beteende och bra utrustning är också viktig.

Att ha tur med hur djuren visar sig och agerar hör till. Har man gjort alla förberedelser på ett välplanerat sätt ökar möjligheterna att djuren kommer fram ur skogen. Thomas illustrerade detta med att berätta om och visa bilder på en björn som tog sig ett bad i den tjärn som fanns alldeles intill gömslet. Det är ovanligt att se en björn bada och ännu ovanligare att få det hela på bild. Det var i mellersta östra Finland som Thomas fotograferar björn.

Sjön Tysslingen öster om Örebro besöks under senvintern-våren av tusentals sångsvanar. Sjön är grund och man lägger ut tusentals kilo korn under den här perioden. Bäst är att lägga säden i vattnet där sjön är en till två decimeter djup. Här kan man också se tranor och gäss.

Tranornas stora rastplats är Hornborgasjön. Intill Bjurums kyrka utfordrar man även här tranor och andra fåglar med säd. Antalet tranor är högst i början av april. Det kan vara 14000-15000 tranor på en dag Vill man fotografera dessa fåglar är det bättre att göra det en à två veckor före eller efter toppveckan. Det är svårt att få bra bilder vid toppnoteringarna. Fåglarna skymmer varandra. Vid Hornborgasjön finns mängder av fågel både rastande och häckande.

 

_____________________________________________________________________

 

25 september 2008 (samt den 16 oktober i Ullared)

Lars Danielsson:

Halland från luften

 

Lars och hans son Gustav är båda intresserade av att dokumentera Halland från luften. Gustav är till vardags pilot i Ryan Air och Lars lärare i filosofi i Kungsbacka. Med kamera och ett Cessnaplan ser de Halland från ett ovanligt perspektiv.

 

Vår flygresa började som sig bör i Varberg med bland annat Fästningen, Apelviken, Subbens fyr, villaområden (med ett antal likadana hus, vilket blir särskilt slående från luften), Ringhals kärnkraftverk (som förser landet med ca 20% av energibehovet).

En sväng över Nidingen med dess fyrtorn och Råös märkliga jättegolfboll, som innehåller radioteleskop för utforskning av rymden och Särö kyrka, som är privatägd. Ett svep över Kungsbacka följdes av vyer över Ullared, Ätran, Fegen, Vessigebro och in över Falkenberg.

Här kände vi igen Tullbron, gamla kyrkan och Skrea strand med mängder av badturister.

 

Så vidare längs kusten förbi Steninge till Halmstad med Slottet, Högskolan och Örjans valls fotbollsanläggning. Vidare en gir in över Oskarström, Nissaström, Spenshult och Hyltebruk med sitt enorma pappersbruk. Så söderut till Hallands Väderö, Hovs hallar och Norrvikens trädgårdar, denna pärla som verkar ha ständiga ekonomiska problem. Till slut en blick på Båstad och länets minsta stad, Laholm, som är berömd för sina många konstverk.

 

_____________________________________________________________________

 

9 oktober 2008

Anna Holmström:

Severin Nilsson

 

Severin Nilson föddes i Asige 1846 och dog i Stockholm 1918. Han var son till smeden i Asige. Hans talang upptäcktes tidigt och han fick läsa vidare i Göteborg och senare på Konstakademien i Stockholm 1864-1871. Där gällde Düsseldorfskolan, som innebar att måla interiörer. Där träffade han bland andra Ernst Josefsson och Olof Hermelin. Men också sin blivande hustru Rosalie. De fick en son, Knut, och en dotter.

Genom sin resa till Paris fick han kontakt med konstnärer som målade utomhus och som var intresserade av naturen, ögonblicket och den ’naturliga bilden’ av livet.

