Referat av genomförda föreläsningar
_____________________________________________________________________
15 mars 2012
Gunnar Wetterberg:
Axel Oxenstierna och hans tid
Redan som åttaåring blev Gunnar intresserad av historia. Det fanns historiker i släkten och hans avsikt var att bli lärare i historia och samhällskunskap. Det blev inte så. Efter tjänst på bl.a. UD, finasdepartementet och Kommunförbundet är han nu samhällspolitisk chef på SACO. I anslutning till studierna i Lund skrev han essäer som byggde på historiska ”skrönor”.
Under många år umgicks han med tanken att skriva en bok om Jesper Svedberg. Men så visade det sig att det in fanns någon riktigt bra biografi om Axel Oxenstierna.
Axel Oxenstierna är en av de största politiker som funnits och utan tvekan den främste i Sverige. Som 28-åring blev han den 6 januari 1612 rikskansler i Sverige. Han upprätthöll den befattningen till sin död i augusti 1654. Vid sitt tillträde deklarerade han sitt huvudbudskap: Alla våra grannar är våra fiender; Danmark, Ryssland, Polen och flera tyska stater.
Från att ha varit närmast medeltida i styrning och funktion i landets regerande förvandlades Sverige under Oxenstierna till en av de riktigt stora makterna i Europa och norra Europas stormakt. Sverige och Frankrike var garantimakterna för den Westfaliska freden 1648.
Oxenstierna var en outtröttlig brevskrivare. Han skrev ca 10000 brev och tog emot ca 30000.
Tyvärr var hans handstil mycket svårläst. Han blandade svenska, tyska, latin och ibland grekiska och hebreiska ord i texten. Vitterhetsakademien började i slutet av 1800-talet att publicera breven och den utgivningen fortsätter än idag. Därför kan man idag läsa Oxenstiernas korrespondens och därmed kunna förstå honom och hans sätt att styra landet.
Som ledare var han mycket framstående; han var skicklig i retorik, strategi, taktik, förhandling och personalledning. Oxenstierna byggde upp en modern statsapparat som till stora delar finns än idag. Härigenom kunde han med tiden låta de olika kollegierna ta hand om enklare ärenden inom sina respektive områden.
När Oxenstierna tillträdde som rikskansler 28 år gammal var övriga i riksrådet betydligt äldre;
40-50 år. Riksrådet bestod utöver rikskanslern av fyra ledande råd; riksdrotsen med ansvar för rättsväsendet, riksmarsken med ansvar för krigsmaken, riksamiralen med ansvar för flottan och riksskattmästaren med det ekonomiska ansvaret.
Endast adelsmän kunde få dessa befattningar liksom flera andra statliga uppdrag. Det fanns inom adeln kanske 500 vuxna män. De flesta dugliga av dessa var från Finland, Småland och Västergötland. Karl IX hade genom Linköpings blodbad avrättat de främsta adelsmännen fr.a. inom högadeln. Sverige och Finland hade sammanlagt en befolkning på ca 1 miljon människor vid denna tid.
Oxenstierna ingick i en stor syskonskara och sönerna sändes alla till Tyskland för studier och kanske också för att undgå Karl IX:s förföljelser. Axel Oxenstierna blev diplomat och en gudabenådad förhandlare. Som 25-åring satt han i riskrådet. Karl IX sände trupper till Polen för att hindra Sigismund och hans söner att försöka bli kung i Sverige. Detta misslyckades och Axel Oxenstierna ifrågasatte kungen, vilket var en riskabel handling. Han ser faran från Danmark som också anföll Sverige. Gustav II Adolf var 17 år då han förklarades myndig vid Karl IX:s död 1611.
Axel Oxenstierna överhopades av mängder av små och stora frågor och problem. Han ställde sig då två frågor: Vad ska jag göra för att problemet inte kommer tillbaka och om ddet kommer tillbaka vad ska jag göra så att det aldrig kommer tillbaka till mig. Detta var grunden till att han inrättade en mängd kollegier (ämbetsverk) som skulle sköta det löpande arbetet.
_____________________________________________________________________
1 mars 2012
Nils Uddenberg:
Själens shamaner
Nils båda föräldrar var psykiatriker och han följde i dem i yrkesvalet. För 30 år sedan slutade han som utövande läkare och började bl.a. skriva böcker om olika ämnen.
Vad är psykiatri? En del av läkekonsten. Handlar om människans själsliv. Vad formar människans personlighet? Vilka har hallucinationer? Var går gränsen friskt-sjuk?
Psykiatriker försöker få förändring och att bota. Förr ägnade man sig åt trepanering för att bota.
Det har alltid funnits galningar, dårar och liknande som kan speciella saker, har förmågor som är udda. Man såg tidigare mentalsjukdomar som onda andar som angripit människan, som att djävulen tagit sin boning i personen, som guds straff. Men även att man syndat och därmed fick en skuld och straffades.
Inom vårdsektorn såg man det en blandning av olika sjukdomar. Den medicinska psykiatrin uppstod ca 1800. Under 1700-talet fick vetenskapen allt större betydelse. Alla mäniskor hade ett grundläggande värde. Man började utveckla psykiatrin. Philip Pinell tog sig till Paris i anslutning till franska revolutionen. Efter revolutionen fick han ansvar för två stora hospital med bl.a. sinnessjuka. Införde en human behandling – samtala, stödja. Pinell hade en biologisk syn på sjukdomen. Hjärnan skadad. Den drabbade personen hade ingen skuld i sjukdomen.
Henrik Sjöbring menade att vi föds med olika genetik och påverkas av infektioner som kan ge mentala besvär. Hade inflytande på den medicinska synen på mentalsjukdomar längs svenska västkusten.
På S:t Lars sjukhus i Lund använde man insulinbehandlingar mot schizofreni, vilket ansågs bota. Man trodde att man på det sättet kunde komma åt hjärnan. Denna behandling tog man också till därför att man inte hade någon annan bättre metod. Det var en vanlig behandling runt om i världen.
Under 1950-talet kom de första psykiatriska medicinerna. Det blev en dramatisk förändring inom disciplinen. Nu kunde man lindra sjukdomen. 1968 fanns alla mediciner: Nils var inte nöjd som läkare. Det hade blivit för enkelt att ta till mediciner. Han ville inte ha piller som en rutinåtgärd. Senare kom tanken att prata folk till rätta. ”Ord som befriar.”
Kristerapi är en behandlingsmetod, där den person som haft svåra upplevelser skulle berätta om allt detta. Samtalen gick tillbaka till Freud, som byggde sin terapi på att sexualiteten var central och påverkade oss mycket starkt. Han skapade en föreställningsvärld som han menade var vetenskaplig och införde olika begrepp och ett sätt att resonera; bortträngning, projektioner etc.
Vad är då en shaman? En folklig botare utan vetenskaplig skolning. Anses tillsammans med präster vara det äldsta yrket som vi människor har.
_____________________________________________________________________
16 februari 2012
Ellen Hillbom:
Afrika – en levande kontinent
Ellen har tillsammans med Erik Gren skrivit boken Afrika – en kontinents ekonomiska och sociala historia. Denna skrift låg till grund för föreläsningen.
Afrika är nog den kontinent som vi känner minst till. Avståndet till Afrika är känslomässigt långt. Intresset för kontinenten har glädjande nog ökat.
Afrika är en diversifierad kontinent. Ellen anlägger ett afrikanskt perspektiv – inte ett europeiskt, vilket har varit rådande under lång tid. Hon gör fölande tidsindelning av Afrikas historia från år 1000:
1000 – 1850
1850 – 1920 Global råvaruhandel, kaffe, kakao. Kolonisering.
1920 – 1950 Kolonial etablering. Expansion.
1950 – 1985 Frigörelse. Framgångsanda. Ekonomisk kris.
Kostnaderna ökar. Oljepriset går upp. Råvarupriserna sjunker.
1985 – framåt Svår ekonomisk kris. Oklart hur utvecklingen blir. Kinas roll.
Intresset för investeringar ökar.
Afrika har idag nästan en miljard invånare. Det finns stora motsatser: Nigeria –
Tchad, Kongo – mauritius. Rikt – fattigt.
År 1000 – 1850.
Afrika mest känt för handeln genom Sahara, karavanvägar. Vid slutet av 1400-talet tog européerna sig till Afrika. Portugal seglade längs kusten söderut.
Afrika hade stor handel österut med Indien, Kina. Afrika glest befolkat. Tre typer av produktionssystem: 1. Jägare, samlare, 2. Boskapsskötare. 3.Jordbrukare.
Exempel: 1. San-folket i Kalahariöknen. Nomader. Arbete bestod av att få föda. Mest praktiska sätet att dra nytta av naturen. Löst sammanhållet samhälle.
2. Många olika typer av samhälle. Fastboende, nomadiserande, Klaner, släkter. En högre nivå av organisation.
3. Jordbruket uppstod lokalt och självständigt i Afrika utan påverkan från det stora området i tvåflodslandet (nuv. Irak) där jordbruket i övrigt anses ha börjat. Enklare samhällsstrukturer.
Stora kungadömen, t.ex. Great Zimbabwe, ett kungadöme i nuvarande Zimbabwe och Zambia. Stenstäder med relativt kvalificerad arkitektur. Européerna menade att dessa inte kan vara byggda av afrikaner. Måste ha fått inflytande från Europa. Stor handel österut.
Slavhandeln var svår för delar av Afrika. Det utvecklades en ”triangelhandel” som utgjordes av slavar från Afrika som levererades till Karibien. Här såldes slavarna och socker, kryddor m.m. lastades för transport till England. Där tillverkades enkla varor för afrikanernas behov och lastades för försäljning i Afrika så att man kunde köpa slavar.
Man räkan med att minst 14 miljoner afrikaner fördes över till Karibien och övriga Amerika. Handeln var störst under 1600- och 1700-talen. England förbjöd den internationella slavhandeln 1807. Det fanns också en muslimsk slavhandel från ca år 1000 till år 1850. Även här räknar man med minst 14 miljoner som berördes.
Slavhandeln var dödsstöten för Afrikas stater. Professionella slavhandlare berikade sig. Slavhandeln påverkade befolkningssituationen. Det var den fertila delen av befolkningen som togs eller köptes/såldes som slavar. En del afrikaner lyckades fly till skogs och började leva som jägare och samlare.
År 1850 – 1920.
Under denna period upphörde slavhandeln. Produktionen av råvaror som kakao och palmolja ökade och handeln blev internationell. I Västafrika var jordbruket småskaligt men i Östafrika
Storskaligt med plantager och europeiska jordägare. Kontinenten genomgick en ekonomisk expansion. De europeiska staterna tänkte: kolonisera! Koloniseringen var en av orsakerna till första världskriget.
De centrala delarna av Afrika blev intressanta: missionärer och upptäcktsresande som Livingstone och Stanley. Poängen med upptäcktsresorna var att det skrevs kontrakt om att olika europeiska länder övertog stora landområden. 1883-84 var det en stor internationell konferens som delade upp Afrika. Den belgiske kungen Leopold sade sig vara en god människa och en vän av Afrika och fick Kongo som en privat koloni. Han skapade omedelbart ett skräckvälde av det hemskaste slag. Senare tog staten Belgien över kolonin.
Vissa stater var värdelösa då de saknade råvarutillgångar. Andra var rika på mineraler (Sydafrika).och naturgummi (Kongo). Det blev en kamp om råvarorna och det holländska området med rika guld- och diamantfyndigheter drogs in i Boerkriget.
År 1920 – 1950
I kolonierna införde européerna administration av europeisk typ. Man försökte lära afrikanerna hur man skapar ett effektivt jordbruk. Antropologer sändes till Afrika för att dela in Afrika i etniska grupper. Man skapade också ”nya” grupper, t.ex. tutsier i Ruwanda, genom att gynna vissa inhemska grupper på bekostnad av andra. Splittra – söndra – härska var formeln. Detta lede till protester och etniska konflikter med ursprung i kolonisationen.
Indirect Rule administrerade de britter som fr.a. bodde i städerna, Crownland. Vissa städer grundades av européerna. Övriga områden var Ethnic Land och sköttes lokalt. Man kontrollerade gränserna för att kunna ta upp tull på exporten. Det var få afrikaner som utbildades och då i städerna. Detta gav en tudelad kontinent. 60-80 % av befolkningen var utanför samhället vad det gäller skatt och administration.
År 1950 – 1985
Under 1950-1970 var det god utveckling i Afrika. Självständigheten växte fram som en följd av andra världskrigets kamp för demokrati och frihet. Kolonierna krävde frihet och självständighet. Det kom fram en del politiska profiler som Nyerere i Tanzania och Nkruma i Kongo. De hade utbildats och fått idéer om politik, frihet och demokrati. I många länder uppstod politisk oro efter självständigheten. Statskupper och inbördeskrig i bl.a. Moҫambique och Angola.
En viktig tanke var panafrikanismen som manifesterar allt bra i Afrika.
Det kalla kriget ledde till stort intresse för Afrika när det gäller politik, ekonomi och råvaror.
1985 –
Politisk oro på många håll. Stor kris. Oljekrisen medförde stora kostnader. Även sjunkande råvarupriser. Hur hanterar staterna inkomster och investeringar? Ont om pengar, varför man tog stora lån som gav skuldkriser. Man kunde inte låna av privata banker. Världsbanken gav lån för strukturanpassning.
Ingen beskattning av befolkningen eller handeln. Man främjande frihandeln.
Idag satsning på jordbruk. Den vanligaste jordbrukaren är en kvinna med en hacka.
Tveksamt om Afrika kan försörja sin befolkning. Man måste bekämpa fattigdomen. Folk är ofta undernärda och kan inte beskattas. Viktigt fördela tillgångarna, utveckla privatsektorn, höja lägstanivån, ordna arbete för folket som därmed kan känna sig nyttigt. Ekonomierna måste diversifieras men är känsliga och sårbara.
Man måste främja nationalstaten och få alla med men den finns inte i Afrika.
Höga råvarupriser som man bör utnyttja för att skapa utbildning och sjukvård. 40% av Afrikas tillgångar finns i europeiska banker.
Kina har alltmer vänt sig mot Afrika. Till viss del överdrivet. Man har planer men de realiserasinte alltid. Även Sydamerika börjar intressera sig för Afrika.