Systern Charlotta levde kvar i Asige och Severin köpte gården Björsgård till modern och Charlotta. Där finns nu ett museum, som är öppet på sommaren. Charlotta med sonen Karl stod ofta modell, när Severin fotograferade. Han hade hela tiden kontakt med sin hembygd och samlade rekvisita till sitt fotograferande. Han tros också ha hjälpt Artur Hazelius att få för Halland typiska inventarier till Stockholm och kan möjligen ha medverkat när Oktorpsgården flyttade still Skansen.

Severin hade en skioptikonapparat så att han kunde förstora fotografierna när han skulle skissa upp en målning. Så gjorde många konstnärer vid denna tid. En målning kunde bygga på flera fotografier. Han hade sin ateljé på Sturegatan i Stockholm.

Halmstads länsmuseum har två skissböcker, i vilka Severin har skissat på målningar. Museet har också 1500 glasplåtar och mycket annat material som varit Severins.

Severin reste mycket i Sverige. Han fick uppdrag som gjorde att han reste men kanske var resandet också en del i intresset för landsbygden och naturen. Han illustrerade reseskildringar.

Han illustrerade bland annat August Bondessons Historier på Dal.

Severin gjorde även tuschlaveringar och målade flera slott och kända byggnader såsom Kalmar slott och Gripsholms slott. Han målade porträtt och hade målarkurser också för kvinnor, vilket var ganska ovanligt vid denna tid.

Det är ofta svårt att datera Severins målningar. Hans fotografier och plåtar blev kända först i slutet av 1950-talet och är inte daterade. Innan dess var Severin känd som enbart målare. Man kan ibland genom indirekt metod datera en målning eller ett fotografi. Men han anses vara en skicklig fotograf med klart konstnärligt tänkande i sina fotografier.

 

_____________________________________________________________________

 

23 oktober 2008

Christer Glader:

Humor och hälsa

 

Humor och hälsa hänger samman. Livet har problem men det är viktigt att ta vara på livets guldkorn och att se upp för det introverta. De gamla grekerna använde termen gelotologi för kunskapen om skrattets betydelse (av grekiska gelos=skratt).

Vad händer när vi skrattar? Skratt smittar och är allmänmänskligt. 70% av alla kroppens muskler aktiveras vid skratt. Man får en 6-8 gånger bättre genomströmning i blodkärlen, när man skrattar. Man kan inte göra något annat, när man skrattar. Man kan skratta så att man kissar på sig och så att man svimmar. Skratt aktiverar det endorfina systemet i kroppen och man känner ett välbehag. Endorfiner ökar vår tålighet för smärta och hårda prestationer.

 

De personliga problemen kan självgenerera men känn inte efter i alla lägen. Med åldern ökar ofta ’problemen’. Det finns en risk att äldre personer hamnar i en egen ostkupa, d.v.s. de kommer inte ur sina egna tankar om de problem och bekymmer de känner och säger sig ha.

 

Man kan se livet som en meterstock som man har att vandra längs från den första till den sista centimetern. Varje centimeter kan ses som ett år. Ta vara på promenaden. På ryggen har vi en ryggsäck och i den hamnar alla diagnoser och pillerburkar. Vi bär ryggsäcken hela livet. När vi samlar allt i säcken får dess tyngd inte göra att vi kröker rygg och inte upplever det som finns runt oss i livet. En tung diagnos, en kris kan få oss att plötsligt vakna till och se livet runt oss.

 

Kropp och själ är intimt sammanbundna och påverkar varandra. Sjukvården gör människor ’osjuka’, d.v.s. de har symtom men behandlas/har behandlats av sjukvården så att de mår bra.

Sjukvården är inte så bra på att syssla med hälsovård och friskvård. Den västerländska medicinska kunskapen är mycket bra på att ställa diagnoser och behandla utifrån denna. Läkaren kan trösta, lindra och bota. Alla tre delarna är viktiga.

 

Kroppslig beröring ger känslor och välbehag. Behov av beröring finns i alla åldrar. Spädbarn utvecklas bättre i sitt totala liv vid beröring liksom en dement åldring kan uppleva beröring mycket positivt. Taktil massage kan lindra smärta.

Depressioner kan för vissa människor lindras med ljusterapi. Vid första vårdagen, när vi sätter oss för att sola i den första sköna vårsolen, påverkas tallkottkörteln (corpus pineale) så att den utsöndrar melatonin.

Hypofysen ovanför gomtaket påverkar och styr hela vårt hormonsystem. Härifrån går signaler till andra körtlar och delar av kroppen.

 

Ta vara på ditt livs promenad. Vi lägger för mycket energi på de problem vi ser eller upplever. Denna oro har ökat i samhället. Även skolbarn och tonåringar liksom äldre känner detta. Genom att lägga vår energi så, hindrar vi en bättre inriktning på vår kraft och energi. Vi ska inte lägga energin på det som inte har hänt. Lägg energin på positiva saker.

Vi har en tendens att lösa våra så kallade problem mellan klockan elva och två på natten. Men det ger ingen effekt. Vi kan inte analysera och tänka klart då – tankarna snurrar bara runt kring problemen. Ta inte ut oron i förväg. Vanligtvis kommer det som händer helt plötsligt och dyker upp ’runt hörnet’.

 

_____________________________________________________________________

 

6 november 2008

Åke Carlsson:

Gastekar och väckefuror

 

Åke, nybliven hedersdoktor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet, har

skrivit boken ’Gastekar och väckefuror’ och berättade om en mängd aspekter på gamla träd av olika slag.

Värkträd, ofta tallar, botade genom att man petade i tanden eller lade en tyglapp mot såret och sedan stoppade in detta ’sjuka’ i en spricka i trädet. Ibland borrade man hål, lade i det ’sjuka’ och täckte med en barkbit. Engelska sjukan (skärven) botades hos barn genom att man drog barnet genom ett hål i trädet, ett så kallat smörjträd. Så sent som på 1940-talet förekom detta i Sörbo i Dalarna. En pigg 90-åring konstaterade att det var tack vare att han som barn hade dragits genom skatelina som han hade blivit så gammal.

Gasten kunde slå sig ner i vissa ekar. Ekar som man hade hängt brottslingar i eller där någon begått självmord. Hästar uppges ha vägrat passera sådana träd. I norra Skåne finns snapphane-ekar, i vilka man hängde snapphanar på 1670-talet. Detta skedde bland annat julnatten 1677, när 19 snapphanar hängdes. Spöaskar användes för att binda fast den som skulle pryglas.

Det var inte bara människor man botade genom värkträd. Även djur kunde botas. En häst som gått ner sig i en myr men som räddades hade fått skador. Man tryckte då tyg mot skadan och stoppade in trasan i en spricka i värkträdet och hästen blev frisk. Dessa tallar kallades kampa-tallar.

Suptallar var allmänna och där stannade man för att ta sig en sup. Även om bonden på vagnen eller släden sov, stannade hästen vid en sådan tall och gick inte förrän bonden vaknat och tagit sin sup. Utanför Falun finns en sådan tall där det nu ligger ett stort köpcentrum som kallas Tallen.

Träd kunde också fungera som sjömärke, ibland med ett sjömärke fastsatt i toppen.

Askträd var vanliga som vårdträd på gårdarna förr. Det var viktigt att dessa träd sköttes för då kunde de bli mycket gamla. De hamlades liksom andra lövträd.

Väckefuror bleckades, d.v.s. man högg sprickor i trädet och eldade mot det skadade stället. Härigenom fick man tjära. Denna sed upphörde på 1830-talet.

Man fick absolut inte fälla träd som var speciella. Om man fällde ett värkträd riskerade ’fällaren’ att få alla de sjukdomar och skador som stoppats in i trädets sprickor och borrhål.

Om ett särskilt viktigt träd dog eller fälldes av en storm, kunde man flytta över detta träds förmåga att bota till ett annat träd.