Sammanfattat: Afrika går mot ljusare framtid.
_____________________________________________________________________
2 februari 2012
Barbro Jönsson:
Civilkurage
Barbro inledde med frågan: Vem kan man lita på? Och fortsatte med: Det handlar om trygghet och säkerhet och civilkurage i vardagen.
Trygghet kan vara barnets tillit till modern eller hundens tillit till husse. Trygghet är att göra trygg, skydda, säkra. Trygg är att känna sig säker, lugn, skyddad, fredad, ombonad och att vara i säkerhet.
Exempel på civilkurage visade de galna mödrarna i Buenos Aires, många händelser under Pragvåren 1968 och norska motståndsmän under andra världskriget bl.a. Max Manus.
Vad är då civilkurage? Ha mod att stå för sin mening. Stå upp för sina värderingar trots risk för en själv eller annan person liksom öppet eller latent motstånd från omgivningen.
Vilka hot kan vi idag se mot våra drömmar om ett bra liv och vår trygghet? Barbro svarade själv: fanatism, girighet, likgiltighet och rädsla. Men detta är inte något nytt.
Har samhället blivit farligare? Ja vi har maskiner och annan teknisk utrustning idag. Har brottsligheten blivit farligare? Den har inte ökat i antal. Den globala brottsligheten och fanatismen har nått Sverige. Vi har idag sämre social kontroll och därmed inget tryck på potentiella brottslingar. Vi har en stor social utslagning och andra normer att identifiera oss med. Normerna har delvis ändrats. Det finns en skillnad mellan storstaden och landsbygden.
Brottsligheten har ändrat karaktär. Fler vapen, narkotika och anabola steroider gör att de normala känslorna skjuts åt sidan. Girigheten har ändrat utseende.
MC-gängen respekterar inte samhället de lever i. Affärsidén är att skapa myten om dem som farliga. Ensamma är medlemmarna i stort OK men i flock driver de på varandra. Brödraskapet Wolfpack har som symbol en varg, vilket illustrerar detta. Gängen är beväpnade men innerst inne rädda människor.
Hur hanterar vi detta? Vi blir rädda och drar oss undan så fort någon antyder en koppling till gängen. Vi romantiserar gängen. En del ansluter sig eller bryr sig inte. En och annan kanske konfronterar och ifrågasätter.
Gängen sysslar med utpressning. Vi vet att de är beväpnade, använder hot och är beredda att ta till våld. Vi uppfattar dem som en anonym grupp och därmed som obehagliga.
Hur ser det ut i verkligheten? Gängen är mer aggressiva mot varandra. Skjuter och även dödar varandra. Enligt Säpo är det mer skäll än bett. De vill ju att vi ska vara rädda för dem. De har inte intresse och förmåga att begå brott mot den vanliga människan.
Hur förhåller vi oss till civilkurage? Vi har alla ett gemensamt ansvar för att samhället fungerar och respekterar lagar och regler. Envar kan förhöras om något som hänt. Var och en som inte är part i målet får höras som vittne. Det finns en vittnesplikt.
Vi får inte underlåta att avslöja eller hindra brott.
Viktigt är att var och en tar sin del av ansvar i samhället, hjälper till, håller koll på omgivningen, kontaktar polis vid behov. Låt inte bara andra ta ansvar i samhället.
_____________________________________________________________________
8 december 2011
Thomas Andersson:
Fågelkust
Tillsammans med Lars Rosenberg har Thomas gett ut boken Tidvatten om området Morups Tånge – Galtabäck. Boken kom ut för några veckor sedan.
Området ingår i Natura 2000 men är inte tillräckligt skyddat idag menar Thomas.
Arbetet med boken har pågått i flera år. Thomas har regelbundet varit i området och fotograferat, även från flyg. Lars har nästan dagligen vandrat runt i området och gjort anteckningar om vad som skett och vad han sett.
Det är ca 10 cm tidvatten längs denna kustremsa. I detta flacka kustområde märks även denna lilla förändring i vattennivån och stora delar är ett marsklandsområde. Hård blåst och stormar påverkar också kraftigt.
Med sina bilder illustrerade Thomas årets skiftningar och livet för fåglar och sälar.
_____________________________________________________________________
24 november 2011
Åke Mokvist:
De ovanliga
Åke kallar sina ’annorlunda’ vänner de ovanliga. Ofta kallas de original men det ordet uppfattas negativt. Men det är ju egentligen ett ord med positiv laddning. Vi vill ju inte vara kopior utan original. Vårt eget original. Dessa ovanliga är inga knäppgökar eller tokstollar.
Tvärtom är de välorienterade och allmänt kunniga.
Vi mötte Sven Nilsson som levde som eremit i 35 år i en koja i skogen. Åke fick fotografera Sven men inte publicera bilderna förrän Sven var död.
Syskonen Berit och Sten från Småland var rädda för elektricitet och levde på gammaldags sätt. När Sten fick lunginflammation ville man ta honom in till stadens sjukhus. Men detta vägrade Sten för han hade dålig erfarenhet av sjukhuset vid ett besök där för fyra-fem år sedan. Man hade då duschat honom och det vill han absolut inte vara med om en gång till.
Rune Mattsson, också han från Småland, hade en fin röst och sjöng gärna. Han bodde i en tidigare paviljong för skytteklubben. På äldre dagar flyttade han i till ett äldreboende i Vislanda, där han var lätt att göra med.
Utanför Vislanda bodde också Anton Hult. Han drev en cykelverkstad och blev 93 år. Emellanåt stängde han verkstaden och gick upp på vinden för att ta igen sig hängmattan där. Hans yngre bror, Arvid, hjälpte till i verkstaden. Han blev 97 år. Båda flyttade till äldreboende i samhället.
Erik och Sigvard, norr om Växjö, menade att de inte var annorlunda. Det är alla andra som är annorlunda. De var mycket allmänt orienterade och väldigt kunniga om växter och vad dessa kan användas till. De skrev en kokbok. Sedan pojkåren arbetade de i skogen, som de skötte på ett föredömligt sätt. Stormen Gudrun fällde 90% av skogen men bröderna kände mest att de förlorat en fin skog och brydde sig inte om den ekonomiska förlusten.
Helena Langenäs, även hon från Småland, for som ung till Stockholm och avlade realexamen. Hon blev chef för restaurangen i regeringskansliet. Under andra världskriget flög hon ofta till Finland. Långt efter kriget kom det fram att hon var spion. Hon var under en tid kokerska hos Portugals ambassadör i Madrid. När hon blev sjuk flyttade hon hem till Sverige och köpte en gård utanför Hindås. Grannarna trakasserade henne. På gården hade hon tre tjurar och med dem talade hon spanska med en, engelska med en och franska med en för att hålla igång sina språkkunskaper. Hon bodde i en liten stuga, som 2002 brann ner till grunden. Man hittade enstaka benrester i askan. Bedöms idag som en mordbrand.
Greve Magnus Stenbock utanför Norrköping var noga med att tituleras greve. Han var en renlevnadsmänniska och blev senare i livet vegetarian. Han läste indisk filosofi och ansåg att växter och djur får leva som de vill. Lär ha haft ett stort antal katter. Magnus tog emot gäster för helpension. Man åt då middagen med greven och hade tillgång till hela slottet. Han ville inte ha elektricitet i slottet men gav med sig för personalens skull. Dock installerades aldrig elektricitet i stora matsalen och salongen. Greven respekterade alla människor. Han var konservativ men röstade inte på moderaterna och tyckte inte heller om EU och Öresundsbron.
Sven Lyra och Dagny ? bodde flera gånger hos greve Stenbock. Sven gick tidigt ur svenska kyrkan men fick en ståtlig begravning i Linköpings domkyrka under biskop Martin Lönnerbo.
Kalle från Eskilstuna var adelsman. Varje Thomasdag och första söndagen i maj bjöd han på glögg. Spelade i musikkår och var en god berättare.
Emelie pratar med djur. Bor i en koja i skogen och har en dotter. Emelies mor var bekymrad över dotterns liv. Hon hade en speciell förmåga och kunde tala även med småfolket som bor i naturen. TV ville filma henne, vilket var OK men Emelie ville först tala med småfolket om de accepterade detta. TV kom och filmade utan att Emelie fått möjlighet att tala med småfolket. Följden blev att kameran brände sönder.
Arne sålde sin lanthandel och köpte en bogserbåt som han bodde på under 23 år. Tyvärr sjönk båten. Han gick ur svenska kyrkan och fick därmed ingen kyrklig begravning. Hans aska sänktes i Vänern efter hans önskan. Vid begravningen bjöds gästerna på stora skålar med jordgubbar.
I Filipstad diskuteras att göra ett museum över de ovanliga.
Ville Thors från Malung var en mycket duktig spelman; behärskade folkmusik, klassisk musik och zigenarmusik och beundrades för sin spelmanskonst. Han var en samlare och en god berättare. Står staty på Ville Thors torg i Malung. Var med i en film som gjordes av Lindström.
Hasse var korvförsäljare. Hans föräldrar var negativa till honom och hans livsstil. Fadern menade att han fått en dummerjöns till son och modern som hoppats att han skulle bli präst men han blev bara korvhandlare.
Tord Lönnborg bodde utanför Mora. Han stammade. Han var EU-motståndare, mycket kunnig och läste det mesta och var expert på båtar. Han levde för sina böcker och hade ett stort bibliotek med båtlitteratur.
Stig-Arne från Bollnäs går klädd i en amerikansk brandhjälm med ett nät över. Välorienterad genom bl.a. de tidningar som han köper för de pengar han får när han säljer flaskorna han samlar in.
Ludde utanför Bollnäs bodde i en koja i skogen från 1948 till 2008. Hade otroligt fin kontakt med djur och var ett med naturen.
Jan-Erik Sjöblom var självlärd konservator och stoppade upp alla slags djur. Han blev bestulen på alla sina djur men stoppade upp nya och skänkte alla dessa ca tusen djur till kommunen.
Porjus-Jesus eller Gunnar Eriksson predikade bl.a. mot ockerräntor. Han gjorde långa vandringar. Om folk som ville intervjua honom blev för enträgna, reste han sig och gick ut i skogen och pratade med fåglarna. Till slut blev han intagen på ett äldreboende och deppade eftersom han inte hade något att göra. Han orkade inget av den medicin man gav honom.
Han ansågs tokig, vilket han tyckte var bra för då kunde han säga och göra vad som helst.
Björn Tordne var civilingenjör och uppfinnare och försökte konstruera vågkraftverk. Han ansåg att man för 4000 år sedan hade en musikskala med fler mellantoner än vad vi har idag och försökte hitta denna skala.
William bor utanför Lindesberg och är uppfinnare. Har ingen elektricitet eftersom denna är farlig. Har varit med i Malmstenstruppen och behärskade att cykla på en enhjuling som var tio meter hög.
_____________________________________________________________________
27 oktober 2011
Åke Stolt:
Olympisk dramatik
Den första välplanerade olympiaden var olympiaden i Stockholm 1912. Funktionärerna var utbildade och organisationen väl genomtänkt. Deltagarna bodde på det då helt nybyggda Allmänna BB i Stockholm. Alla tidningar i landet skrev om olympiaden utom Norrskensflamman.
Vinter-OS startade 1924. De svenska deltagarna hade inga framgångar. Sverige och Norge var helt emot vinter-OS, då man i de nordiska länderna hade sina egna vinterspel och fruktade att dessa skulle slås ut av olympiaderna.
Vid vinter-OS 1928 i S:t Moritz vann Per-Erik Hedlund från Särna med Sven Utterström tvåa och ytterligare en svensk som bronsmedaljör. Hedlund tävlade i en vit dräkt trots att den svenska dräkten var blå. Han ställde villkoret att deltaga i vit dräkt eller att inte alls vara med. Den vita dräkten var en gåva från Malung, där Hedlund trivdes och blivit väl emottagen.
Inför vinter-OS i Lake Placid 1980 ordnades en samling före avresan för alla svenska deltagare. Ingemar Stenmark var inte mycket för sådana tillställningar men deltog med kommentaren: ”Ja´ gör som di säjer.”
Öststaterna hade vid denna tid ett stort försprång då deras idrottare var heltidsproffs, ishockeyspelarna t.ex. var soldater i ishockey 11 månader om året med en månad semester.
I ishockeyturneringen möttes USA och Sovjetunionen i en avgörande match. USA hade ett collegelag och Sovjet sina heltidsproffs. USA vann med 3-2 i en helt osannolik match och tog guldmedaljerna.
Vid ett möte med olympiska kommittén i början av 1980 krävde USA att sommar-OS i Moskva skulle inställas eller flyttas till annan ort. Då kommittén vägrade detta deltog inte USA och några andra länder.
Under den tid som Brundage var ordförande i olympiska kommittén fick endast amatörer delta i spelen. Detta ändrades när Samaranch tillträdde som ordförande.
Ben Johnson vann 100 m i utklassningsstil men visade sig vara dopad. Det fanns efter detta en stor oro för att OS skulle bli så negativt att intresset skulle avta och färre besökare vilja besöka spelen och inga sponsorer skulle vilja bli beblandade med fusk. Det blev tvärtom, företag sponsrar, TV köper visningsrättigheter och besöksantalen ökade.
Det värsta fusket har väl varit de politiskt styrda manipulationerna av unga idrottare, t.ex. manligt könshormon till 13-14-åriga flickor i Östtyskland och den bulgariska som medvetet blev gravid för att utnyttja att gravida kvinnor är mycket fysiskt starka kring 12 graviditets-veckan. Direkt efter olympiaden gjorde hon abort. Om idrottarna i länder som styrde fusket inte vile medverka, blev de ointressanta och ”kastades ut”.
Man kan fråga sig vilket sätt att fuska som kommer härnäst. Kanske genmanipulation?
En som betytt mycket för svensk idrott är Sven Tumba. Han såg tidigt betydelsen av TV och publicitet för idrottens framtid liksom stjärnornas betydelse för att skapa intresse för idrott och öka antalet utövare i alla samhällslager.
_____________________________________________________________________
13 oktober 2011
Eva Elmsäter:
Att vara utrikesreporter
Eva har varit utrikesreporter under nästan 30 år och rapporterat från bl.a. balkankrigen, Ryssland och nu Nordafrika. Hon var under flera år stationerad i Moskva. Sedan 1987 är hon anställd på SVT och Agenda som utrikesreporter och kommentator till utrikeshändelser i fr.a. dessa områden. Hon har arbetat som lokalredaktör på Bergslagsposten och som journalist på flera tidningar som Svenska Dagbladet och Uppsala Nya Tidning, alltid på utrikesavdelningen.
När vi ser ett TV-reportage glömmer vi som tittare lätt att det är ett stort arbete bakom varje inslag. Det gäller att referera det man ser och tolka detta. Det krävs att söka intressanta platser och människor, att fotografera och skriva ner vad som ska berättas. Det är då en fördel att behärska det språk som talas i det aktuella landet. Eva talar flytande fem språk, fuskar i några och kan lite i några fler språk. Just nu försöker hon lära sig mer arabiska.
Det gäller att se vad som finns under ytan. När man förstår vad folk skämtar om, då förstår man hur landet fungerar. Det som är mest intressant är mötet med människor.
I många länder måste man ha hjälp av inhemska tolkar, som ofta är mycket duktiga. Men får man de av regimen tilldelade officiella tolkarna blir det regimens ”sanning” som ges, oavsett vad som har sagts av dem som man intervjuar. Det händer att tolken ställer sig mellan den som intervjuas och kameran och därmed skymmer den intervjuade. Dessa tolkar är också ”överrockar” som ska kontrollera vad journalisten gör och vilka kontakter vederbörande tar med befolkningen.
I alla totalitära regimer sker avlyssning av bostaden, t.ex. i Ryssland. Där var alla utlandsjournalister hänvisade till boende i ett hus, som efter Sovjets fall visade sig ha en kvalificerad avlyssningsanläggning i huset med avlyssningsapparater installerade i varje lägenhet.
Eva har varit med om ”barfotajournalistik” i Afrika. Som alltid måste man ta seden dit man kommer men när hon blev bjuden på en måltid bestående av gröt för fem personer men bara en sked, då tog det emot lite.
I Moҫambique var tidigare en hårdför gerilla verksam med terror mot civilbefolkningen och utplacering av trampminor. Eva såg många personer med bara ett ben eller svåra skador på ena benet. Man var tvungen att agera försiktigt för att inte skadas. Förflyttning skedde ofta med helikopter som flög på låg höjd för att inte bli nedskjuten.
Det är ett farligt arbete att vara utrikesreporter. Under Gulfkriget var Eva i Israel och upplevde att skudmissiler från Saddams Husseins Irak föll varje natt. Det gällde att när sirenerna ljöd att så fort som möjligt ta sig till anvisad plats för att få skydd.
Balkankriget i Slovenien, Bosnien och Kroatien var skrämmande. Eva var i Sovjet 1990 och såg matköer, fattigdom och elände. Hård övervakning. När hon sedan stationerades i Moskva åren 1993-1996 var det oroligt med kuppförsök och öppna gatustrider med stridsvagnar och krypskyttar. Det var osäkert för journalister och flera blev dödade. 1999-2000 var Eva åter i Ryssland och kunde se hur mycket förändrats.
Bland stora händelser som Eva skildrat kan nämnas Berlinmurens fall och Sovjets fall. När det gäller det senare så blev effekten i Ryssland att det i flera av delrepublikerna gamla konflikter blossade upp. Tjetjenien är ett exempel. Eva har varit där och hade då livvakter.
Det råder sedan Putin kom till makten i Ryssland total censur i Tjetjenien. Inga bilder av att civila dödades av ryska soldater släpptes igenom. Journalister och oppositionella mördades eller försvann liksom idag.
När Sovjet fallit fanns en stor glädje hos folket. Man kände frihet och mycket blev bättre. Men nu har det skett en tillbakagång. Pressen är tystnad. Opponenter sitter i fängelse. Putin kandiderar till presidentposten och han kan då sitta kvar i 12 år. Liksom under Bresjnev kommer inget att hända av utveckling eftersom regimen har allt under kontroll.
I Ukraina finns risk för återgång till den gamla sovjettiden. Senast utdömdes en politisk dom på 7 år för påstått maktmissbruk av den tidigare presidenten Tymosjenko.
Evas intresse har nu flyttats till Nordafrika och den arabiska våren, som var lika oväntad som Östeuropas kollaps. Det är svårt att förutse utveckling i totalitära länder. Allt är så slutet och oförutsägbart.
När ett land uppvisar stagnation och negativ utveckling som i många av arabländerna, börjar folk se att det måste ske ändringar. Dessutom har ledarna skott sig. Idag är sociala medier en god hjälp. Brist på framtidstro skapar risk för explosioner.
När medelklassen har slagits ut finns inget hopp; lösningen är revolution Svårigheter i arabländerna framöver är att det inte finns någon demokratisk tradition, att finanskrisen försvårar, pengar saknas och ekonomin står still. Detta kan leda till sammandrabbningar som i Tunisien och Egypten.
Vid sitt besök i dessa länder i juni i år mötte Eva en stor pessimism hos folk. Man måste lära sig att tänka på ett annat sätt. Det finns tecken på att islamistiska grupperingar ökar och sprider sig. Det är svårt att gå från diktatur till demokrati.
Om islamisterna kommer att få större inflytande blir det värre för kristna grupper och för kvinnor. I de flesta arabländer finns en känsla av att man är förödmjukade och nedtryckta av Västvärlden.
Men Eva har inte bara mött den vanliga människan i de länder hon besökt. Hon har också mött ledande personer som Nelson Mandela, som hon ätit frukost med, Bill Clinton, som är en fantastisk talare, Ellen Johnson, president i Liberia och Gorbatjov.
Hon har arbetat i ca 80 länder och har kunnat konstatera att oavsett land tänker människor på samma saker, vill samma saker och har likadana drömmar.
Att arbeta på SVT känns mycket bra; man är i allmänhetens tjänst och har inga kopplingar till olika intressen utan man kan sätta sin egen agenda. Eva vill vara en som rapporterar från fältet.
_____________________________________________________________________
29 september 2011
Mats Andersson:
Väder och klimat
Mats är meteorolog på SVT och SMHI med halvtid på vardera arbetsplatsen.
Till en början talade han om hela jordens klimat med bl.a. subtropiska högtryck, passadvindar, och västvindar. Vid ekvatorn uppstår de häftigaste åskvädren på jorden på grund av de lågtryck som finns där.
När man talar om klimat har man för närvarande som bas ett genomsnitt av vädret under perioden 1961-1990.
Sommarens väder har varit ca 2 grader varmare i Halland och med 50-100% större nederbörd.
Nordvästra Europa ligger i västvindsbältet med sydvästliga till nordvästliga vindar och en flera grader högre temperatur än som skulle varit fallet utan de milda vindar som förs in från Atlanten.
Vi påverkas av polarfronten som är mötet mellan den kalla polarluften och den varma medelhavsluften.Vid varmare luft får vi mer fukt,
fler lågtryck och därmed mer regn.
För att kunna förutsäga vädret använder man sig av modeller som bygger på den erfarenhet man har av vädrets skiftningar. Det är fyra faktorer som man bygger på: moln, regn, vind och temperatur
1 m/s motsvarar 2 knop och 4 km/tim, 2 m/s motsvarar 4 knop och 8 km/tim.
Hur lyckas man spå vädret? I medeltal visar 85% av prognoserna rätt. Det är större säkerhet vid mindre oro i luften. Vid lägtrycksbetonat väder sjunker säkerheten.
Väderleksrapporten i TV ska göras på en och en halv minut, vilket innebär att det är viktigast att ta upp de områden där det sker mest av förändringsr.
Människans agerande höjer koldioxidhalten i luften och påverkar därmed vårt klimat. Det värsta temperaturscenariet är en ökning med 4 grader och det bästa med en ökning på 1 grad.
_____________________________________________________________________
12 april 2011
Bodil Jönsson:
Vad tidsandan gör med oss och vad vi gör med den
Att ha ont om tid är en del av vår tidsanda. Man kan tänka så här: medan vi
sitter här kommer en timme till oss. Vi känner alla någon som tappat taget om
själva livet. Ont om tid – ont om livet.
I vår tidsanda finns en ”förkonsumtion”. Vi äter innan vi blir hungriga, vi köper
saker innan vi behöver dem.
Förväntansekonomin består egentligen av bubblor.
Viktigt med tålamod.
Hur ser vi på livet och döden? Tecknaren Stenmark skriver så: En dag ska vi alla dö
men alla andra dagar ska vi inte dö.
Hur ska man veta hur det är att bli gammal? Svårt eftersom vi har stora möjligheter
att skapa vår egen framtid. När vi pensioneras har vi 1/3 av livet kvar.
Vartannat barn som föds idag blir mer än 100 år. Vad ska vi göra när pensioneras?
Åldersstege av ny typ:
• Vi har roligt som barn och ungdom och som pensionär (vi kan i mycket göra som
vi vill utan krav)
• Under mellanåren har vi försörjningsplikt mot familjen
Vi pratar om hur vi får det i framtiden
Vi får lära varandra att bli gamla
Idag är en 75-åring i samma medicinska status som en 65-åring var förr
Kan man lära sig som gammal? Tidigare sades det att vi efter 15 års ålder inte fick
nya hjärnceller. Idag vet vi att det under hela livet bildas nya hjärnceller och nya synapser.
Man kan se följande tidsskala:
individ 1 år, familj 110 år, nation 100 år, kultur 1000 år, biologi 10000 år.
_____________________________________________________________________
3 mars 2011
Lasse Berg:
Skymningssång i Kalahari. Hur människan bytte tillvaro.
Vi är alla afrikaner! Vi har alla vårt ursprung i Afrika. Vår tid utanför Afrika är väldigt kort jämfört med den tid det tog för oss att utvecklas till den moderna människan Homo sapiens. För ungefär 60000 år sedan började den moderna människan ta sig över från nordvästra hörnet av Afrika till den arabiska halvön. Forskning pekar på att det troligen var några hundra personer som gav sig iväg från Afrikas horn till det som är Jemen idag. Därefter följde vi den asiatiska kusten mot öster och kom till Australien för 50000 år sedan. Underhand vid denna vandring längs Asiens sydkust tog vi oss åt nordväst och norr liksom mot nordost mot östra Asien. Till Europa kom vi första gången för så där en 40000 år sedan. Det var främst individer ur sanfolket som lämnade Afrika.
Från för sex miljoner år sedan och framåt har det funnits minst 25 olika homininer. Vi utvecklades efter hand till ett liv helt annorlunda än alla andra djur, eftersom vi är oerhört anpassningsbara. Det finns på några platser i Afrika obrutna serier av fynd som visar människans utveckling. I Awashdalen i Etiopien har under 30 år en internationell forskargrupp arbetat med att ta fram skelettrester av människan. Här finns de äldsta fynden med Homo sapiensfynd från 160000 till 165000 år tillbaka. En annan intressant plats är i trakten av Kapstaden med fynd som är 150000 till 160000 år gamla. Man har kunnat konstatera att vi där levde mycket av vad havet kunde ge. Mycket omega3-föda bl.a.
Redan i början av denna resa utvecklade vi käkar utan hörntänder. Hörntänder är för många andra arter ett vapen vid aggressioner. Människan kan istället visa ett leende, som är en viktig del i all kommunikation. Vi samarbetade tidigt i vår utveckling. Hanarna slogs inte om honorna och visade omsorg om sin hona och sin avkomma. Genom att vi gick på två ben frigjordes händerna så att vi kunde bära hem bytet till gruppen för att bli till mat till alla. Det viktigaste verktyget var väskan. Man hade en hemmabas på 30-40 personer. Några patruller gick ut på jakt och samlade. De åt inte bytet utan bar hem det till gruppmedlemmarna. Vår empatiska förmåga gjorde att vi delade på maten och hjälptes åt. Det finns bevis för att man tog hand om gamla och svaga. Vår skamkänsla är stark för att vi ska undvika att svika de andra. Inom små grupper kostar konflikter på mer än i stora samlingar. Man löste det genom att prata, ha regelsystem och överenskommelser. Det var också viktigt med vår förmåga att möta andra grupper utan att det uppstod konflikter.
Moderna försök med spädbarn på 6 till 12 månader har visat att människan redan i den åldern har en grundläggande förmåga att skilja på gott och ont – en empatisk förmåga. Och att även vilja straffa den som är dum.
Troligen var vi inte så intresserade av jakt under vår tid i Afrika. Att jaga stora djur började när vi vandrat iväg från Afrika. De afrikanska djuren har lågt näringsvärde jämfört med djur i andra delar av världen. Dessa har mer underhudsfett. Man lärde sig att göra nya och bättre jaktvapen. Kanske var det människan som då tog död på flera av de stora djurarterna i Europa, Asien och Amerika.
Vi började få behov av att vara mer bofasta i t.ex. grottor och hyddor. Ett stamsamhälle utvecklades och de första tecknen på våld uppträder för 15000 till 20000 år sedan. Även kannibalism finns spår av från 12000 år.
På flera ställen i Asien och Afrika började vi odla spannmål med flera skördar per år. Gräsarter från Främre Asien.
Genom urval av arter som gav bäst skördar fick man efterhand större avkastning. Odling av säd framträdde på många platser samtidigt; kring Eufrat och Tigris för 10000 till 12000 år sedan. Vidare längs Indus, Gula floden (hirs) och Jangtsekiang (ris). I områden med tempererat klimat får man endast en skörd per år. Kräver goda skördar och möjlighet till lagring. Dessa lager måste skyddas på olika sätt. Men skördar ger även möjlighet till beskattning från ledarnas sida. Då uppstår vakter, poliser och militär personal.
Skriftspråket uppfanns parallellt på flera håll. Kilskrift, kinesisk skrift, hieroglyfer. Man har hittat skrifter med information om beskattning av bönderna och deras skördar. Det skapas en administration för att klara av att beskatta, samla in skatt och lagra skatt (ofta in natura).
Våldet tilltar och man tvingades att bygga murar. Krig mellan olika grupper. Alla civilisationer visar på våld.