Träd kan bli gamla. Lindar kan bli minst 300 år, tallar minst 400 år. Vid Dellensjöarna i Hälsingland finns träd som uppges ha planterats på 1200-talet av en präst, Per Stubbe, som tog frön med sig hem från en vandring till Santiago di Compostella.

Det var vanligt att man ville att en av grindstolparna skulle vara en tall. Dessa skälstallar markerade gränsen mellan olika ägor.

Ibland kan man se träd eller hasselbuskar stående i rad. Detta visar att det har funnits en gärdsgård längs dessa träd och buskar men som ruttnat ner. Hasselbuskar kan bli mycket gamla och mycket grova. Det finns exempel på att en hasselbuske kan bli 18 m i omkrets vid marken och som beräknas vara 1000 år gammal. En hasselbuske liksom ett träd växer med ungefär en centimeter per år i omkrets.

 

_____________________________________________________________________

 

20 november 2008

Arne Bergström:

Fiskaren på naturreservatet Grimsholmen

 

Arne lärde känna fiskaren Walter Isaksson under 1980-talet. De pratade mycket om Walters arbete som fiskare och i mitten av 1990-talet började Walter tala om att det blev allt sämre med fiskfångsten och att det nu var dags att sluta. Arne kände då att han skulle dokumentera hur det var att leva som fiskare och fick under två följa Walter och hans som Fredrik i deras arbete.

Arne inledde med information om Grimsholmen, fisket och Walter:

Fiske och båtbygge är gamla sysselsättningar på Grimsholmen. Den södra hamnen fick sin pir 1983 efter 20 års byggande. Den norra hamnen, Båtakåsen, var utöver hamn för båtar och tidigare också en utskeppningshamn för sten som bröts i trakten. Holmabodarna är från 1700-talet. Naturreservatet bildades 1986.

Walters farfar, Johan Isaksson, kom som tonåring till Grimsholmen och arbetade som sten-huggare och fiskare. Han son, Karl Isaksson född 1892, var enbart fiskare. Han arrenderade fisket för 1700 kr/år, vilket var en stor summa på den tiden. 1951 köpte staten all fiskerätt och därmed blev fisket fritt.

Walter började som 13-åring att lära sig fiskaryrket och höll på med det till sin pensionering.

Han fångade framför allt lax, börling som är lax under tre kilo, sjötunga, piggvar, sandskädda, skrubba, torsk, krabba och hummer.

Längs hela hallandskusten fångades på 1980-talet 33 ton lax, 2005 1,3 ton och 2006 endast 0,6 ton. Skälen till denna drastiska nedgång i fångsterna är att färre laxyngel överlever i Atlanten, vattnet blivit lite varmare, knubbsälen tar mycket lax och olika miljöfaktorer.

Den 1 januari 2007 förbjöds allt ålfiske för dem som inte fångade minst 400 kg/år. För att skrämma sälen hade man hemmagjorda sälskrämmor.

Laxnäten sattes upp i maj och togs ner i september. Det krävs 45 pålar, som är av ek, nio meter långa och väger 100 kg. De sätts ner två meter i bottnen. Var tionde dag tas alla nät in för rengöring, då laxen inte tycker om smutsiga nät. Laxen simmar längs kusten, möter nätet och följer det för att komma förbi. Den kommer då in i en förgård och sen in i själva fångstkammaren. Där tar fiskaren hand om fångsten.

Arne avslutade med ett bildspel med musik. Vackert och njutbart.

 

_____________________________________________________________________

 

4 december 2008

Marie Rådbo:

Människan och universum

 

Universum anses vara 13,6 miljarder år gammalt medan jordens ålder är 4,6 miljarder år.

Bland de första ämnena vid Big Bang var väte och helium. Efterhand bildades övriga grundämnen. Rymden är en livsfarlig plats men jorden är skyddad av sin atmosfär.

Vi ser idag samma stjärnbilder som människan alltid har gjort. Förr ansåg man att stjärnor och planeter var gudar: Jorden, Merkurius, mars, Venus, Jupiter och Saturnus var de planeter som man i antiken kunde se med blotta ögat. Till dem lade man solen och fick sju himlakroppar som man dyrkade. Detta gav oss våra sju veckodagar.