Jordbrukarna slet hårt för att sköta sin jord så att den gav skördar som räckte till egen mat, utsäde och beskattning. Arbetsskador har visat sig bl.a. på fynd som att kvinnornas högra stortå var helt uppåtböjd. Detta berodde på att de låg på höger knä och malde säden mot stenar. Tillbaka i vår utveckling ägnade vi några timmar per dag till att skaffa föda. Resten av tiden använde vi till samvaro och trivsel tillsammans.
För omkring 10000 år sedan fanns en stad i Syrien. Man specialiserade sig på olika yrken och arbetet delades upp. Även mellan män och kvinnor vilka senare kom att underordnas männen.
Av ca 145 djurarter möjliga för att vara dragdjur m.m. fanns 13 av 14 arter i Främre Orienten. Laman enda art utanför detta område.
Före vår utvandring från Afrika fanns det antagligen några 10000-tal människor. Vi är sociala varelser och vill leva i grupper. Våra inre drivkrafter har vi haft i 6 miljoner år. Vi lever idag ett liv som inte stämmer med vår inre natur.
_____________________________________________________________________
9 december 2010
Cecilia Lindqvist:
Skrivtecken, kalligrafi och måleri – tre systerkonster i Kina
Kina har bidragit till världens kultur på många sätt, bl.a. genom uppfinning av kompass, krut, papperstillverkning och tryckkonsten.
Den kinesiska skriften har varit i bruk i 3500 år. Ur den har kalligrafi och måleri utvecklats.
Man har hittat mängder av gamla skrifter i mark, som tidigare varit åkermark etc men som översvämmats. I detta nya lager gömdes mängder av s.k. drakben på vilka det finns skrift. När bönderna hittade sådana ben sålde de dem till apoteken. Drakben används fortfarande inom den kinesiska medicinen. Även på bronskärl kan man se gamla skrivtecken för kommunikation med de avlidna.
Kinesisk skrift läses från övre högra hörnan rakt ner i den lodräta kolumnen. Därefter tar man kolumnen vänster om den första och slutar alltså läsningen längst ner till vänster. Här finns ofta författarens sigill. Sigill är viktigt i Kina. Man skapar egna sigill som vårdas. Det är vanligt att man diktar och målar till varandra. Tidigt användes bambu som underlag för skrivandet.
Barnen lär sig redan i förskolan de viktigaste tecknen. Först i modellera sedan genom att skriva dem. I den kinesiska skolan har man välskrivning även i högsta klassen på gymnasiet. Penseln ska hållas lodrätt när man skriver. Den består av flera olika typer av hår för att på bästa sätt kunna hålla tuschfärgen.
Kalligrafi hade fått sin stil redan 200 e.Kr. Men man kan skapa sin egen stil. Den kan ses som dekorativ och utförs på/med olika material. En gång per år ordnas en tävling om vem som kan skriva vackrast. Alla åldrar kan deltaga. Segrare koras och man ordnar utställningar med segrarnas kalligrafi.
Tecknet för hjul och vagn har sitt ursprung i hjulet på de stridsvagnar. Dagens tecken kommer i stort sett från tiden 200 år f.Kr.
De kinesiska ämbetsmännen skulle tillbaka i tiden kunna Konfucius skrifter utantill. De genomgick mycket svåra prov. Beroende på hur dessa klarades placerades man ut i landet som någon sorts representant för kejsaren och den kinesiska staten.
Daoismen ger människan vägledning. Människan är en del av naturen. Yin är den kvinnliga delen och representeras av vatten medan bergen står för yang, det manliga.
_____________________________________________________________________
11 november 2010
Elisabet Johansson:
Att arbeta ideellt i Afrika
”Mbirimbiri” betyder ”Vi är tillsammans” och är namnet på en ideell intresseorganisation, som arbetar med projekt i Kisoro i sydvästra Uganda. Elisabet är med i denna förening och berättade om föreningens arbete.
Uganda gränsar till Kongo, Rwanda, Tanzania, Kenya och Sudan. Landet är ungefär hälften så stort som Sverige och har ca 30 miljoner invånare. Det blev självständigt 1962 och var tidigare ett brittiskt protektorat. Det fanns flera kungadömen i området och det mäktigaste låg runt Kampala, som är huvudstaden idag, och har 1-2 miljoner invånare. Det finns flera olika religioner i landet med katolicism i söder och islam i norr.
Runt Kisoro är det ett fantastiskt vulkanlandskap på 1000-2000 meters höjd. Flertalet bönder är självägande och de odlar främst kaffe, men har också en hel del boskap. Man har marknad i Kisoro två gånger i månaden. Vid den ena är det stormarknad och då kommer folk runt om på landsbygden för att sälja sina varor och köpa förnödenheter.
Husen är enkla lerklinade hus med trästomme. Medlemmarna bor gärna varandra i flera hus. Köket är tre stenar på golvet och på dem står grytan. Maten består av bönor och grönsaker med emellanåt inslag av get- och nötkött. Man har tre odlingssäsonger när det gäller potatis.
Man har inplanterat eucalyptusträd, som är snabbväxande och som riskerar att konkurrera ut de inhemska trädarterna. Det pågår försök att bevara dessa. Kvinnorna sköter i stort sett helt och hållet jordbruket. Delvis kollektivt.
I början av 1990-talet bestämde regeringen att ett stort område på gränsen mot Rwanda och Kongo skulle avsättas som nationalpark för att bevara bergsgorillorna. En del av befolkningen tvingades att flytta från området. Men man fick dålig ersättning för den förlorade marken.
Vid Lake Mutanda har man byggt upp ett turistcenter. Ett vackert område vid kratersjön. Här finns mer än 100 fågelarter.
Mbirimbiris sponsorprojekt inriktar sig mot barnens skolgång. Man bygger skolor och skaffar undervisningsmateriel. Eleverna är 3-6 år gamla och börjar lära sig engelska, som är landets gemensamma språk. Men regeringen arbetar för att swahili ska bli det gemensamma språket, vilket troligen kommer att ta en till två generationer.
Projektet fortsätter med skolor för Primary Secondary School. Här måste man ha skoluniform, vilket sponsras med en sponsor per elev. Undervisningen är gratis. Det finns elever från projektet som nått universitetsnivå. Då krävs fyra sponsorer för vare elev. Målet är att området på sikt ska klara sig helt själv.
Det finns problem vid genomförandet av biståndsprojekt. Det kan ofta uppstå svåra kulturkrockar som måsta klaras upp. Det är framför allt inte bra att bara sätta in pengar. Man måste ha full kontroll på vart pengarna går och följa upp arbetet hela tiden.
Mbirimbiris hemsida är www.mbirimbiri.se och kontakt når man via mbirimbiri@mbirimbiri.se.
_____________________________________________________________________
28 oktober 2010
Brutus Östling:
Fantastiska fåglar
Brutus visade mycket intressanta och vackra bilder på fåglar från stora delar av världen.
_____________________________________________________________________
14 oktober 2010
Jimmy Stigh:
Hur mår Moder Jord?
Jimmy är professor i geologi vid Göteborgs universitet och konstaterade att jordens geologi är basen för livet på jorden.
Industriländerna tar nästan alla resurserna. En mobiltelefon innehåller 50-60 olika grundämnen – vanliga och fr.a. ovanliga.
Vi människor har alltid använt oss av vad jorden ger. På stenåldern var det flinta som blev råvaran till verktygen. Senare koppar med legeringsämnen och därefter järn. Järnet blev det stora lyftet. Det är mycket svårt att förutsäga när olika mineral och andra tillgångar av råvaror tar slut. Med förbättrade och nya metoder upptäcker människan nya tillgångar.
Mineral är rel. enkla kemiska föreningar. Berggrunden är sammansatt av olika mineral. Sten, grus, sand, lera m.m. är alla vittringsprodukter från berggrund. Vanligast är fältspat 51%, kvarts 12%, glimmer 5%, lermineral 5%, amfibolit 5%.
Bergarter kan vara magmatiska (smält berg, vulkaner), sedimentära (sandsten, kalksten, skiffrar av olika slag) och metamorfa (omvandlade – gnejs, marmor).
Stelnar bergarten på jordytan blir kristallerna små och ner i jorden blir de större. Väller fram hela tiden.
Berggrunden i Skandinavien är till största delen urberg, som äldre än 540 miljoner år – ofta 1-2 miljarder år gamla. Tiden före de 540 miljoner kallas prekambrium.
För 250 miljoner år sedan dog 70-90 % av alla levande varelser ut vid en enorm naturkatastrof. Sådana har inträffat flera gånger under de senaste 450 miljonerna år. Den allra senaste var för ca 65 miljoner år sedan och då dog dinosaurierna ut.
Alfred Wegener påstod 1915 att kontinenterna rörde sig men ingen kunde bevisa att det fanns krafter som kunde göra detta. Först runt 1970 stod det helt klart att det fanns en kontinentaldrift som drevs av inre rörelser i jordens magma. Atlanten vidgar sig och mitt i den ligger en 2000 m hög bergskedja på denna sprickzon där nytt material från jordens inre.
När två kontinentalblock möts pressas den ena ner under den andra och dess material smälts 70 mil i magman. Härvid uppstår jordbävningar och vulkanutbrott. Jordbävningarna beror på att det vid dessa rörelser blir spänningar mellan olika bergsblock i underjorden och när spänningen utlöses uppstår skakningar.
Tsunamis uppstår när sättningar i havsbottnen skapar vågrörelser. Dessa vågor blir allt högre och kraftigare på grunt vatten nära land och vattenmassorna vräker då in över land.
_____________________________________________________________________
30 september 2010
Anna Åxman:
Halländska på ryska äventyr
Anna arbetade i Ryssland i S:t Petersburg inom hotell- och restaurangbranschen under åren 1991-2003. Hon hade 1986 läst ryska på Visingsös folkhögskola eftersom hon tidigt hade bestämt sig att hon ville pröva på att arbeta i Ryssland.
1987 var hon i Moskva som utbytesstudent och upplevde hur förhållandena var i landet före Sovjetunionens sammanbrott: usla studentrum, matkuponger till det mesta man skulle behöva köpa, få varor till salu mest bröd och ägg, kanske kött ibland.
Att ringa hem till Sverige innebar att beställa samtalet några dagar i förväg och att ange hur länge man ville samtala. Det var särskilda telefonstationer, där samtalen kunde ske.
Några år efter återkomsten till Sverige fick Anna erbjudande om att få arbete på ett nystartat hotell – Grand Hotel Europe i S:t Petersburg. 1991 for hon så iväg för att tillsammans med en mängd andra svenskar och ryssar ta emot leveranser från Sverige av allehanda utrustning till både hotellet och restaurangen. Året därpå blev hon frukostchef för att senare på dagarna arbeta på lagret.
I styrelsen för hotellet satt bl.a. Putin och han syntes ofta på hotellet. Det fanns KGB-folk anställda och mycket kontrollutrustning för att kunna bevaka gästerna. Det gamla Sovjet levde kvar.
Hotellet var ett väl ansett hotell och hade många kända utländska gäster, som prins Charles, drottning Elisabeth, Jimmy Carter och Richard Nixon.
Under 1991-1995 var det vanligt med korruption och stor laglöshet rådde. Säkerheten på hotellet var viktig och vid ett tillfälle fick Anna följa med ut till en hemlig militärbas och träna skjutning med kalasjnikov.
Tre olika gangstergäng tävlade om att kontrollera staden. Bombexplosioner och skottlossning var vanliga de första åren.Annas första möte med en av gangsterledarna blev dramatiskt. Han gick fram till Anna och tog henne på brösten. Hon svarade blixtsnabbt med ett rejält punggrepp på honom. Efteråt blev hon mycket rädd och tänkte att nu blir hon dödad. Men gangstern sände en jättebukett blommor till henne och de blev bekanta.
Hotellet hade till en början många svenskar anställda i chefsbefattningarna. Avsikten var att svenskarna skulle lära upp den ryska personalen till västerländskt servicekunnande och management och att dessa efterhand skulle ta över ledningen av hotellet. En svårighet var att få ryssarna att ta initiativ, något som de inte var vana vid från den sovjetiska tiden.
Anna blev restaurangchef och införde levande musik som underhållning. Eftersom all västerländsk musik varit förbjuden under sovjettiden hade Anna stora svårigheter att få tag på musiker. Restaurangen kunde ha upp till 700 gäster varje dag.
Anna gifte sig med en ryss och de öppnade tillsammans restaurangen Valhall i vikingastil. Det slutade några år senare med skilsmässa, då Dimitri blev alkoholiserad.
Senare blev Anna vice vd för Destination Service Russia, som ordnade speciella program för grupper. Det kunde vara banketter, utflykter m.m.
En ung tenor engagerades vid ett tillfälle och därigenom blev han känd och kunde få bättre engagemang.
Anna engagerade sig i en del hjälpverksamhet för barn som hade det svårt: gatubarn och cancersjuka barn.
Anna var också med att återuppta den svenska föreningen i S:t Petersburg. Den startades 1910 men tvingades slå igen under mellankrigstiden.
Med sin branschkunskap och alla sina erfarenheter från Ryssland skrev Anna boken ”Travel and Tourism”, som används i den ryska turistutbildningen.
_____________________________________________________________________
25 mars 2010
Rolf Ekman:
När hjärnan har roligt hänger kroppen med –
in i den nya hjärnåldern
Rolf inledde med att säga att man idag har mycket ny kunskap om hjärnans utveckling och funktion, varför vi bör skapa en ny ålderstrappa, som ser ut som en vanlig rak trappa utan någon topp vid 50 år. Vi bör slopa pensionsåldern och låta människor arbeta så länge de vill.
Vi måste ändra synen på livet. Varannan person som föds under 2000-talet kommer att bli mer än 100 år gammal. Det mentala kapitalet är större än vi tidigare ansett och nu är det verkligen fråga om livslångt lärande. Har hjärnan roligt, då utvecklas den hela livet.
Ta väl hand om hjärnan och den utvecklas hela livet även när vi blir äldre. Försök har visat att äldre personer som använder dator utvecklar sin hjärnkapacitet. Hjärnan kräver 20% mer energi än andra kroppsdelar, varför näringsintaget är viktigt.
Numera vet man att det bildas nya hjärnceller hela livet. Men man ska ’hålla igång’. Vi har stamceller, spegelceller, gliaceller/stödjeceller och nervceller/neuroner. Stamcellerna rör sig i hjärnan och kan bli till nya celler. Glia ’kramar om’ synapserna och vårdar dem. Synapserna ändrar sig. Spegelneuroner tar in information utan att vi har lärt oss. Små barn lär sig utan kommunikation. Man ’läser av’. Detta är tyst kunskap. Har vi en social hjärna? Har vi ett moraliskt sinne?
Arvid Carlsson, nobelpristagare, påvisade att det inte bara är elektriska signaler i hjärnan utan även kemiska processer deltar i hjärnans arbete. Kemiska signalsubstanser.
Synapserna förändras. På en nervcell finns 1000-10000 synapser. Det är ett nätverk av nervtrådar med synapser.
Synapsen är medvetandets och tankens vagga. Tänkandet måste tränas. Synapsen formas av tänkande, utmaningar, lust, glädje, oro, sorg, kulturella aktiviteter Aktivering genom rörelse och läsning. Viktigt att koppla av eller meditera. Hjärnan behöver vilostunder. Sömn då och då under dagen kan öka möjligheterna till lärande.
Fysisk aktivitet är bra för hjärnan. Tävla med dig själv. Inte med andra. Be smart use your heart. Ett liv i rörelse med god kost, komplexa miljöer påverkar synapserna positivt.
Ny syn på livet, arbetet och åldrandet. Omtanke, vänlighet, bekräftelse är avgörande för oss. Då bildas positiva signalsubstanser i hjärnan.
Meningen med livet är att dö ung men vid hög ålder. Lev som du tänker annars tänker du som du lever.
Litteratur bl.a. Gunilla Ladberg: Den mänskliga hjärnan.
_____________________________________________________________________
11 mars 2010
Thomas Andersson:
Indien
Man kan urskilja fyra viktiga naturtyper i Indien: bergstrakterna mot Himalaya, slättland,
ökenområden och floder. Landet har 1150 miljoner invånare. Ca 70 % är sysselsatta inom jordbruket.
Thomas gjorde i november 2009 sin tredje resa till Indien. Från Delhi for han med taxi och egen guide i fjorton dagar i den nordvästra delen av landet: Rajastan är ett torrt område med +40 grader på sommaren och +10 på vintern. Jaipur med rosa bebyggelse från 1700-talet är känt för sitt astronomiska centrum med 14 olika astronomiska instrument med vars hjälp man tidigt kunde förutsäga sol- och månförmörkelser.
Den sista veckan reste han mot norr upp i bergstrakterna.
I Indien är 5-10 % av befolkningen miljonärer, vilket betyder 50-100 miljoner personer. Ett tecken på rikedom har varit att man har råd att vara tjock – något som håller på att förändras.
I Rantambur (?) finns en tidigare privat jaktmark för maharadjan. Idag nationalpark på 400 km² med ca 40 vilda indiska tigrar.
Sophanteringen i landet saknas i stort. Man kastar allt överallt. En väldig nedskräpning. Det finns människor som lever på soporna och tar tillvara vad som kan användas till ’något’. Bristen på soophantering utnyttjas av grisar, råttor och kohägrar m.fl.
Hinduismen är ca 3500 år gammal och anses vara alla andra religioners ursprung. Den accepterar andra religioner. Den är en levande religion för 900 miljoner människor och har ett hundratal gudar, som tillbeds extra mycket vid de många religiösa högtiderna. Eftersom man tror på reinkarnation äter man inte animalisk föda, då man ju i nästa liv kan vara ett djur av någon sort liksom de djur som man har runt sig idag kan vara en vän eller släkting som dött.
Kastsystemet i Indien har 2200 olika kaster. Ofta har man i en kast en viss typ av yrke. Man gifter sig inom sin kast i de flesta fall. Regeringen har på senare år försökt att hjälpa de kastlösa – de föraktade - till ett drägligare liv.
Jambul River som rinner upp i centrala Indien har krokodiler, gavialer och delfiner, vilka alla normalt lever i saltvatten.
_____________________________________________________________________
25 februari 2010
Ben Olander:
Raoul Wallenberg
Ondskan livnär sig på andras passivitet.
Vid skolstarten som 7-åring såg Ben hur en skolkamrat mobbades eftersom han var jude.
Detta grundlade en känsla av hjälplöshet och undran: Varför gör man så?
Bens morfar tog hand om många av de danska judar som flytt till Sverige under andra världskriget. Morfadern dog 1953. Hans arbete med flyktingar fortsattes av mormor med dem som kom från Ungern 1956. Lägenheten i Göteborg fylldes med kvinnor som flytt. En av dem berättade för Ben hur det var att vara flykting. Hon skulle från Budapest föras till läger men räddades av Raoul Wallenberg.
Ondskan bekämpas genom personligt ansvar.
Under 1920-talet växte i Tyskland fram en revanschtanke gentemot segrarna i första världskriget. Nazisterna tog makten i början av 1930-talet och rustade upp krigsmakten.
Förintelsens förlopp en ondskans spiral. Byggde på
* Lögner. En halvsanning blir till en hel lögn.
* Mobbning. Förintelsen började med mobbning.
* Stölder. Av rätten till arbete, pengar, ägodelar och hemmen.
* Hopsamling i ghetton och judarna tvingades att bära judestjärna.
* Utrotning. Den slutliga lösningen av judar, romer och oliktänkande.
Vi kan alla bekämpa ondskan genom att visa respekt för andra, lära känna andra, ta ställning och våga ingripa.
Efter besök i Tyskland försökte Raoul förgäves få svenskarna att inse vad som skedde i landet.
President Roosevelt inrättade en fond för att stödja arbetet med att rädda judarna. Raoul anmälde sig och fick trots protester från utbildade diplomater arbete i Budapest för att med dessa pengar rädda judar från koncentrationsläger och död. Han organiserade arbetet och engagerade andra.
En viktig del i detta var att utfärda s.k. skyddspass. Han var mycket bestämd och drivande i sina möten med den tyska ockupationsmakten och lyckades därigenom rädda många personer.
För en lyckad förhandling: Lär känna motparten.
Den 17 januari 1945 åkte Raoul Wallenberg för ett möte med den höge ryske chefen. Det är det sista man med säkerhet vet om honom. Han försvann och dog i rysk fångenskap.
_____________________________________________________________________
11 februari 2010
Erik Hallberg:
Fyra vägar till Halland
Erik fick för några år sedan av Länsstyrelsen i Hallands län uppdraget att analysera den halländska kulturmiljöprofilen. Vad är Halland. Vad är typiskt för halländskt?
Det handlar om människans samspel med naturen och människornas relationer till varandra.
Erik fann fyra typiska drag: rörligt, skiftande, småskaligt, självrådigt.
Axel Oxenstierna sade på 1600-talet: Dansken drage fetman ur landet. Vad menade han?
Han avsåg att bönderna i Småland och Västergötland exporterade oxar, kor, trä över halländska hamnar i stället för via svenska hamnar. Därigenom gick den svenska staten miste om tullavgifter och skatter. Dessutom var det förbud med handel av egna varor. Det hörde till städernas privilegier.
Halland kan sägas ha varit ett transitområde för sydvästsvenska varor. Detta förhållande var en av orsakerna till krigen mellan Danmark och Sverige.
Halland var för Danmark ett råvaruområde: trä, järn var en bristvara i Danmark.
Den danska adeln anlade gärna gods i den halländska mellanbygden och hade då tillgång till skog och myr/sjömalm.
Skiftande: från danskt till svenskt; järnbruket upphör – skogen slut; skogsbygd, mellanbygd, kustbygd; klippigt i norr och jordbruksbygd i söder:
När Halland blir svenskt: militariseras (utskrivning av soldater), krav på trohetsed mot svenske kungen, betala svensk skatt.
Rörlighet: Från järnproduktion till textilområde med ekonomiskt centrum i Borås, både män och kvinnor stickade, arbetskraften viktig. Förmåga att anpassa sig.
Ca 1900 kommer jordbruket alltmer. Tidigare många binäringar till jordbruket.
Halland var ett utkantsområde som bevarade en mer gammaldags profil. Producenterna sålde sina egna produkter. Staten förmådde inte styra Halland.
Städerna instabila: Gåsekil lades ner, Varberg har haft fyra olika lägen, Falkenberg har haft två lägen, Halmstad likaså. Alla städerna små.
Småskalighet: Halland är ’ursprungligt’. Har lätt att anpassa sig inför förändrade förutsättningar. Bonden en egen aktör. Kunde snabbt byta sädesslag, t.ex. byte till havre under 1800-talet.
Självrådigt: Tecken på självråddighet är kyrksamheten. Nästan uteslutande svenska kyrkan som gäller. Gammalkyrklighet – konservativ syn på kyrkan. Schartaunismen. Framför allt kvinnor och ungdomar anammade denna stränga syn. Folk tog sig lång väg för att kunna lyssna på den präst som man ansåg bra. Den som sköter sitt arbete hyllar Gud. Tanken om den egna kallelsen är en hyllning till Guds skapelse. Man läste mycket i bibeln m.m. för att sakta nås av kallelsen. Viktigt lydnad mot överheten.
Halland är individualistiskt och självrådande.
_____________________________________________________________________
28 januari 2010
Anna Lena Ringarp:
I sällskap med språket
Anna Lena utgick i föreläsningen från radioprogrammet Språket i Program 1.
Lyssnarnas insända frågor tar upp alla möjliga språkliga frågor, t.ex. Vad heter det när katten får ungar? Ändarna på brödkakan? Vad heter det, när man gnider snö i ansiktet på någon annan person? Heter det räfsa eller kratta? Kan man säga slåttra, när vägverket slår gräset på vägkanterna?
Den starka språkkänslan har sitt ursprung i den lilla kretsen före barnets skolgång. Språkkänslan leder oss i samtalet, hur vi kan skapa nya ord, hur vi använder prepositioner.
Talspråket är före skriftspråket och påverkar det senare.
Det finns idag ca 6000 språk i världen och många av dem lever farligt – de riskerar att dö ut.
Vårt skriftspråk blev likartat under 1800-talet. Stavningen bör vägleda uttalet. Det finns undantag dock: t.ex. gästgivargård (uttal geschivargård) och Östgötakorrespondenten (uttal: öschötakorrespondenten).
Dialektord är omhuldade av lyssnarna. ”I fjor” heter det i Skåne och Sydhalland medan standardsvenskan säger ”i fjol” – en mellansvensk dialekt egentligen. Äpplemos eller äppelmos?
Vilket språk ska talas i radio? Vårdat dialektalt språk är OK. Det får gärna märkas att man kommer från en viss del av landet. Det som mest stör förståelsen är intonationen. En förklaring kan vara att det som sägs läses från manuskript. Inte så vanligt idag. För 50 år sedan fanns inga oförberedda tal/samtal i radion.
Vad är normer för talad svenska? Vissa variationer accepteras. Inte rätt eller fel.
Vattendelare är snarare mellan yngre och äldre personer. Äldre reagerar oftast på yngres språk. Yngre har fler nya ord, svär mer, talar snabbare.
Att använda vart i stället för var sprider sig. Vart anger riktning men används som lägesord. Ex Vart står cykeln?
Många journalister kan inte skillnaden mellan nästan och knappt. Ex. Knappt 100000 dödades i Haiti. Kommentar: hoppades man på ännu fler döda? Bör heta: Nästan 100000 dödades.
En ”sjuka” idag är att man på engelskt sätt delar upp sammansatta ord, t.ex. kassa apparater i ställer för kassaapparater (De är ju inte dåliga) eller sjuk sköterska i stället för sjuksköterska (Han/hon är inte sjuk). Hur ska vi stå emot engelskans påverkan?
Små språkfrågor är viktiga och vi bör vara uppmärksamma på dem.
_____________________________________________________________________
3 december 2009
Dick Harrison:
Slaveriet
Dick Harrison har skrivit tre böcker om slaveriet. Del 1 omfattar tiden fram till 1500-talet. Del 2 behandlar 1600- och 1700-talen. Den tredje delen tar upp tiden från 1800-talet och till idag.
Slaveriet har en lång historia. Förmodligen har det funnits slaveri i många tusen år. Det har i många kulturer ansetts självklart med slaveri. Det är fallet fortfarande. Det har beräknats att det finns 13-15 miljoner slavar i olika länder idag. En del anser att den siffran är mycket underskattad och uppger 100 miljoner slavar som en riktigare siffra. Man vet till exempel att det idag finns 100000 slavar i Mauritanien på en total befolkning på 2,1 miljoner människor. Detta är 5 % av landets invånare.
Officiellt har alla länder numera avskaffat slaveriet. Men det finns kvar fast i andra former.
Uppfinningsrikedomen år stor på en del håll i världen, när det gäller att hitta på former för slaveri som är svårare att angripa.
Redan i texter på kilskrift finns uppgifter på slavar och slavägare. Drottning Lovisa Ulrika, mor till Gustaf III, hade slaven ”Badin” (spjuver på franska). Han kom till Sverige redan som barn och skulle roa hovet. Han fick inte lära sig svenska eller ett ”civiliserat leverne”. Men han lyckades lära sig svenska och förståelse av den tidens svenska samhälle och umgängessätt. Och blev en populär och exotisk person i Stockholm. Som fri man gifte han sig och dog 1820.
Det första landet som officiellt avskaffade slaveriet var Storbritannien. Sverige gjorde det 1845 men den siste slaven friköptes 1848. Under Gustaf III:s tid köpte Sverige ön St Barthelemy i Västindien av Frankrike. Där bedrev svenska intressen med kungen en slavhandel. Antalet slavar ökade efter det att Sverige övertagit ön. En präst, Lönner, i Hälsingland anskaffade slavar som han tog till Hälsingland.
På 1700-talet hade svenska kyrkan rätt att ta upp kollekt vid fyra tillfällen under året för att på så sätt hjälpa till att få medel för att svenskar som var slavar i Afrika skulle kunna friköpas.