År 2009 är det 400 år sedan Galilei riktade sin kikare mot månen. Från denna tid kunde vi utforska stjärnor och planeter på ett bättre sätt med hjälp av instrument.

 

De vanliga satelliterna ligger i en bana 400 km över jordytan medan geostationära satelliter (som ligger ”stilla” över en plats på Jorden) har en bana på 36000 km från Jorden. Till månen är det 384000 km och månens ljus tar en ljussekund att nå Jorden. Ljusets hastighet är 300000 km per sekund. Till månen tar det tre dygn att resa. 12 astronauter har varit där. Den förste var Armstrong och nummer två Aldrin (ättling från Värmland).

Totalt har ca 500 astronauter varit uppe i rymden. Christer Fuglesang var ungefär nummer 500. Det är idag inte intressant att göra resor till månen. Det var 1960-talets politiska maktkamp mellan USA och Sovjetunionen som ledde till den första resan 1969.

Till planeten Mars tar det ett halvt år att resa – ljuset från mars behöver 4 ljusminuter för att nå Jorden. Det är stora problem att tekniskt lösa en resa till mars. Jorden och mars har olika banhastigheter runt solen. För att nå Mars, och för att senare lämna Mars, måste man kunna komma in i det ”fönster” som finns i en tänkt resväg. Detta fönster finns med två års mellanrum.

 

Solens strålar når Jorden efter 8 ljusminuter. Alla övriga stjärnor ligger ljusår bort. De flesta

Stjärnor är heta gasklot och större än solen. Planeter är kalla och rör sig runt en stjärna. Planeterna är troligen bildade av det skräp som blev vid bildandet av en stjärna.

Solens aktiviteter är av intresse då man anser att de påverkar klimatet på Jorden. Solfläckar har betydelse för utstrålningen. En grads förändring på solytan ger tre till fyra graders förändring på Jordens klimat. Solen rymmer i sig en miljon jordklot.

 

Betlehemsstjärnan kan antingen tänkas vara 1) en komet – Nej 2) supernova – Nej 3) två planeter har synts ligga nära varandra – Nej. Kanske är det en berättarteknisk detalj av den ende evangelisten som beskriver Betlehemsstjärnan.

 

Venus lyser starkast morgon och kväll beroende på årstiderna. Den har moln, koldioxid i atmosfären och en temperatur på 500 grader.

Mars enda planeten som är möjlig att besöka men avståndet är så långt att det i praktiken är omöjligt. Den har inga kanaler, vilket man trodde förr. Atmosfären är mycket tunn och temperaturen är vanligen under 0 grader. Möjligen har det funnits liv på mars och då hav och atmosfär.

Jupiter, Saturnus, Neptunus och Uranus består av gas.

Pluto upptäcktes 1930 men är liten och uppför sig inte som övriga planeter. Den anses numera inte vara en planet.

Definitionen på en planet är att den ska röra sig runt i en bana runt en stjärna, ha viss storlek och vara klotformad och vara ensam i sitt slag i sin bana.

 

Asteroider är stenklot –rester som kolliderar med bland annat Jorden. Brinner upp = stjärnfall.

Större asteroider hinner inte brinna upp när de kommer in i Jordens atmosfär och kallas då meteoriter. Vad man vet har ingen människa skadats av en meteorit men en brevlåda har i USA träffats av en sådan.

Man kan se ca 2000 stjärnor med blotta ögat.

Svarta hål har så stor gravitation att inte ens ljuset förmår att lämna den.

Vintergatan är vår galax och är 100000 ljusår i diameter. Solen tar 250 miljoner år för att göra ett varv runt i Vintergatan.

Andromedagalaxen är vår närmaster galax och ligger 3 miljoner ljusår bort.

Med Hubbleteleskopet kan man se ca 10 miljarder ljusår bort.