Slaveri bygger på att människor har förakt för svaghet och svaga människor. Det enda möjliga sättet att avskaffa slaveriet i världen är att få människor i alla länder att inse och anse att slaveri är oförenligt med de mänskliga rättigheterna. Redan på 1700-talet växte i England fram en rörelse mot all form av slaveri. Rörelsen kallades abolitionism och påverkade många länder till ett förändrat sätt att se på mänskliga rättigheter. Enligt Dick är det enda sättet att få slut på slaveriet.
_____________________________________________________________________
19 november 2009
Nils Zandhers:
Du lär mig bli fri - Selma Lagerlöfs liv och verk
Nils började med att uppmana åhörarna att på morgonen den 20 november tända ett ljus till Selma Lagerlöfs minne. Det var denna dag hon föddes 1858. Fadern ville inte att hon skulle utbilda sig men hon trotsade och utbildade sig till småskollärare i Stockholm och arbetade en tid i Landskrona. Hon trivdes bra där.
Nils ville med sin berättelse (han vill inte kalla det en föreläsning) se på Selmas liv, kärlek och brevskrivande i relation till hennes böcker. Selma skrev ungefär 3000 brev till Sophie Elkan. Många av böckerna innehåller nästan samma formuleringar som i breven hon skrev till olika personer men fr.a. till Sophie.
1894 träffade Selma Sophie genom en inbjudan av Ellen Key, som också bjudit Sophie.
Selma kände tidigt att deras bekantskap skulle betyda mycket och bestå under många år.
Det var en nära intellektuell och känslomässig relation – dock inte lesbisk. Sophie hade en kontakt med en belgisk gift man. Hon hade varit gift men hennes man och dotter dog båda i tuberkulos. Selma var vid några tillfällen förkläde för att Sophie skulle kunna träffa mannen.
Hur upplevde Selma kärleken? Genom berättelser hon hört och genom hennes egen känsla av att hon var ful och låghalt, blev hennes intresse för kärlekens gåta av stor betydelse för henne och för hennes litterära verk. När hon på en bal inte blev uppbjuden till en enda dans kommenterar hon detta med ”är det därför att jag ska lära mig ödmjukhet?” I en annan passus skriver Selma: ”..behovet av att äga en annan för att ha rätten att leva. Den som ingen kan älska måste dö.”
Selmas första verk var fem kapitel till Gösta Berlings saga, som hon skrev som ett bidrag till tidskriften Iduns litterära tävling. Selma vann första pris. Karl David af Wirsén – Svenska Akademins ständige sekreterare – gjorde ner den. Georg Brandes kommenterade inte alls. Han var en stor auktoritet inom litteraturen och först efter att Selma i fem brev bett honom att ge sin åsikt, skrev han en i stort positiv recension. Men han konstaterade att hon visste inget om kyssar och omfamningar. ”Det talas mycket om kärlek men kyssarna och omfamningarna äro kalla.”
Selma hade en nära och lesbisk relation med Valborg Olander, som kan sägas ha varit Selmas sekreterare. Selma hade ibland svårt att klara av att ha så nära relationer med två för henne så viktiga personer.
_____________________________________________________________________
5 november 2009
Pär Connelid:
Nycklar till det halländska landskapets historia
Pär är historisk geograf och arkeologisk geograf.
I det halländska landskapet finns lämningar efter jordbruket från tidig tid till idag. Vi kan se bevis på jordbruk redan för 6000 år sedan.
I järnålderns jordbruk hade varje bonde stora arealer. Dessa lades igen, när man tog upp på nya arealer på annan plats. Senare återkom man till den tidigare platsen.
På 1100-talet planerades landskapet – troligen genom direktiv av danske kungen – för att få en bättre landskapsplanering och därigenom inordna befolkning och odlingslandskap för beskattning och militära ändamål.
På kartor från 1600-, 1700- och 1800-talen kan man se olika strukturer, som speglar vad som hänt långt tidigare. Man kan därför i kartorna avläsa hur landskapet brukats för flera århundraden sedan.
Äskhults by är idag ett objekt för restaurering tillbaka till 1700-talets odlingslandskap. Man kan än idag i kanten på åkermarken se rester av äldre jordbruksmetorder. För 2000 år sedan var här bra genomsläpplig jord med rösen.
Genom bruket av årder flyttades jorden från högre delar av åkern till den nedre kanten. I Äskhult har en sluttande åker på detta sätt i nederkanten lämnat en brant på 2,7 meter.
Idag ser vi odlingsrösen, terrasskanter och åkerhak. Den biologiska mångfalden är beroende av vad människan skapat – en kulturell mångfald.
Genom att lägga en modern karta över en gammal karta kan man se hur landskapet förändrats.
I samband med att museet i Varberg gjorde en ny utställning om Bockstensmannen genomfördes en noggrann inventering av landskapet i området runt Åkulla och Bocksten. På kartor kan man urskilja tidigare gårdar och finna dem som ruiner idag. Det är ett fossilt odlingslandskap som träder fram. I stort sett hela området lades öde kring 1350 på grund av digerdöden. Pär menar att Bockstensmannen blev mördad (1360-talet) vid ett bråk om de nedlagda gårdarna.
Stubbskottsängar var vanliga. Man skar träden i marknivå och fick därigenom bränsle och klenvirke. De döda rötterna från stubbarna blev till gödning av marken.
Sverige har världens bästa kartmaterial från 1600- talet och till 1800-talet. För Hallands del gjordes i början av 1700-talet kartor över de nya svenska områdena. Senare gjordes kartor vid storskiftet och laga skiftet.
_____________________________________________________________________
22 oktober
Inga Lindén Nilsson:
Medeltida träskulpturer i Hallands kyrkor
De medeltida krucifixen hade starka färger när de var nya. Man kan idag här och var på dem ana vilka färgerna var.
I den gotiska stilen hade Kristus tre spikar och huvudet lite nedhängt. Exempel på detta finns i Enslövs kyrka (ca 1250) med ett brett kors med ett grönt smalare kors ovanpå. Detta senare är livets träd med små utskott på. Vid de fyra ändarna av korset finns det fyra evangelisterna.
På 1300-talet såg man mer Kristus som lidande och i dödsögonblicket. Han var människosonen.
De flesta krucifixen gjordes i Lübeck och är av ek.
På 1400-talet blev ländklädet kortare och det var en mer naturalistisk form, t.ex. fingrarna krökta mot spiken. Ex. Stafsinge.
Under 1500-talet var det en mer konstnärlig utformning. Ex Morups kyrka med vit kropp, tudelat skägg, kort ländkläde, långt hår. Kristus hänger tungt.
I den romanska stilen satt Jesusbarnet mitt i Marias knä. Under den gotiska stilen var Jesus till vänster i Marias knä. En liten vuxen i kroppen. Krona på huvudet.
I Gällared finns en skulptur med Jesusbarnet i Marias högra knä. Han är ett barn och håller ett äpple i handen.
Maria vördades under medeltiden. Namnet var så heligt att det inte ens fick nämnas Inget barn döptes till Maria. S:t Olofskyrkor finns i Gödastorp, Steninge och Hasslöv.
Olof II var kung i Norge och dog vid Stiklastad (norr Trondhjem) år 1032. Efter skador i striden dödades han slutligt med en yxa, som är hans symbol idag. Han är begravd i domkyrkan i Trondhjem och helgonförklarades. Blev Olav den helige och Nidarosdomen är ett viktigt mål för pilgrimsvandringar.
I Gällareds kyrka finns en S:t Olofskulptur, där Olof står på en drake, som kan tänkas vara den nämnde Harald med vilken Olof låg i strid.
På 1300-talet bildades en grupp som ville känslomässigt gå in i Kristus lidande. Hur skulle han ha kunnat bära det tunga korset? Kanske bar han endast den lodräta delen av korset, som spikades ihop på Golgata. Mysticisterna målade tavlor med Kristus sittande på en sten. Då kunde man lättare närma sig honom.
I Tönnersjö kyrka finns ”Kristus i vänta”. En andaktsbild som det känns nära att bedja med.
I Steninge kyrka kan man se en pieta med Maria när Kristus tas ner från korset. Den var försvunnen under flera år men återfanns genom att en bild på den infördes i en dagstidning.
_____________________________________________________________________
8 oktober 2009
Arne Sikö:
Den enögde sjörövaren – eller hur man hittar rätt på havet
Kan man navigera efter stjärnorna? Stjärnbildernas läge förändras under året. Polstjärnan befinner sig alltid i norr. Solen står i söder kl 12 på dagen.
En seglare kan också ha hjälp av havsströmmarna. Förekomsten av tång i havet indikerar närhet till land.
De flesta stjärnor har arabiska namn medan stjärnbilderna har grekiska namn.
Kompassen anses uppfunnen i Kina och var känd av grekerna på 600-talet f.Kr. 100 år e.Kr. kunde man navigera efter kompassen. Till Europa i övrigt kom kompassen via Sidenvägen på 1000-talet.
Vikingarna använde solen, polstjärnan och solsten för sin navigering. En guomon ställs lodrätt. Polstjärnans höjd över horisonten ger latituden (breddgraden). Den s.k. Jakobs stav kunde också användas för bestämning av latituden.
Dessa instrument var i bruk in på 1700-talet. Sextanten konstruerades i slutet av 1700-talet och moderniserades efter hand till ett effektivt verktyg.
Columbus seglade efter polstjärnan men använde även andra av de nämnda instrumenten.
Det stora problemet var att bestämma longituden (längdgraden). Månen vandrar runt jorden på 28 dagar men också bland stjärnbilderna. Tiden angavs med månens plats i stjärnbilden. Man relaterade till europeisk tid.
Olika tabeller gjordes upp för att underlätta för sjöfolket att avgöra positionen.
1609 konstruerade Galilei teleskopet och kunde se att Jupiter har fyra månar runt sig. Detta bröt mot kyrkans lära att jorden var mittpunkten i universum. Galilei fick stora problem med den starka kyrkan. Först 1973 erkände Vatikanen att Galilei hade rätt om jordens cirkulation runt solen.
I mitten av 1800-talet utlystes en tävling med prissumman 20000 pund om vem som kunde skapa ett sätt att ange longituden. George Harrison konstruerade en klocka med stor precision. Den drog sig en sekund på en månad. Runt 1865 fick han en del av prissumman och efter test och förbättringar erhöll han till slut hela prissumman.
På skeppen fanns förr särskilda personer som hade till uppgift att ange positionen. En del i detta arbete var att med ett instrument titta mot solen och därmed avgöra latituden. Dessa personer fick med tiden sitt öga skadat och satte därför en lapp över det skadade ögat. Därav sjörövarens lapp över ögat.
_____________________________________________________________________
24 september 2009
Ingmar Skogar:
Regnskogen - en del av Amazonas
Amazonflodens källor finns på 3700 m över havet och kommer från Peru, Equador och Colombia.
Endast 1 % av Amazonas växt och djurliv är känt.
Man räknar med att det finns ca 1000 indianstammar i många små samhällen. De idkar främst byteshandel.
Lianer finns endast i Amazonas. Hög luftfuktighet.
I regnskogen når endast 2% av solljuset ner till marken.
Regnskogen kan delas in i fyra skikt: 70-80 m, 45-50 m, 35-45 m och 2-25 m. Livet är olika inom varje skikt.
Föredraget visade mängder av de växter och djur som lever i området samt bilder från byar.
_____________________________________________________________________
16 april 2009
Per Olof Nilsson:
Mellersta Hallands klimat nu och i framtiden
Vad bestämmer en orts klimat?
* Närheten till havet
* Närheten till större kontinentala områden på jordklotet och större ismassor
* Position på jordklotet (latitud, longitud)
* Höjdförhållandena (temp avtar med drygt 0,5 grader per 100 m höjdökning)
* Vegetation (skog, slätt)
Halländska väderkaraktärer
* Havet ger en utjämnande temperatur över året
* Inre Halland inslag av kontinentalklimat
* Kustzonen långsammare temp-höjning på våren
* Högsta temp 1972 i Torup +35,5
* Lägsta temp 1982 i Kinnared -34
Nederbörd
* Sveriges regnrikaste kust
* Årsnederbörd: kusten 700-800 mm, höglandet ca 1100 mm
1725 mm Åsa, Kinnared 116 mm på ett dygn 1946
Varför så mycket nederbörd?
* Orografisk förstärkning – Sydsvenska höglandets västsida
* Friktion och turbulens driver upp luften och moln bildas
* Markkyla – kall luft på marken tvingar upp varmare havsluft, vilket ger regn
* Konvergens – luft tvingas uppåt och det blir skurar
Vinden
* Vi ligger i västvindsbältet
* Vanande lågtryck
* Högst uppmätta vindhastighet Morups tånge 1/12 1951 32 m per sekund
Sjöbris (solgångsvind)
Vanligt vår och sommar
Vårt framtida klimat
Växthuseffekten – utan den –18 graden
Den förstärkta växthuseffekten
Temperaturen
Upp de senaste 15 åren
Nederbörden ökat
Slutsats experterna drar av dessa värden är att detta är ett resultat av den globala uppvärmningen
_____________________________________________________________________
12 mars 2009
Jan Hjärpe:
Islamism och politisk islamism i dagsläget
Politiker har alltid utnyttjat den religiösa traditionens känslor och upplevelser och också använt den religiösa traditionen i politikens språk. Hur har förhållandet religion och politik förändrats?
Låt oss se tillbaka.
Benazir Bhutto blev den första kvinnliga presidenten i ett muslimskt land. Trots att man i muslimska länder säger att de som har en kvinnlig ledare blir olyckliga. Nu är det tänkbart i andra sammanhang.
Valet i Algeriet vanns av ett muslimskt parti men blev underkänt och en militärkupp genomfördes. Denna militärregering godkändes av andra länder med demokrati.
Sovjet förändrades och föll. Stora islamiska grupper i Sovjet och islam finns i Europa.
Balkankriget belyste spänningar mellan olika religiösa grupperingar.
Talibanerna tog över i Afghanistan.
Attackerna i New York den 11 september. Kriget mot terrorismen inleddes.
Kriget mellan Iran och Irak.
Det första självmordsattentatet skedde 1978. 1983 stort attentat i Beirut.
Kris i den finansiella världen.
Mediautvecklingen: datorer, mobiler, internet.
Feminismen och islamisk feminism.
Libanonkriget med mängder av flyktingar.
Nu sker en generationsväxling inom de muslimska länderna. Hela ledargruppen utbytt sedan 1983.
Demokratikravet ökar i de muslimska länderna. 85-90 % anser att demokrati och mänskliga rättigheter är viktigt.
Det finns problemområden. Många länder i den muslimska världen är svaga. Ex. är Somalia. Centralmaktens möjligheter att agera är obefintliga i realiteten. En regering som inte kan regera. Man kan inte lita på sin säkerhet. Polis, sjukvård, domstol, skolor, pensioner fungerar inte självständigt. En individ kan inte klara sig utan stat, län och kommun.
I dessa länder råder ett tribalt system där man är beroende av familj, släkt och stam. Det viktigaste normsystemet är den absoluta lojaliteten. Man gifter sig med sin kusin eller nästkusin. Eventuellt träffar familjerna avtal om giftermål. Följer man inte dessa normer förlorar man tryggheten.
Ändras de yttre förhållandena ändras det religiösa innehållet.
Problem idag. I Pakistan är domstolarna inte oberoende. Domare och jurister genomförde den långa marschen till Islamabad och kräver en förändring av domstolarnas status.
Politiska partier bestäms av organisering för ömsesidig hjälp. Därmed risk för korruption som egentligen ingår i systemet.
Irak. 191 partier fanns i valet 2005, framför allt tribala partier. 275 platser varav ca 20% är besatta av dem som röstade på traditionella partipolitiska partier.
Kurdistan. Två partier som inte är ideologiska partier. Det är två klanpartier. Två subpartier. De flesta är sunniter.
Det politiska spelet blir komplicerat då man tillhör olika grupperingar.
Islam och islamism. Islamism innebär att man använder religiösa traditioner för politiska syften. Det sker en polarisering inom islamismen. Många är för en alltmer demokratisk inriktning. Men det finns de som är mot detta och förordar revolutionära våldshandlingar.
Den som inte är muslim betraktas som en avfälling, otrogen och kan dödas.
I Egypten, Jordanien och Marocko är förtroendet för religiösa ledare högt, ca 80%, men lågt för politiska ledare 1-2% och för muslimsk stat, 10-20%.
_____________________________________________________________________
26 februari 2009
Gunnel Carlsson:
Trädgård – en passion för livet
Vintern är kanske den tid då man är mest sugen på trädgården. Man går gärna en runda för ett se om något har hänt och för att kanske få idéer till vad som kan göras till våren. Vi har ju allt framför oss just då. Trädgård är en inspiration och ger oss sköna stunder och känslan att det är bra att leva. Trädgårdar kan se ut på många olika sätt. Den kan vara välplanerad, tuktad eller vildvuxen. Vad vill vi med den och var hittar vi vår inspiration?
Gunnels favoritväxt är pelargonen. Den finns i mängder av varianter och är ljuvlig. Pelargon har nog alla haft. Den växer vild i Sydafrika. Stillerydspelargonen har en speciell historia och är Gunnels absoluta favorit.
Koloniområden är fantastiska. Där finns idéer och där kan man bli inspirerad. Dra dig inte för att titta på andras trädgårdar. Det ger dig idéer samtidigt som du njuter.
”The garden is the biggest room in the house” är ett engelskt talesätt. I England finns det ett enormt trädgårdskunnande. Man tävlar om att få komma med i den gula katalogen över möjliga besöksträdgårdar. Trädgård är att vara i, att använda och att trivas i. Trädgård
har betytt något för människor i alla tider. Den vanligaste avbildningen av en bladslinga visar akantusblad. Man ser den på mängder av antika målningar m.m.
Gunnel har besökt slottsområdet i Versailles men ännu inte varit inne i slottet. Trädgården där är helt makalös liksom orangeriet. Sanssouci i Potsdam utanför Berlin var sommarresidens för Fredrik II och är helt otrolig med sina terrasser, där det växer vinstockar, fikon och cypresser.
Fredensborgs trädgård i Hilleröd var helt förfallen men har nu med hjälp av EU-pengar restaurerats och är mycket fin och sevärd. I Sverige verkar det som att vi anser att det inte får kosta att sköta våra offentliga trädgårdar. Norrvikens trädgårdar är en av de finaste vi har. Kommer den att klara sig? Ekonomin har ju spökat för den i många år.
Gunnels trädgård ligger i Arlöv och är på 800 m². På våren kommer lökarna och på hösten finns höstfärgerna med buskarna och träden. Hennes trädgård är en ”sillsalladträdgård”, d.v.s. en blandning och inte så där helt välplanerad. Att besöka trädgårdsmästerier och plantskolor är något Gunnel inte kan låta bli. Hon förköper sig lätt. Var ska alla de plantor hon tar med sig hem sättas någonstans? De växter som trivs nära där du bor eller redan finns i trädgården – skaffa dem. Julrosor som trivs sprider sig snabbt. För några år sedan köpte Gunnel en Catalpa för 5000 kr och det har hon aldrig ångrat. Den blommar fantastiskt och är en verklig njutning.
Gunnel har gott påbrå vad gäller intresse för trädgård. Hennes morfar, Henning Svensson, var trädgårdsmästare i Harplinge. Hennes far var trädgårdsmästare i Asarum utanför Karlshamn.
Gör som du vill med din trädgård. Ta det lugnt i den och njut. Trädgården ska vara till lust och man ska ha roligt.
_____________________________________________________________________
12 februari 2009
Åsa Axberg:
Bockstensmannen och hans tid
När 12-årige Ture Johansson gick bakom harven på Bockstensmosse dagen före midsommarafton 1936 var han med om en unik händelse. Han upptäckte resterna av det som man senare kom att kalla bockstensmannen.
Uppståndelsen var stor. Först trodde hans far att man hade upptäckt en mördad person. Man kallade på länsman och läkare, som snabbt konstaterade att den döde hade mördats för länge sedan. Och man beställde till och med tid för begravning av den döde. Nästa dag fick Albert Sandklef, den legendariske museimannen i Varberg, höra talas om fyndet. Omedelbart lämnade han allt vad midsommarfirande var, samlade ihop lämpligt folk
Och tog sig ut till fyndplatsen. Av Monarks grundare Birger Svensson fick han låna en lastbil.
På mossen grävde man försiktigt ut runt och under den döde och lade allt i en låda som transporterades in till museet i Varberg. Här såg man till att hålla allt så fuktigt att inget skulle förstöras. Tack vare detta räddades fyndet för framtiden.
Den döde hade lagts framstupa i mossen och fått två pålar genom sin kropp så att han inte skulle gå igen och spöka. En tredje påle hade inte lyckats tränga igenom höftbenet. En av pålarna hade använts som takåsliggare på ett halmtak och tillhört ett träd som fällts runt år 1300. Mannen dräptes mellan år 1350 och 1370 enligt olika bestämningsmetoder, bland annat C14 och bedömning av kläderna.
Några data om mannen: 172 cm lång, 30-35 år gammal, tunt skelett, högerhänt, litet kranium, svag armmuskulatur, tendens till kulmage och början till vällevnadssjukdom.
Mannens ansikte blev opererat och återställt efter de dödande slagen; en knytnäve mot kinden, en spetsig påle rakt in i huvudets sida och slutligen ett kraftigt slag rakt uppifrån.
Efter diverse röntgen och kopiering i plast av skallen blev den så klar. En av de ledande i detta var varbergssonen Clas Lauritsen.
Därefter byggde Oscar Nilsson upp ansiktet i etapper med hjälp av lera utifrån kunskap om hur ett ansiktes muskulatur är uppbyggd. Sakta växte en människa fram. Endast öronen och nästippen kan då vara en osäkerhet. Man gav mannen gråblå ögon och mellanblont hår – en gissning. Om 10-15 år har forskningen inom gentekniken kommit så långt att man kan tänka sig att vi med hjälp av en DNA-profil från mitokondrier kan fastställa både ögonfärg och hårfärg.
Dräkten är den enda bevarade medeltida mansdräkten. Den bestod av knälång kjortel, hosor som fästes upp med läderremmar i en rem runt livet, bälte utan på kjorteln, skor i storlek 41 som krympt 10-15%, mantel eller kappa, struthätta – allt i ylle. Struthättan är det enda plagget som troligen inte är speciellt sytt för mannen. Kan vara köpt på någon marknad, kanske i Getakärr. Man har nu klart för sig att i området i Åkulla och runt mossen var mycket mer bebyggt än vad man tidigare trott. En mängd fynd av fornåkrar och byggnadsrester visar detta.
Det var en orolig tid. Halland, främst norra Halland, hörde än till Sverige och än till Danmark eller Norge. Flera olika kungar och herremän styrde i perioder.
Men det återstår att svar på frågorna: Vem var han? Vad gjorde han? Varifrån kom han?
_____________________________________________________________________
29 januari 2009
Thomas Andersson:
Vilda djur på nära håll
Thomas inledde med att visa hur man gör för att få bra bilder på levande djur.
Att fotografera vilda djur kräver en omsorgsfull planering allt från att bestämma plats för fotograferingen till att fastställa vilka områden där man vill att djuren ska komma fram. Runt gömslet. Man lägger ut mat och åtlar. För björn kan man använda döda grisar men hundmat går mycket bra. Man försöker att om det går lägga maten så att den inte kommer att synas vid fotograferingen. Björnar älskar honung så den kan man kleta på trädstammarna från marknivå upp till två-tre meters höjd. Det senare om man vill att djuren ska ställa sig upp.
En god kunskap om djurens beteende och bra utrustning är också viktig.
Att ha tur med hur djuren visar sig och agerar hör till. Har man gjort alla förberedelser på ett välplanerat sätt ökar möjligheterna att djuren kommer fram ur skogen. Thomas illustrerade detta med att berätta om och visa bilder på en björn som tog sig ett bad i den tjärn som fanns alldeles intill gömslet. Det är ovanligt att se en björn bada och ännu ovanligare att få det hela på bild. Det var i mellersta östra Finland som Thomas fotograferar björn.
Sjön Tysslingen öster om Örebro besöks under senvintern-våren av tusentals sångsvanar. Sjön är grund och man lägger ut tusentals kilo korn under den här perioden. Bäst är att lägga säden i vattnet där sjön är en till två decimeter djup. Här kan man också se tranor och gäss.
Tranornas stora rastplats är Hornborgasjön. Intill Bjurums kyrka utfordrar man även här tranor och andra fåglar med säd. Antalet tranor är högst i början av april. Det kan vara 14000-15000 tranor på en dag Vill man fotografera dessa fåglar är det bättre att göra det en à två veckor före eller efter toppveckan. Det är svårt att få bra bilder vid toppnoteringarna. Fåglarna skymmer varandra. Vid Hornborgasjön finns mängder av fågel både rastande och häckande.
_____________________________________________________________________
25 september 2008 (samt den 16 oktober i Ullared)
Lars Danielsson:
Halland från luften
Lars och hans son Gustav är båda intresserade av att dokumentera Halland från luften. Gustav är till vardags pilot i Ryan Air och Lars lärare i filosofi i Kungsbacka. Med kamera och ett Cessnaplan ser de Halland från ett ovanligt perspektiv.
Vår flygresa började som sig bör i Varberg med bland annat Fästningen, Apelviken, Subbens fyr, villaområden (med ett antal likadana hus, vilket blir särskilt slående från luften), Ringhals kärnkraftverk (som förser landet med ca 20% av energibehovet).
En sväng över Nidingen med dess fyrtorn och Råös märkliga jättegolfboll, som innehåller radioteleskop för utforskning av rymden och Särö kyrka, som är privatägd. Ett svep över Kungsbacka följdes av vyer över Ullared, Ätran, Fegen, Vessigebro och in över Falkenberg.
Här kände vi igen Tullbron, gamla kyrkan och Skrea strand med mängder av badturister.
Så vidare längs kusten förbi Steninge till Halmstad med Slottet, Högskolan och Örjans valls fotbollsanläggning. Vidare en gir in över Oskarström, Nissaström, Spenshult och Hyltebruk med sitt enorma pappersbruk. Så söderut till Hallands Väderö, Hovs hallar och Norrvikens trädgårdar, denna pärla som verkar ha ständiga ekonomiska problem. Till slut en blick på Båstad och länets minsta stad, Laholm, som är berömd för sina många konstverk.
_____________________________________________________________________
9 oktober 2008
Anna Holmström:
Severin Nilsson
Severin Nilson föddes i Asige 1846 och dog i Stockholm 1918. Han var son till smeden i Asige. Hans talang upptäcktes tidigt och han fick läsa vidare i Göteborg och senare på Konstakademien i Stockholm 1864-1871. Där gällde Düsseldorfskolan, som innebar att måla interiörer. Där träffade han bland andra Ernst Josefsson och Olof Hermelin. Men också sin blivande hustru Rosalie. De fick en son, Knut, och en dotter.
Genom sin resa till Paris fick han kontakt med konstnärer som målade utomhus och som var intresserade av naturen, ögonblicket och den ’naturliga bilden’ av livet.
Systern Charlotta levde kvar i Asige och Severin köpte gården Björsgård till modern och Charlotta. Där finns nu ett museum, som är öppet på sommaren. Charlotta med sonen Karl stod ofta modell, när Severin fotograferade. Han hade hela tiden kontakt med sin hembygd och samlade rekvisita till sitt fotograferande. Han tros också ha hjälpt Artur Hazelius att få för Halland typiska inventarier till Stockholm och kan möjligen ha medverkat när Oktorpsgården flyttade still Skansen.
Severin hade en skioptikonapparat så att han kunde förstora fotografierna när han skulle skissa upp en målning. Så gjorde många konstnärer vid denna tid. En målning kunde bygga på flera fotografier. Han hade sin ateljé på Sturegatan i Stockholm.
Halmstads länsmuseum har två skissböcker, i vilka Severin har skissat på målningar. Museet har också 1500 glasplåtar och mycket annat material som varit Severins.
Severin reste mycket i Sverige. Han fick uppdrag som gjorde att han reste men kanske var resandet också en del i intresset för landsbygden och naturen. Han illustrerade reseskildringar.
Han illustrerade bland annat August Bondessons Historier på Dal.
Severin gjorde även tuschlaveringar och målade flera slott och kända byggnader såsom Kalmar slott och Gripsholms slott. Han målade porträtt och hade målarkurser också för kvinnor, vilket var ganska ovanligt vid denna tid.
Det är ofta svårt att datera Severins målningar. Hans fotografier och plåtar blev kända först i slutet av 1950-talet och är inte daterade. Innan dess var Severin känd som enbart målare. Man kan ibland genom indirekt metod datera en målning eller ett fotografi. Men han anses vara en skicklig fotograf med klart konstnärligt tänkande i sina fotografier.
_____________________________________________________________________
23 oktober 2008
Christer Glader:
Humor och hälsa
Humor och hälsa hänger samman. Livet har problem men det är viktigt att ta vara på livets guldkorn och att se upp för det introverta. De gamla grekerna använde termen gelotologi för kunskapen om skrattets betydelse (av grekiska gelos=skratt).
Vad händer när vi skrattar? Skratt smittar och är allmänmänskligt. 70% av alla kroppens muskler aktiveras vid skratt. Man får en 6-8 gånger bättre genomströmning i blodkärlen, när man skrattar. Man kan inte göra något annat, när man skrattar. Man kan skratta så att man kissar på sig och så att man svimmar. Skratt aktiverar det endorfina systemet i kroppen och man känner ett välbehag. Endorfiner ökar vår tålighet för smärta och hårda prestationer.
De personliga problemen kan självgenerera men känn inte efter i alla lägen. Med åldern ökar ofta ’problemen’. Det finns en risk att äldre personer hamnar i en egen ostkupa, d.v.s. de kommer inte ur sina egna tankar om de problem och bekymmer de känner och säger sig ha.
Man kan se livet som en meterstock som man har att vandra längs från den första till den sista centimetern. Varje centimeter kan ses som ett år. Ta vara på promenaden. På ryggen har vi en ryggsäck och i den hamnar alla diagnoser och pillerburkar. Vi bär ryggsäcken hela livet. När vi samlar allt i säcken får dess tyngd inte göra att vi kröker rygg och inte upplever det som finns runt oss i livet. En tung diagnos, en kris kan få oss att plötsligt vakna till och se livet runt oss.
Kropp och själ är intimt sammanbundna och påverkar varandra. Sjukvården gör människor ’osjuka’, d.v.s. de har symtom men behandlas/har behandlats av sjukvården så att de mår bra.
Sjukvården är inte så bra på att syssla med hälsovård och friskvård. Den västerländska medicinska kunskapen är mycket bra på att ställa diagnoser och behandla utifrån denna. Läkaren kan trösta, lindra och bota. Alla tre delarna är viktiga.
Kroppslig beröring ger känslor och välbehag. Behov av beröring finns i alla åldrar. Spädbarn utvecklas bättre i sitt totala liv vid beröring liksom en dement åldring kan uppleva beröring mycket positivt. Taktil massage kan lindra smärta.
Depressioner kan för vissa människor lindras med ljusterapi. Vid första vårdagen, när vi sätter oss för att sola i den första sköna vårsolen, påverkas tallkottkörteln (corpus pineale) så att den utsöndrar melatonin.
Hypofysen ovanför gomtaket påverkar och styr hela vårt hormonsystem. Härifrån går signaler till andra körtlar och delar av kroppen.
Ta vara på ditt livs promenad. Vi lägger för mycket energi på de problem vi ser eller upplever. Denna oro har ökat i samhället. Även skolbarn och tonåringar liksom äldre känner detta. Genom att lägga vår energi så, hindrar vi en bättre inriktning på vår kraft och energi. Vi ska inte lägga energin på det som inte har hänt. Lägg energin på positiva saker.
Vi har en tendens att lösa våra så kallade problem mellan klockan elva och två på natten. Men det ger ingen effekt. Vi kan inte analysera och tänka klart då – tankarna snurrar bara runt kring problemen. Ta inte ut oron i förväg. Vanligtvis kommer det som händer helt plötsligt och dyker upp ’runt hörnet’.
_____________________________________________________________________
6 november 2008
Åke Carlsson:
Gastekar och väckefuror
Åke, nybliven hedersdoktor vid Samhällsvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet, har
skrivit boken ’Gastekar och väckefuror’ och berättade om en mängd aspekter på gamla träd av olika slag.
Värkträd, ofta tallar, botade genom att man petade i tanden eller lade en tyglapp mot såret och sedan stoppade in detta ’sjuka’ i en spricka i trädet. Ibland borrade man hål, lade i det ’sjuka’ och täckte med en barkbit. Engelska sjukan (skärven) botades hos barn genom att man drog barnet genom ett hål i trädet, ett så kallat smörjträd. Så sent som på 1940-talet förekom detta i Sörbo i Dalarna. En pigg 90-åring konstaterade att det var tack vare att han som barn hade dragits genom skatelina som han hade blivit så gammal.
Gasten kunde slå sig ner i vissa ekar. Ekar som man hade hängt brottslingar i eller där någon begått självmord. Hästar uppges ha vägrat passera sådana träd. I norra Skåne finns snapphane-ekar, i vilka man hängde snapphanar på 1670-talet. Detta skedde bland annat julnatten 1677, när 19 snapphanar hängdes. Spöaskar användes för att binda fast den som skulle pryglas.
Det var inte bara människor man botade genom värkträd. Även djur kunde botas. En häst som gått ner sig i en myr men som räddades hade fått skador. Man tryckte då tyg mot skadan och stoppade in trasan i en spricka i värkträdet och hästen blev frisk. Dessa tallar kallades kampa-tallar.
Suptallar var allmänna och där stannade man för att ta sig en sup. Även om bonden på vagnen eller släden sov, stannade hästen vid en sådan tall och gick inte förrän bonden vaknat och tagit sin sup. Utanför Falun finns en sådan tall där det nu ligger ett stort köpcentrum som kallas Tallen.
Träd kunde också fungera som sjömärke, ibland med ett sjömärke fastsatt i toppen.
Askträd var vanliga som vårdträd på gårdarna förr. Det var viktigt att dessa träd sköttes för då kunde de bli mycket gamla. De hamlades liksom andra lövträd.
Väckefuror bleckades, d.v.s. man högg sprickor i trädet och eldade mot det skadade stället. Härigenom fick man tjära. Denna sed upphörde på 1830-talet.
Man fick absolut inte fälla träd som var speciella. Om man fällde ett värkträd riskerade ’fällaren’ att få alla de sjukdomar och skador som stoppats in i trädets sprickor och borrhål.
Om ett särskilt viktigt träd dog eller fälldes av en storm, kunde man flytta över detta träds förmåga att bota till ett annat träd.
Träd kan bli gamla. Lindar kan bli minst 300 år, tallar minst 400 år. Vid Dellensjöarna i Hälsingland finns träd som uppges ha planterats på 1200-talet av en präst, Per Stubbe, som tog frön med sig hem från en vandring till Santiago di Compostella.
Det var vanligt att man ville att en av grindstolparna skulle vara en tall. Dessa skälstallar markerade gränsen mellan olika ägor.
Ibland kan man se träd eller hasselbuskar stående i rad. Detta visar att det har funnits en gärdsgård längs dessa träd och buskar men som ruttnat ner. Hasselbuskar kan bli mycket gamla och mycket grova. Det finns exempel på att en hasselbuske kan bli 18 m i omkrets vid marken och som beräknas vara 1000 år gammal. En hasselbuske liksom ett träd växer med ungefär en centimeter per år i omkrets.
_____________________________________________________________________
20 november 2008
Arne Bergström:
Fiskaren på naturreservatet Grimsholmen
Arne lärde känna fiskaren Walter Isaksson under 1980-talet. De pratade mycket om Walters arbete som fiskare och i mitten av 1990-talet började Walter tala om att det blev allt sämre med fiskfångsten och att det nu var dags att sluta. Arne kände då att han skulle dokumentera hur det var att leva som fiskare och fick under två följa Walter och hans som Fredrik i deras arbete.
Arne inledde med information om Grimsholmen, fisket och Walter:
Fiske och båtbygge är gamla sysselsättningar på Grimsholmen. Den södra hamnen fick sin pir 1983 efter 20 års byggande. Den norra hamnen, Båtakåsen, var utöver hamn för båtar och tidigare också en utskeppningshamn för sten som bröts i trakten. Holmabodarna är från 1700-talet. Naturreservatet bildades 1986.
Walters farfar, Johan Isaksson, kom som tonåring till Grimsholmen och arbetade som sten-huggare och fiskare. Han son, Karl Isaksson född 1892, var enbart fiskare. Han arrenderade fisket för 1700 kr/år, vilket var en stor summa på den tiden. 1951 köpte staten all fiskerätt och därmed blev fisket fritt.
Walter började som 13-åring att lära sig fiskaryrket och höll på med det till sin pensionering.
Han fångade framför allt lax, börling som är lax under tre kilo, sjötunga, piggvar, sandskädda, skrubba, torsk, krabba och hummer.
Längs hela hallandskusten fångades på 1980-talet 33 ton lax, 2005 1,3 ton och 2006 endast 0,6 ton. Skälen till denna drastiska nedgång i fångsterna är att färre laxyngel överlever i Atlanten, vattnet blivit lite varmare, knubbsälen tar mycket lax och olika miljöfaktorer.
Den 1 januari 2007 förbjöds allt ålfiske för dem som inte fångade minst 400 kg/år. För att skrämma sälen hade man hemmagjorda sälskrämmor.
Laxnäten sattes upp i maj och togs ner i september. Det krävs 45 pålar, som är av ek, nio meter långa och väger 100 kg. De sätts ner två meter i bottnen. Var tionde dag tas alla nät in för rengöring, då laxen inte tycker om smutsiga nät. Laxen simmar längs kusten, möter nätet och följer det för att komma förbi. Den kommer då in i en förgård och sen in i själva fångstkammaren. Där tar fiskaren hand om fångsten.
Arne avslutade med ett bildspel med musik. Vackert och njutbart.
_____________________________________________________________________
4 december 2008
Marie Rådbo:
Människan och universum
Universum anses vara 13,6 miljarder år gammalt medan jordens ålder är 4,6 miljarder år.
Bland de första ämnena vid Big Bang var väte och helium. Efterhand bildades övriga grundämnen. Rymden är en livsfarlig plats men jorden är skyddad av sin atmosfär.
Vi ser idag samma stjärnbilder som människan alltid har gjort. Förr ansåg man att stjärnor och planeter var gudar: Jorden, Merkurius, mars, Venus, Jupiter och Saturnus var de planeter som man i antiken kunde se med blotta ögat. Till dem lade man solen och fick sju himlakroppar som man dyrkade. Detta gav oss våra sju veckodagar.
År 2009 är det 400 år sedan Galilei riktade sin kikare mot månen. Från denna tid kunde vi utforska stjärnor och planeter på ett bättre sätt med hjälp av instrument.
De vanliga satelliterna ligger i en bana 400 km över jordytan medan geostationära satelliter (som ligger ”stilla” över en plats på Jorden) har en bana på 36000 km från Jorden. Till månen är det 384000 km och månens ljus tar en ljussekund att nå Jorden. Ljusets hastighet är 300000 km per sekund. Till månen tar det tre dygn att resa. 12 astronauter har varit där. Den förste var Armstrong och nummer två Aldrin (ättling från Värmland).
Totalt har ca 500 astronauter varit uppe i rymden. Christer Fuglesang var ungefär nummer 500. Det är idag inte intressant att göra resor till månen. Det var 1960-talets politiska maktkamp mellan USA och Sovjetunionen som ledde till den första resan 1969.
Till planeten Mars tar det ett halvt år att resa – ljuset från mars behöver 4 ljusminuter för att nå Jorden. Det är stora problem att tekniskt lösa en resa till mars. Jorden och mars har olika banhastigheter runt solen. För att nå Mars, och för att senare lämna Mars, måste man kunna komma in i det ”fönster” som finns i en tänkt resväg. Detta fönster finns med två års mellanrum.
Solens strålar når Jorden efter 8 ljusminuter. Alla övriga stjärnor ligger ljusår bort. De flesta
Stjärnor är heta gasklot och större än solen. Planeter är kalla och rör sig runt en stjärna. Planeterna är troligen bildade av det skräp som blev vid bildandet av en stjärna.
Solens aktiviteter är av intresse då man anser att de påverkar klimatet på Jorden. Solfläckar har betydelse för utstrålningen. En grads förändring på solytan ger tre till fyra graders förändring på Jordens klimat. Solen rymmer i sig en miljon jordklot.
Betlehemsstjärnan kan antingen tänkas vara 1) en komet – Nej 2) supernova – Nej 3) två planeter har synts ligga nära varandra – Nej. Kanske är det en berättarteknisk detalj av den ende evangelisten som beskriver Betlehemsstjärnan.
Venus lyser starkast morgon och kväll beroende på årstiderna. Den har moln, koldioxid i atmosfären och en temperatur på 500 grader.
Mars enda planeten som är möjlig att besöka men avståndet är så långt att det i praktiken är omöjligt. Den har inga kanaler, vilket man trodde förr. Atmosfären är mycket tunn och temperaturen är vanligen under 0 grader. Möjligen har det funnits liv på mars och då hav och atmosfär.
Jupiter, Saturnus, Neptunus och Uranus består av gas.
Pluto upptäcktes 1930 men är liten och uppför sig inte som övriga planeter. Den anses numera inte vara en planet.
Definitionen på en planet är att den ska röra sig runt i en bana runt en stjärna, ha viss storlek och vara klotformad och vara ensam i sitt slag i sin bana.
Asteroider är stenklot –rester som kolliderar med bland annat Jorden. Brinner upp = stjärnfall.
Större asteroider hinner inte brinna upp när de kommer in i Jordens atmosfär och kallas då meteoriter. Vad man vet har ingen människa skadats av en meteorit men en brevlåda har i USA träffats av en sådan.
Man kan se ca 2000 stjärnor med blotta ögat.
Svarta hål har så stor gravitation att inte ens ljuset förmår att lämna den.
Vintergatan är vår galax och är 100000 ljusår i diameter. Solen tar 250 miljoner år för att göra ett varv runt i Vintergatan.
Andromedagalaxen är vår närmaster galax och ligger 3 miljoner ljusår bort.
Med Hubbleteleskopet kan man se ca 10 miljarder ljusår bort.
